Njursystemet Flashcards
Nämn några utav njurarnas viktigaste funktioner
Producera urin
Utsöndra ämnen, tex läkemedel, ammoniak
Reglera mängden vatten i kroppen
Reglera saltbalansen i kroppen
Ta bort avfallsämnen från blodet (via filtrering)
Reglera blodtryck
Produktion av hormoner: Renin(blodtrycksreglering), Erytropoetin /stimulerar bildning av erytrocyter)
Ombildning av D-vitamin till kalcitrol för kalciumreglering
Reglerar syrabasbalansen
Reglerar pH-balans (ungefär 7,4)
Vilka tre funktionella enheter består nefronet av och vilka är de tre processerna i nefronet som gör att njurarna bildar urin?
Nefronet består av tre funktionella enheter som heter glomerulus, Bowmans kapsel och det tubulära systemet. I urinbildningen finns det tre processer som sker i nefronet och de är filtration, reabsorption och sekretion.
Glomerusnystanet är ett nystan av flera kapillärer. Från glomerulusnystanet ska vatten och vissa andra ämnen filtreras över till Bowmans kapsel som släpper genom vatten och små ämnen, tex glukos, aminosyror, natriumjoner och avfallsprodukter. Det tubulära systemet utgörs av proximala tubuli, Henles slynga, distala tubuli och samlingsrör. I tubulära systemet ska vatten och ämnen som är viktiga för kroppen återtas, reabsorberas.
Processerna:
- Filtration: Glomerulusfiltration. Här bildas primärurin (180 liter/dygn) som liknar plasma- fast utan proteiner och blodkroppar. Primärurinen innehåller näringsämnen och avfallsprodukter.
- Reabsorption: Återupptagnint av ämnen som kroppen vill behålla, tex natrium, joner samt vatten. Ämnena finns i primärurinen och absorberas av blodet. Koncentrationen bestäms. Reabsorptionen sker i tubulus.
- Sekretion: Utsöndring av substanser som kroppen vill bli av med från blodet. Ämnen transporteras aktivt under förbrukning av ATP från peritubulära kapillärblodet till tubuli och därmed till urinen. Innan urinet samlas i samlingsröret.
Vad skiljer primärurin som finns i början av proximala tubulus mot sekundärurin (färdig urin) och vilka ämnen ska inte finnas i färdig urin hos en frisk person?
Innehållet i primärurinen (180L/dygn, 99% återgår till blodet) är oorganiska joner, aminosyror, glukos och urea. Sekundärurinen innehåller oftast joner, slaggprodukter såsom en del läkemedel, även vatten, urea och hormoner. Sekundärurinen (1,8L/dygn)(resultat av primärurinens tre steg) ska inte innehålla större proteiner (aminosyror), glukos, plasmaproteiner samt blodkroppar och ketoner.
Beskriv njurarnas blodförsörjning. Nämn tex hur blodet kommer in i njuren och ut ur njuren. Vilka blodkärl nämns i boken?
Njurartären startar från den abdominala delen av aorta, före njuren kopplas njurartären ihop i de segmentella artärer. De segmentella artärerna övergår sedan till mindre artärer, interlubulära artärer. De artärer går i mellan pyramiderna, i njurkolumnerna, och i barkens riktning. Där barken möter märgen delar de interlobulära artärena på sig i aa.arcuatus, som går över pyramidens bas. På utsidan av aa. arcuatus går glomerulus, ett kapillärnystan. Glomeruluskapillärerna övergår i efferenta arterioler. De efferenta arteriolerna kopplas sedan samman med ett annat akpillärsystem, peritubulära kapillärer. De peritubulära kapillärerna övergår sedan successivt till större vener för att till sist löpa ut ur njuren från v. renalis , som tömmer sig i den nedre hålvenen/ v. cava inferior.
Kortfattad version: Njurarna sitter lite längre ner och bakåt i buken (får skydd av revbenen). Blodet kommer från aorta och går ut i båda njurarna i a. renalis. Det går runt i njurana och sedan ut i v. renalis. Njurartären -> interlobulära artärer -> aa. Arcuatus -> afferenta arterioler -> glomerulus -> efferenta arterioler -> pretubulära kapillärer -> större vener -> v. renalis -> v. cava inferior -> höger förmak. Från aorta till a. renalis till afferenta arterioler. 20-25% av hjärtminutvolymen passerar njurarna.
Beskriv följande begrepp: GFR och Clearance.
GFR- Glomeruli Filtration Rate, den totala mängd vätska som filtreras genom båda njurarnas glomeruli per tidsenhet. Mäts i mm/min. Njuren filtrerar ungefär 125 ml/min. Filtrationshastigheten. Beroende av det arteriella blodtrycket för att upprätthålla ordentligt GFR. Lågt GFR/högt kreateninvärde i blodet = dålig njurfunktion.
Clearance- Kroppens förmåga/hastighet att eliminera ett ämne från kroppen via njurarna, exempelvis läkemedel. Undersökning för att ta reda på GFR. Kan undersökas med hjälp av inulin eller kreatenin. Blodet kan inte reabsorbera det från tubuli och det kan inte heller lämna blodet via sekretion till tubuli. Man samlar urin under ett dygn och tar ett blodprov.
Beskriv hur tömning av urinblåsan (miktion) sker
Urinblåsan är omringad av muskler. När urinblåsan är fylld med cirka 200-400 ml urin reagerar receptorer i urinblåseväggarna att det är en sträckning i urinblåsan, vilket kopplar i gång miktionsreflexen och miktionscentret i hjärnan. Den glatta muskulaturen sker via det parasympatiska nervsystemet, då väggarna drar sig samman och urinet börjar att rinna nedåt. Miktionsreflexen öppnas då passivt. Miktion sker inte förens bäckenbottensmuskulaturen är avslappnad, detta sker via det autonoma nervsystemet (viljestyrd). Informationen skickas upp till hjärnbarken som säger till att kroppen behöver miktera, miktionsrefleken avslutas då det öppnas upp. I övre delen av urinrören, intill urinblåsan sitter den inre sfinktern (ej viljestyd), och i nedre delen av urinrören sitter den yttre sfinktern (viljestyrd).
När urinblåsan ej behöver tömmas är det den sympatiska nervsystemet som hämmar den glatta muskluaturen från att kontrahera och håller den inre sfinktern stängd. Vid behov av miktion är det parasympatiska nervsystemet som är aktivt.
Njurarna kan hjälpa till att både höja och sänka det systemiska blodtrycket, men kan även påverka det lokala blodtrycket i njuren. Beskriv hur njurarna påverkar de ”olika” blodtrycken?
Vid sänkt blodtryck finns autoreglering (lokalt) och autonom reglering (kommer från hjärnan). Autoregleringen gör att motståndet blir större i frångående kapillärer.
Njurarna balanserar nivån genom att producera urin i den mängd som är lämplig. Om blodtrycket ökar gör sig njurarna av med vatten och salt genom urinen för att trycket ska sänkas. Om blodtrycket skulle sjunka bibehåller njurarna vatten och salt genom att minska mängden urin för att få trycket till att öka.
LOKALT BLODTRYCK I NJUREN
Det lokala blodtrycket i njurarna regleras genom autoreglering och autonom reglering
Autoreglering:
Innebär att särskilda celler i njurarna registrear blodtrycket och om det ökar eller minskar kan det lokala blodtrycket förändras genom att öka eller minska motståndet i de afferenta och efferenta arteriolerna samt NaCl-koncentrationen
Vid högt blodtryck kontraheras kärlväggarna så blodflödet blir mindre och vid lågt blodtryck slappnar kärlväggarna av så att blodflödet kan öka
Autonom reglering:
Innebär en ökad aktivitet i njurarnas sympatiska nervfibrer vilket leder till kontraktion i både afferenta och efferenta arterioler
SYSTEMISKT BLODTRYCK (hela kroppen)
Det finns system som skickar information till njurarna om vätske- och saltbalansen i kroppen och olika hormoner för att reglera denna balans
Njurarna medverkar i regleringen av blodtryck. Det finns flera andra faktorer som påverkar blodtrycket: adrenalin, noradrenalin, T4, ålder, kön, motion, temperatur
- ADH (antidiuretiskt hormon)
Reglerar natrium- och vattenbalans
I hypothalamus finns receptorer som mäter saltnivåerna i blodet
Vid höga saltnivåer skickar hypothalamus signaler till hypofysen vilket resulterar i att ADH utsöndras
ADH har njurarnas tubuliceller som målcell och binder till receptorer på dessa
Detta ger signaler till njurarna om att spara på vatten genom att tubulicellerna öppnar upp för att släppa igenom vatten från primärurinen tillbaka till blodet = reabsorption av vatten ökar
- Aldosteron
Reglerar natrium-, vatten- och kaliumbalans
Njuren har receptorer som känner av halten av Na+ och K+ i blodbanan samt minskad blodvolym och minskat blodtryck.
När receptorerna registrerar detta ökar binjurarnas frisättning av aldosteron i blodet
Aldosteron får njuren att öka sin reaabsorption av salt, vilket resulterar i ökade salt- och vattennivåer eftersom vatten följer med salt
Aldosteron signalerar också att kaliumjoner ska filtreras ut och elimineras därmed via urinen
- ACTH (adrenokortikotropt hormon)
Vid stress eller om receptorer i hjärnan registrerar lågt blodtryck aktiveras det sympatiska nervsystemet och då skickar hypothalamus signaler till hypofysen om att frisätta ACTH
ACTH är ett frisättande hormon som har binjurarna som målcell och leder till att Aldosteron att frisätts
- Sympatiska nervsystemet
Sympatiska nervsystemet kan skapa vasokonstriktion vilket höjer blodtrycket eftersom motståndet i kärlen ökar
- ANP (atrial natriuretisk peptid)
ANP frisätts från hjärtats förmak när muskelfibrerna i hjärtats väggar töjs ut och därmed registrerar högt blodtryck
När detta hormon når hämmas njurens reabsorptionen av salt och därmed vatten vilket leder till att mer vätska elimineras och blodvolymen minskar
- RAAS systemet (Renin-Angiontensin-Aldosteron-Systemet)
Totala effekten av att RAAS systemet aktiveras är att det skapar högre blodtryck.
Vid minskad blodvolym och/eller lågt blodtryck, låg natriumnivå i blodet eller en aktivering av sympatiska nervsystsmet (tex stress), registreras det mindre trycket i speciella receptorer i njurarna, som gör att njurarna frisätter ett enzym/hormon som heter Renin (av juxtaglomerulära celler) i blodet, vilket resulterar till att lever proteinet angiotensinogen spjälkas och blir angiotensin 1. Med hjälp av lungornas enzym ACE (angio converting enzyme), som finns i lungornas blodkärl, kan angiotensin 1 bli angiotensin 2. Angiotensin 2 minskar arterioldiametern på kroppens blodkärl, vilket leder till ett högre tryck. Angiotensin 2 ökar även törstkänsla och frisättningen av ADH (hormonet som motverkar urinproduktion = mer vätska i kroppen = mer blodvolym = högre tryck). Men angiotensin 2 stimulerar även bisköldkörtelns frisättning av aldosteron, som i sin tur gör att njurarna reabsorberar natrium, vatten och andra salter till blodet via osmos, som också höjer blodtrycket
Vilka hormon produceras i de små hormonbildande cellerna i njurarna och vad är deras effekt?
I njurarna finns flera mindre grupper av hormonbildande celler. De skapar hormonerna renin och erytropoetin.
Renin: påverkar binjurebarken så att hormonet aldosteron(ADH) skapas. Det gör att blodtrycket och blodflödet ökar. Renin har även påverkan på andra ämnen också så att de kan höja blodtrycket.
Erytropoetin(EPO): Behövs för att kunna bilda röda blodkroppar, som transporterar syre i blodet.
Hur håller kroppen homeostas på mängden vatten/salt i blodet? Hur reagerar kroppen på extra intag av salt och vilken inverkan har hormonet ADH?
Det osmotiska trycket (NaCl, salt - proteiner) påverkar hur mycket vatten som diffunderar in och ut ur cellen. Om mängden salt som intas ökar blir plasman hyperton och det osomatiska trycket gör att vatten diffunderar ut och det blir ett underskott på vatten i de röda blodkropparna(erytrocyterna), Hypotalamus har så kallade osmosreceptorer som känner av mängden salt i kroppen, som sedan skickar ut signaler till hypofysen att skicka ut ADH som går till tubulicellerna i njuren så att vattnet sparas. Vid för mycket salt, blir halten av salt högre i EVC. Därmed känner vi törst, för att få en balans.
Vad skulle hända med de röda blodkropparna (erytrocyterna) om vi endast skulle dricka helt rent vatten (avjonat, utan salter) under en längre tid och utan att äta någon mat?
Om vi dricker helt rent vatten under en längre period och inte äter någon mat skulle det leda till konsekvenser för de röda blodkropparna . Blodkropparna skulle få brist på elektrolyter(vilket är natrium,kalium,kalcium, magnesium mm), nervimpulsöverföringen skulle bli försämrad. Röda blodkroppar kan spricka (pga hyperton) och det kallas för hemolys.
Beskriv njurarnas roll vid låg kalciumnivå i blodet
Njurarna har en betydande roll i regleringen av kalciumnivåerna i blodet. När kalciumnivåerna blir låga sätter njurarna in olika mekanismer för att få ordning på nivåerna. Exempel på vad de gör är, ökad produktion av aktivt vitamin D: -> omvandlas till kalcitriol , ett aktivt vitamin D som hjälper tarmarna att absorbera mer kalcium från vår mat och därmed ökar mängden kalcium som når blodomloppet.
Paratyreoideahormon (PTH-hormon) hjälper till att få homestas på kalciumbalansen i blodet. Det kommer från binjurekörtlarna men har receptorer i njurarna, vilket gör så att vi inte kissar ut lika mycket kalcium.
Hur reagerar kroppen på kalciumbrist
Ben och skelett: Minskad bentäthet och större risk för benskörhet. Kalciumunderskott pga nedbrytning vid brist i blodet.
Muskler: större risk till muskelkramper samt spasmer.
Blodkoagulering: större risk för blödningar som kan vara svåra att stoppa, då kalcium är viktigt för blodkoagulering, tex blödande tandkött
Hjärtat: ökad risk för hjärtklappning, högt blodtryck
Domningar i händer, munnen
