Endokrina systemet Flashcards
Beskriv vad hormoner generellt har för funktion i kroppen.
Hormoner är substanser som frisätts direkt i blodet eller i intracellulärvätskan för att påverka avlägsna cellers metaboliska aktivitet och funktion. Till exempel att påverka cellens enzymaktivitet eller frisättning av kalcium, men även att frisätta andra hormoner. Normal Vatten/elektrolytbalans. Proteinsyntes. Kemiska budbärare från endokrina organ. Reproduktion (könshormoner), tillväxt, utveckling, ämnesomsättning i cellerna, regler vårt immunförsvar.
Nämn vilka endokrina organ som finns och beskriv var i kroppen vi hittar dem.
Vilka grupper delas hormoner upp i? Nämn några hormoner ur respektive grupp.
Peptider: ADH, oxytocin, calcitonin, PTH (mindre än 50 aminosyror är det peptider) Proteiner (inkluderas med peptider): GH, insulin, glukagon (fler 50 aminosyror är det proteiner)
Steroider (fettlösliga): östrogen, progesteron, testosteron (testiklar), vitamin D3,
Aminer: T4 och T3 (sköldkörteln) samt binjuremärgens katekolaminer, adrenalin och noradrenaliner.
Beskriv vad hormoner är uppbyggda av
Peptidhormoner är uppbyggda av aminosyror (mindre byggstenar av protein) och är vattenlösliga. Steriodhormoner är uppbyggda av kolesterol (fett). Båda kan i huvudsak transporteras fritt i blodet eller vävnadsvätskan.
Aminer är uppbyggda av ammoniak.
Beskriv vattenlösliga respektive fettlösliga hormoners färd i blodet och på vilket sätt de utövar effekt hos sin målcell.
Vattenlösliga hormoner transporteras fritt i blodbanan och fäster/tränger igenom cellmembranet hos en målcell via specifika receptorer, eftersom de inte kan tränga igenom cellmembranets fettiga insida. När ett vattenlösligt hormon har kommit in i cellen fäster den till en specifik receptor som släpper igenom hormoner genom cellmembranet, som aktiverar så kallade sekundära budbärare (cAMP) inuti cellen och som resulterar till aktivering, tex en nedbrytning från glykogen till glukos (för att öka blodsockerhalten).
Fettlösliga hormoner transporteras bundna till transportproteiner som produceras i levern. De är stora och kan inte passera kapillärernas väggar och innebär att hormonmolekylen som är bunden till transportprotein inte har effekt på sina målceller. Men obundna och fria hormonerna kan passera cellmembranet. Vid transport genom kroppen släpper hormonet från transportproteinet nära sin målcell för att inte “komma bort”. Fettlösliga hormoner kan tränga sig igenom cellmembranets lipidskikt utan hjälpmedel. Direktaktivering sker för fettlösliga hormoner som steroider + T3 och T4 vid kontakt med cellen, där intracellulärreceptor i cytosolen eller cellkärnan knyter an till hormoner direkt och cellens gen aktiveras. Det översätts/transkriberas till ett mRNA och ribosomerna producerar ett nytt protein.
Det finns tre olika typer av stimuli som styr hormonutsöndringen. Beskriv vilka?
Vanligast via hormoner, men också via humorala substanser (blodets halter av olika elektrolyter styr hormonutsöndringen) eller via nerver (neorala).
Exempel på stimuli via hormoner är mellan hypothalamus och hypofysens framlob (adenohypofysen). Frisättningen av hormoner, även kallat relesing hormone, från hypothalamus leder till frisättning av ett annat hormon från hypofysen, som leder till aktivering av ett målorgan, tex sköldkörteln, som i sin tur frisätter hormoner som T3 och T4.
Mängen frisatt hormon regleras oftast genom så kallad “negativ feedback” och genom en överordnad kontrollmekanism. Negativ feedback innebär att den frisatta mängden hormon i blodet registreras. Är den tillräcklig registreras det av det endokrina organet och frisättningen hämmas. Är mängden inte tillräckligt hög, reagerar det endokrina organet och en aktivering eller stimuli via så kallad humorala substanser. Till exempel producerar och frisätter bukspottskörteln insulin vid höga glukosnivåer i blodet, eller om kaliumnivåerna är för låga frisätter bisköldkörtlarna ett hormon vid namn PTH.
Vid neuronal aktivering (via centrala nervsystemet och nervimpulser), och vid exempelvis stress stimulerar det sympatiska nervsystemet binjuremärgen att frisätta adrenalin och noradrenalin. Både stimuli genom humorala substanser och neuroal aktivering regleras genom överordnad kontrollmekanism.
Varför kallas hypofysen för ”en överordnad körtel” i det endokrina systemet? Beskriv skillnaden mellan neurohypofysen och adenohypofysen
Hypofysens hormoner styr andra endokrina organ. Bakre hypofysen, neurohypofysen är uppbyggd nervfibrer (tillhör CNS), gliaceller och blodkärl. Denna del har ingen egen hormonproduktion, utan funderar som en lagringsplats. Främre del producerar sina egna hormoner och är kärlförsörjd. Styrs av hypotalamus, via hypofysstjälken i ett speciellt kretslopp av kapillärer som kallas portakretslopp.
Vilka två hormoner produceras i hypothalamus men förvaras i neurohypofysen? Vilket är deras respektive målorgan och vilken funktion har de i kroppen?
Viktigt kontrollcenter som styr stora delar av det endokrina systemet och styr hunger, temperatur och törst. Hypotalamus producerar oxytocin och ADH, som sedan lagras i neurohypofysen.
Oxytocin är främst aktiv vid förlossning och amning. Stimulerar glattmuskulatur som drar ihop livmodern som kontraherar och är viktig för värkarbetet. Vid amning påverkas bröstkörtlarnas glattamuskulatur så mjölk pressas fram mot bröstvårtan. Utsöndring av hormoner stimuleras när livmoderhalsen töjs, samt när områden runt bröstvårtan berörs av barnet. Målorgan är livmodern och bröstkörtlarna.
Anti-diruetiskthormon, motverkar urinproduktion. Målcellerna finns i distala tubuli och samlingsrören i njurarna. Påverkar genomsläppning av vatten är hormonet viktigt för kroppens reglering av vätskebalans. När det frisätts från hypofysen så ökar reabsorptionen av vatten i njurarna och urinmängden minskar. Stimuleras av osmolaliteten i EVC, eller vid registering av lågt blodtryck eller låg blodvolym.
Beskriv vilka effekter GH (tillväxthormon) har på kroppen och vad som händer vid en överproduktion respektive underproduktion av detta hormon under uppväxten.
Peptidhormon som utsöndras från adenohypofysen som har kroppens alla celler som mål. Har flertalet metabolaeffekter, tex ökad proteinsyntes (tillväxt av celler), ökad lipolys (frigörning av fett för energi) i fettvävnaden, ökad glykogenolys (hjälper att stabilisera blodsockernivån) i levern.
Underproduktion under uppväxten kan resultera till hypofysärdvärgväxt. Överproduktion (innan puberteten) kan resultera till gigantism, och man kan bli upp mot 250 cm lång. Om det sker en överproduktion efter puberteten, när man i regel slutat växa på höjden eftersom kroppens epifysplattor är slutna, får man i stället förstorade händer, fötter, näsa, öron och käkar. Men även andra organ blir förstorade, till exempel hjärtat, ett livshotande tillstånd som kallas akromegali.
Vilken funktion har ACTH och TSH som bildas i adenohypofysen?
Adrenokortikotropt-hormon, ACTH, reglerar binjurebarkens frisättning av steriodhormoner.
Thyreoideastimulerade-hormon, TSH, sköter reglering av sköldkörtelns hormoner T3 och T4.
Beskriv vad gonadotropiner (FSH och LH) samt prolaktin har för funktion i kroppen. Vilka är deras respektive målorgan?
Follikelstimulerade-hormon FSH och Luteiniserande-hormon samt
Prolaktin LTH (gonadotropiner) är allihop överordnade könshormoner. I övrigt har de effekt på kroppens fett-, kolhydrat- och proteinomsättning samt psykiska hälsa.
FSH utöver sin effekt på äggstockarna på kvinnor och testiklarna på män och stimulerar utvecklingen av folliklar (håligheter, i detta fall äggblåsor med äggceller) respektive spermier.
LH stimulerar ägglossningen hos kvinnan, medan den stimulerar testiklarnas produktion av testosteron.
Prolaktin har bröstkörtlarna som målorgan, och stimulerar bröstens utveckling samt mjölkproduktion vid graviditet/efter förlossning. Prolaktins effekt på manliga bröstkörtlar är inte känt.
Sköldkörteln (Thyreoidea) är den största endokrina körteln i kroppen. a) Vilken effekt har de hormoner som utsöndras från sköldkörteln?
b) Vad behöver sköldkörteln för sin hormonproduktion?
Sköldkörteln (Thyreoidea) är den största endokrina körteln i kroppen. a) Vilken effekt har de hormoner som utsöndras från sköldkörteln?
b) Vad behöver sköldkörteln för sin hormonproduktion?
Sköldkörtelns hormon produceras i dess folliklar (hålighet), utav folliklarceller. I hålrummen finns en seg proteinrik vätska, kolloiden, som innehåller nödvändiga aminosyror för hormonets produktion. Insträngt i folliklarna finns en stor mängd kapillärer, som kan transportera näring till folliklarcellerna, men även från cellerna ut till resten av kroppen. Mellan folliklarna, finns C-celler eller parafollikulära celler, som producerar hormonet kalcitonin, som deltar i kalciumregleringen i kroppen. Själva lagringen sker i skelettet. Själva folliklarcellerna producerar hormonen tyroxin och trijodtyronin, som är uppbyggda av jod. Tyroxin innehåller 4 jodatomer, och brukar därför kallas T4. Trijodtryonin innehåller 3 jodatomer, och kallas därför T3. Omkring 90% av sköldkörtelns hormonproduktion består av T4. Intag av jod via kost är en förutsättning för sköldkörtelns produktion.
Det är ännu inte fastställt hur T4 tar sig in till cellen, men inuti cellen förvandlas det till T3 och fäster sig till receptorer som sitter intill cellkärnan, som i sin tur stimulerar till ökad proteinsyntes. Detta resulterar till produktion av enzymer som påverkar cellens metabolism eller strukturella proteiner som bidrar till cellens tillväxt. Sköldkörtelhormonernas effekt är många och påverkar hela kroppens olika celltyper metabolism. Tex ökat antal mitokondrier och ökad mitokondrieaktivitet, som leder till ökad energiomsättning och ökad värmeproduktion. Hormonerna påverkar även fortledningshastigheten i nervsystemet, ger ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet genom ökad syntes för receptorer för adrenalin och noradrenalin. Har även effekt på skelettet och längden på människan.
Vid hyperthyeros, överproduktion, får man därför symtom som ökad hjärtrytm, höjd andningsfrekvens, ökad kroppstemperatur, svettningar, diarré, darrighet, viktminskning i kombination med ökad aptit samt utåtståendeögon (exoftalmus). Vid hypothyreos, underproduktion, syns det ovannämda som motsatt. Men i båda fallen påverkas gonadernas (könskörtlar) och kan resultera till minskad spermieproduktion eller utebliven menstruation.
Bisköldkörtlarna producerar parathyreoideahormon/parathormon (PTH) som påverkar kroppens omsättning av kalcium och fosfat. Beskriv tre olika sätt på vilka PTH kommer att öka kalciumnivån i blodet om den är för låg?
Genom kontrollmekanism och “negativ feedback”, då kalciumkänsliga receptorer i bisköldkörtlarna läser av blodets nivå av kalcium. Vid låga nivåer frisätter bisköldkörtlarna PTH.
1. PTH aktiverar skelettets osteoklaster som genom nedbrytning av benvävnad frisätter kalcium (och fosfat) till blodet.
2. PTH ökar njurarnas syntes av kalcitriol (omvandling av D-vitamin), ett ämne som ökar tarmens förmåga att ta upp kalcium från födan + att njurarnas reabsorbation av kalcium ökar.
3. PTH ger också en minskad reabsorbation av fosfat, vilket resulterar till ökad kalciumnedbrytning från benvävnaden. När den fria mängden kalcium och fosfat står i balans i blodet med den lagrade mängden kalcium. När nivån av fosfat sjunker i blodet, ökar också frisättningen av kalcium.
Vilket endokrint organ utsöndrar aldosteron och vad har aldosteron för effekt?
Binjurarna sitter som två små hattar på vardera njure, bestående av två olika vävnadstyper, bark och märg. Barken (90% ) är det yttersta skiktet och är gul på grund av högt innehåll av kolesterol, som är en viktig byggsten i hormonsyntesen. Märgen, är egentligen ett ganglion tillhörande det sympatiska nervsystemet. Binjurebarken producerar tre olika hormon: mineralkortikoider, glukokortikoider och könhormoner. Mineralkortikoider produceras i barkens ytterska skikt och den viktigaste är aldosteron som stimuleras av sänkt plasmanivå av natrium eller förhöjd nivå av kalcium (direkt stimulering av barken), sänkt vätskevolym och/eller blodtryck (indirekt stimulering av barken via reninangiotensinsystemet) samt hypofysens frisättning av ACTH vid stress (via hypotalamus vid tex låg nivå av natrium i blodet). Effekterna blir då ökad reabsorption av natrium och av vatten som indirekt följer med, i njurarnas tubulisystem. Aldosteron ökar också utsöndringen av kalium via njurarna. Ett hormon som heter ANP, atrial natriuretisk peptid som frisätts från hjärtat vid förhöjt blodtryck eller blodvolym, har en hämmande effekt på aldosteron.
Beskriv hur RAAS fungerar utifrån endokrina systemet.
RAAS är en viktig del av det endokrina systemet som reglerar blodtrycket och vätskebalansen i kroppen. RAAS hjälper till att upprätthålla blodtrycket genom att reglera blodkärlens sammandragning och genom att påverka utsöndringen av aldosteron, ett hormon som reglerar natrium och vattenbalansen i kroppen.
Vid minskad blodvolym och/eller lågt blodtryck, låg natriumnivå i blodet eller en aktivering av sympatiska nervsystsmet (tex stress), registreras det mindre trycket i speciella receptorer i njurarna, som gör att njurarna frisätter ett enzym/hormon som heter Renin i blodet, vilket resulterar till att lever proteinet angiotensinogen spjälkas och blir angiotensin 1. Med hjälp av lungornas enzym ACE (angio converting enzyme), som finns i lungornas blodkärl, kan angiotensin 1 bli angiotensin 2. Angiotensin 2 minskar arterioldiametern på kroppens blodkärl, vilket leder till ett högre tryck. Angiotensin 2 ökar även törstkänsla och frisättningen av ADH (hormonet som motverkar urinproduktion = mer vätska i kroppen = mer blodvolym = högre tryck). Men angiotensin 2 stimulerar även bisköldkörtelns frisättning av aldosteron, som i sin tur gör att njurarna reabsorberar natrium, vatten och andra salter till blodet via osmos, som också höjer blodtrycket.
