Njuren

Question 1

Hur kopplas urinsystemets strukturer? (på latin)

Answer 1

Njure (ren) –> Urinledare (ureter) –> urinblåsa (veisca urinaria) –> urinvägen (urethra)

Question 2

Var ligger njurarna?

Answer 2

Parvis organ vid T12 –> L3

Question 3

Vad har njurarna för funktion?

Answer 3

Att producera sekundär urin för att rensa från slaggprodukter

Question 4

Vad reglerar njurarna för kroppssystem?

Answer 4

Blodtrycket och salt, syrabasbalansen

Question 5

Vad producerar njurarna?

Answer 5

Renin, erytropoetin och vitamin D

Question 6

I vilket system är Renin medverkande?

Answer 6

Renin-angiotensinsystemet (RAS) som ökar blodtryck genom att öka vätskeabsorption

Question 7

Vad styr erytropoetin?

Answer 7

Rödblodkropps produktion

Question 8

Hur ser njuren ut?

Answer 8

Konvex utsida, konkav insida

Question 9

Vad består njuren av för två lager?

Answer 9

Yttre kortex och inre medulla

Question 10

Vad omsluter njuren?

Answer 10

Njurkapseln bestående av yttre fibroblaster och kollagen samt inre lager av myofibroblaster. Den har som funktion att njuren stram, tät med ett högt tryck

Question 11

Vad består njuren av för enheter?

Answer 11

Njuren har 10-12 lober. En lob består av märgpyramiden och överliggande kortex.

Question 12

Hur går urinet genom njuren?

Answer 12

Produceras i kortex och medulla, droppar sen ner i kalix i njurbäckenet

Question 13

Vad heter området längst ner i medullapyramiden där urinet droppar ifrån?

Answer 13

Area cribrosa

Question 14

Vad samlas kalix ihop i och vad går de vidare i?

Answer 14

2-3 kalkar som går ihop i en njurbäcken som sen för den vidare urinledaren

Question 15

Vad är njurens minsta funktionella enhet?

Answer 15

Nefroner

Question 16

Vad finns det för typer av nefron?

Answer 16

Högt upp i kortex ligger de kortikala nefronen, längre ner mot medullan ligger juxta-medullära nefron. Juxtamedullära nefroners tubsystem går längre ner medullärt.

Question 17

Vad består ett nefron av?

Answer 17

En bowmans kapsel med kärlnystan och tubsystemet

Question 18

Vad delas tubsystemet in i?

Answer 18

Proximala, U-formade henleys slynga och distala

Question 19

Hur ser proximala tubsystemet ut?

Answer 19

En första kraftigt veckad del som övergår i den raka delen

Question 20

Vad är speciellt med distala delen?

Answer 20

Den går alltid tillbaka till egna kärlnystanet med macula densa

Question 21

Vad övergår distala tubili till?

Answer 21

Samlingsrören. Dessa blir tjockare och tjockare längre ner i medullan när fler nefroner ansluter sig

Question 22

Vad är bellinis gångar?

Answer 22

Tjocka gångar i samlingsrören vilket leder till att de benämns njursilen

Question 23

Hur ser blodfördelningen i njuren ut?

Answer 23

90 % till kortex, 10 % till medulla

Question 24

Hur går blodtillförseln till njuren till?

Answer 24

A. renalis kommer in från konkava delen av njuren
A. interlobares går mellan loberna
A. arcuate böjer av in i området mellan kortex och medulla
A. interlobulares går in i kortex
Vas afferents går in i kärlnystan och vas efferents går ut ur kärlnystan

Question 25

Hur går venflödet i juxta-medullära nefron?

Answer 25

Den efferenta arteriolen går ner längs tubili som descending vasa recta och upp som en ven kallad ascendning vasa recta. Venösa återflödet töms i vena arcuate

Question 26

Hur går venflödet i kortikala nefron?

Answer 26

Skillnaden mot juxta-medullära nefron är att vas afferents går över till ett peritubulärt nätverk som försörjer kortex. Dessa tömmer sig antingen i högt uppe i en stellate ven, eller v. lobulares som tömmer sig i v. arcuate

Question 27

Var och hur sker filtrationen?

Answer 27

I bowmans kapsel genom att diametern på den efferenta arteriolen skiljer sig från den afferenta. Det ökade trycket när kapillärerna fylls trycker ut vätska och glykos. Blod kommer aldrig att tryckas ut.

Question 28

Vad gör macula densa?

Answer 28

Känner av salt och flöde av urin

Question 29

Vad består bowmans kapsel av?

Answer 29

Två lager: ett parietallager med enkelt epitel och inre visceralt blad av podocyter som bekläder endotelcellerna. Endotelet är fenestrerat.

Question 30

Beskriv bowmans kapsels basalmembran

Answer 30

Högt innehåll Hspg som är starkt sulferande. Här finns podocyterna.

Question 31

Beskriv podocyterna

Answer 31

Innehåller pediklar vilket är små utskott. Mellan dem finns små proteinkedjor kallade nefriner. Här sker filtration.

Question 32

Vad beror filtrationen på?

Answer 32

Storlek och laddning. Proteinerna i basalmembranet är negativa från sulfateringen så endast större proteiner som är katjoner (positiva) tar sig ut.

Question 33

Vad är mesangieceller?

Answer 33

Celler som påverkar strukturen och kan kontrahera. De kan ligga både intraglomulärt och extraglomulärt. Fagocyterande celler som kan bryta ner basalmembranet. De producerar IL-1 och PDGF.

Question 34

Vad består den juxtaglomerulära apparaten av?

Answer 34

Distala tubili med makula densa, polkudden och afferenta arteriolen.

Question 35

Hur sker makula densas signalering och hur går den vidare i kroppen?

Answer 35

Den känner av saltkoncentration och flöde. Signalerar juxtaglomerulära celler i afferenta arterioler att frisläppa renin. Renin åker ut ur efferenta arterioler och klyver angiotensinogen till angiotensin 1. Angiotensin 1 spjälkas till angiotensin 2 av ACE. Angiotensin 2 binder till celler i binjuren och stimulerar syntes av aldosteron. Detta ökar återtag av Na+ som ökar återtag av vatten vilket ökar blodtrycket.

Question 36

Vilken den av proximala tubili är mer aktiv? Hur ser den histologiskt ut?

Answer 36

Den veckade (PCT) är betydligt mer aktiv än den raka (PST) . Den har kubiskt epitel med tight junctions borstbräm mitokondrier och lysosomer.

Question 37

Hur fungerar Henles slynga gällande absorption? och vad har den för epitel?

Answer 37

Enkelt skivepitel. Descenderande HS är mer permeabelt för vatten än NaCl och urea. Ascenserande HS är impermeabelt för vatten.

Question 38

Nämn ett ämne utöver aldosteron som med njuren kan påverka blodtrycket och hur fungerar det?

Answer 38

ADH leder till att vatten återreabsorberas i högre grad. Aldosteron och ADH påverkar distala tubili med återupptag av vatten och salt vilket höjer blodvolym.

Question 39

På vilket sätt kan hjärtat påverka angiotensin?

Answer 39

Omvandlad hjärtcell i hjärtörat producerar ANP. VId hög blodvolymspänns förmaken ut och ANP frisläpps. ANP blockerar angiotensin 1, aldosteron, vasopressin och sänker blodvolymen.

Question 40

Vad har samlingsrören för epitelceller och hur verkar de?

Answer 40

Enkelt kubiskt epitel med principialceller och intercalated celler. Ljusa principialceller har mekanosensorer som känner av flöde och joninnehåll. ADH påverkar AQ2 som gör att vatten återupptas.
Intercalated celler finns i två typer: vätejoner eller karbonatjoner. De deltar i reglering av pH.
Principialcellerna tar in Na men pumpar i processen ut K. Denna K kan intercalated cellerna ta upp.

Question 41

Hur ser man skillnad på proximala och distala tubili?

Answer 41

Man letar upp glomerulus och hittar proximala tubili då de är mörkare celler pga större mängd lysosomer. Distala tubili har ljusare celler med kubiskt epitel och kortare borstbräm.

Question 42

Hur hittar man Henles slynga?

Answer 42

Leta efter något som inte innehåller blodkroppar och har skivepitel.

Question 43

Hur samlas urinen upp från njuren?

Answer 43

calyx minor –> calyx major –> pelvis renalis –> ureter –> urinblåsa

Question 44

Hur går urinledaren (pelvis renalis) in i urinblåsan?

Answer 44

retroperinealt bakom bukhinnan. Går in från baksidan .

Question 45

Vad har urinvägarna för epitel och varför?

Answer 45

Övegångsepitel (urotel) med stora paraplyceller som skyddar. Längt ut finns det granulaplack med skyddande effekt.

Question 46

Hur ser ureterns muskellager ut?

Answer 46

2 lager: inre longitudinellt och yttre cirkulärt. Cellerna är kopplade med gap-junctions som kopplar kontraktionen av muskelceller

Question 47

Hur ser urinblåsans muskellager ut och hur styrs kissets riktning?

Answer 47

Tre muskellager som är svåra att skilja. Den inre sfinktern är icke-viljestyrd och den yttre är viljestyrd. Det finns ett membran som hindrar reflux.