Neuropsykologi Flashcards

1
Q

Monism

A

Kropp och själ är samma sak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Dualism

A

Själen är utanför kroppen/ hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Dendrit

A

Tar emot information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cellkropp

A

Innehåller en cellkärna där DNA finns. I cellkroppen summeras informationen och neuronet avgör om informationen är igångsättande (exiterande) eller bromsande (inhiberande).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Synaps

A

Den elektrokemiska process som sker när ett neuron kommunicerar med
ett annat neuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge några exempel på transmittorer.

A

Acetylkolin (exiterande - minne och motorik).
Serotonin (inhiberande/ exiterande - allmänt välbefinnande).
Dopamin (exiterande - viljemässig motorik, belöningssystemet).
Noradrenalin (exiterande/ inhiberande - inlärning, minne, vakenhet, självkontroll).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Aminosyror 2 stycken

A

Glutamat (exciterande - belöningssystemet). Leder till att hjärnas aktivitetsnivå höjs och hjärnan blir vaken och aktiv.
Gaba (inhiberande - motorik). Bromsar hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Signalfrämjande synapspåverkan

A

Agonister. Ökar kommunikationen. Ökar axonterminalens utsläpp av transmittosubstanser. Hindrar återupptaget av transmittosubstanser till axonterminalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Signalhämmande synapspåverkan.

A

Antagonister. Minskar axonterminalens utsläpp av transmittosubstanser. Blockerar dentritens receptor, kan då inte binda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Neuronhypotesen

A

Hjärnans
strukturer är på ett eller annat sätt inblandade i alla de olika fenomen som psykologin
studerar, allt orsakas av neronens elektrokemiska arbetssätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Mutationer

A

Slumpmässiga händelser och olyckor i genproduktionen under celldelningen. Hjälper till att skapa variation i en populations fysiska och beteendemässiga karaktärsdrag, och kan ge upphov till nya egenskaper. Denna variation gör evolution möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Genotyp

A

En individs fullständiga genetiska kod (genuppsättning), även de som inte används.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Phenotyp

A

De gener som uttrycks, de vi är. Resultat av vår miljö. Yttre observerbara egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Alleles

A

Alternativa former av en gen som producerar olika karaktärsdrag. Dominerande= kommer att uttryckas om de står emot icke dominerande (recessiv).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

På vilka tre sätt att genotypen påverka phenotypen?

A

1/ Miljön som föräldrarna skapar
2/ Barnets beteende kan påverka dess miljö, temperament, hur utåtriktat barnet är ex.
3/ Barnet väljer en miljö som passar dess disposition.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Reaction range

A

Utbudet av möjligheter som den genetiska koden tillåter, gränser. Påverkas av miljön bla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kin selection

A

Evolutionär strategi där beteenden väljs ut som gynnar reproduktionsförmågan för släktet, även om det är till kostnad för en organisms egen överlevnad och reproduktion (självuppoffring).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Könsskillnader med evolutionistiska förklaringar

A

Empatiseringsförmåga (Verbal förmåga, bättre på att läsa kroppsspråk och icke verbala aspekter).
Systematiseringsförmåga (spatiala förmågor, matematik och detaljfokus).

19
Q

Connectome

A

Funktionella nätverk som bildas i hjärnan mellan olika neuroner.

20
Q

Hebbs princip

A

Neuroner som kommunicerar med varandra ”knyts ihop”, får bättre förbindelser. Ju mer vi gör något ju bättre blir vi.

21
Q

Hjärnan är uppdelad i tre funktionella block, vilka?

A

Block 1; Hjärnstam och limbiska systemet
Block 2; Parietal-, occipital och temporallob
Block 3; Frontalloben

22
Q

Det centrala nervsystemet

A

Hjärna och ryggmärg. De flesta nerver kommer in och lämnar nervsystemet genom ryggmärgen. Ryggradsreflexer sker utan inblandning av hjärnan.

23
Q

Det perifera nervsystemet

A

Spinal- och kranialnerver. Alla neurala strukturer som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen.

24
Q

Det perifera nervsystemet har två divisioner, vilka?

A
  1. Det somatiska nervsystemet. Består av sensoriska neuroner och motoriska neuroner. Känner av och svarar på omgivningen. Frivillig muskelaktivering.
  2. Det autonoma nervsystemet. Känner av kroppens inre funktioner och kontrollerar körtlarna och de ofrivilliga musklerna som bildar hjärtat, blodkärlen och slemhinnan i mage och tarmar.
25
Q

Det autonoma nervsystemet består av två underdivisioner, vilka?

A

Det sympatiska nervsystemet: kontrollerar fly- eller fäkta reaktionen. Stridsberedskap.
Det parasympatiska nervsystemet: håller dig lugn. Återhämtning.
De jobbar tillsammans för att behålla homeostas (ett balanserat inre tillstånd).

26
Q

Vad är Wernickes område och vad händer om det skadas?

A

Sköter tal/ språkförståelse och planering av talproduktion. Skada leder till svårigheter att förstå språk. Man kan oftast producera tal, men det är rörigt.

27
Q

Vad är Brocas område och vad händer om det skadas?

A

Styr motorisk talförmåga, omvandlar tanke till verbalt uttryck. Skada leder till störningar i expressivt språk, kallas Brocas afasi och innebär en förlust av förmågan att uttrycka sig i tal eller skrift. Den drabbade använder enkla fåordiga fraser av nyckeltal.

28
Q

Vad har block ett (hjärnstammen, Limbiska systemet och cerebellum) för funktion?

A

Att vara motiverande och värderande.

29
Q

Cerebellum

A

Viktig funkion gällande vår motorik. Koordinerar muskelrörelser och balans. Även minne och inlärning. Finmotoriken.

30
Q

Retikulära aktiveringssystemet (RAS)

A

Intensitetsreglering - höja och sänka aktivitetsnivån i hjärnan, och filtrering – sorterar bort onödig information.

31
Q

Hypothalamus

A

Eftersträvar homeostas - att kroppen ska vara i balans. Är med i alla motiverande beteenden, temperaturreglering, ätande, drickande, sömn. Är chef över det autonoma nervsystemet.

32
Q

Amygdala

A

Hjärnans larmcentral. Får snabb information från våra sinnen och inre processer. Startar en stressreaktion i kroppen. Kontrollerar känslomässiga beteenden (fight/flight/freeze), speciellt kopplat till rädsla och aggression.

33
Q

Hippocampus

A

Formar och hämtar minnen. Skada= kan inte forma nya långtidsminnen och kan inte hämta minnen från ca 10-15 år tillbaka i tiden (minnen som inte är konsoliderade).

34
Q

Vad har block två (Parietal-, occipital och temporallob) för övergripande funktion?

A

Mottagande och bearbetande av information
ifrån våra olika sinnen.

35
Q

Occipitalloben

A

Primärt syncentrum. Synintryck bearbetas.

36
Q

Temporalloben

A

Tar emot frågor från primärt synscentrum – vad är det jag tittar på? Har mycket sakkunskap, tex hur en stol brukar se ut.
Primärt hörselcentrum. Ljud jämförs med tidigare representationer av det ljudet.
Wernickes område.

37
Q

Parietalloben

A

Somatosensoriskt område. Identifierar sensorisk input från huden och inuti kroppen som gör att vi känner beröring, kyla, värme, muskelspänning, vinklar på lederna osv.

38
Q

Vilken övergripande funktion har block tre (frontalloben)?

A

Utförande.

39
Q

Premotoriskt område

A

Har ansvar att skapa ett rörelseprogram. Beräknar vilka rörelser som behövs för att utföra en handling.

40
Q

Primärt motoriskt område

A

Utför enskilda rörelser. Aktiverar i tur och ordning de muskler som premotoriskt
område bestämt ska användas.

41
Q

Prefrontal cortex

A

Vår mest avancerade funktion. Sköter våra exekutiva funktioner. Styr över våra impulser och låter oss agera utifrån olika målsättningar.

42
Q

Exekutiva funktioner

A

Impulskontroll, planering av rörelser och styrning av beteenden. Bromsförmåga, konsekvenstänk. Flexibilitet. Problemlösning. Förmåga att bryta ett invant beteende.

43
Q

Thalamus

A

organiserar input från sensoriska organ och dirigerar dem till lämpliga områden i hjärnan.