Hälso- och krispsykologi Flashcards
Vad är stress?
En kroppslig reaktion du upplever när du upplever större krav än du har resurser.
Vad är stressorer?
Stimuli som utlöser stress.
Rädsla
Tankar, känslor, fysiska reaktioner när en person upplever ett hot. Hjärtklappning, spändhet. En typ av ångest.
Ångest
Handlar om att bli rädd för att bli rädd. När vi tror att en katastrof närmar sig. Rädsla för att möta sitt inre. Kroppsliga symptom starka som kan mynna ut i en panikattack. Spänd, ständigt beredd på att något otäckt kan hända.
Nervositet
Hänger tätt ihop med ångest och oro men hänger mer ihop med en prestation och går oftast över.
Oro
En del av livet, ett normalt inslag i vardagen. Att oroa sig är att bry sig. Händelser i framtiden eller saker man är rädd för ska hända. Kroppen vet inte om det är verklig fara eller fantasi. Att vara orolig är att vara i tanken och inte i känslan.
Nämn tre olika typer av stressorer
Mikrostressorer.
Avgörande livshändelser/ traumatisk kris.
Katastrofer, tex naturkatastorfer eller krig.
Förklara kopplingen mellan ovisshet och stress
Ovisshet är ett tillstånd då vi inte vet vad som kommer att hända. Det är psykiskt påfrestande och leder till stress. Exempelvis i väntan på besked eller resultat. Man kastas mellan hopp och förtvivlan.
Nämn tre olika typer av coping
- Extern (problemfokuserad) coping= försöker hitta sätt att hantera situationen bättre. Lösningar, väga alternativ. Försöka ändra sig själv för att minska stressnivån, tex sänka sin ambitionsnivå.
- Intern (emotionell) coping= försöker hantera känslorna som blir ett resultat av att vi känner stress. Tex försöker omtolka situationen, undvika tänka på det jobbiga.
- Socialt stöd= använda sitt nätverk, be om stöd och hjälp.
GAS (General adaption system)
Den fysiska responsen på stress. Tre faser:
1. Larmberedskap.
2. Motstånd.
3. Utmattning.
Bifasisk modell
Akut stress förbättrar immunresponsen medan kronisk stress försämrar den.
Nämn tre typer av resurser individer har för att hantera stress
- Kunskap. Om oss själva, om omgivningen, vilket stöd som finns tillgängligt.
- Inre resurser. Personlighet: tankar, känslor, attityder. Coping efficacy.
- Socialt stöd. Emotionellt stöd, informativt stöd, instrumentellt stöd (praktisk hjälp).
Vad är intern locus of controll?
Upplever att man själv styr omständigheterna, kan påverka situationen.
Vad är extern locus of controll?
Upplever att omständigheterna styr och påverkar.
KASAM
Känsla av sammanhang. Individens förmåga att stå emot stressande situationer och ändå behålla en god hälsa. Begriplighet. Hanterbarhet. Meningsfullhet.
Sårbarhetsfaktorer
Ökar personens känslighet till stress. Faktorer kan vara lågt socialt stöd, dåliga coping-strategier och personlighetsfaktorer (som neuroticism).
Skyddande faktorer
Miljömässiga eller personliga resurser som hjälper människor att hantera stress/ kris. Faktorer som socialt stöd, effektiva coping-strategier, personlighetsfaktorer (som optimism, ihärdighet, förmåga att se mening).
Vilka stresshormoner mobiliserar fly- eller fäkta responsen?
Katekolaminer och kortisol.
Tend-and-befriend
Tend= ta hand om sig själv och andra. Befriend= skapa och behålla sociala nätverk. Vanligare hos kvinnor än män.
Kognitiv omstrukturering
Identifiera, utmana och byta ut irrationella tankar
Självinstruktionsträning
Lär sig prata med sig själv och guida sina beteenden på sätt som hjälper en att hantera stress effektivt.
Kognitiv avslappning
Ett lugnt, fridfullt, sinnesrensande tillstånd. Mindfulness= ett mentalt tillstånd av medvetenhet, fokus, öppenhet och acceptans av direkta erfarenheter.
Vilka är de 6 stadierna i den transteoretiska modellen?
- Förbegrundande. Personen ser inte ett hälsoproblem, förnekar att något hotar välmåendet eller känner sig maktlös för förändring.
- Begrundande. Personen uppfattar ett problem eller önskvärdheten för förändring men har inte än bestämt sig för att handla.
- Förberedelse. Personen har bestämt sig för att förändra ett beteende och planerar att göra det.
- Handling. Personen börjar aktivt förändra ett beteende.
- Bevarande/ underhåll. Personen har framgångsrikt undvikit återfall och har kontrollerat beteendet i minst sex månader.
- Avslutande. Beteendeförändringen är så ingrodd och under
personlig kontroll att det ursprungliga problembeteendet aldrig kommer tillbaka.
Nämn fyra faser i kris
- Chockfas. Har svårt att ta in information om det som hänt. Försvarsmekanismer som förnekande och isolering aktiveras.
- Reaktionsfas. Tvingas inse det som skett eller det som snart ska ske. Starka känslor som sorg, skuld, ilska.
- Bearbetningsfas. Mer långvarig än ovan. Verklighetsförfalskningar nu minimala. Inte längr upptagen av traumat hela tiden. Börjar vända sig utåt igen och påbörjar en anpassning till de förändringar som krävs.
- Nyorienteringsfas. Börjat lära sig leva med det som hänt och engagemanget för andra människor och aktiviteter återkommer.
Tre typer av kriser
Traumatisk kris (tex dödsfall), utvecklingskris (tex från barn till vuxen), livskris (tex skilsmässa)
Vad är överlevnadsskuld?
Varför har jag överlevt när någon annan dött? Om jag hade gjort si hade det aldrig hänt. Det är mitt fel. Jag skulle ha varit den som dog.
Vad är viktigt när man kommunicerar med någon i kris?
Att inte lova orealistiska saker.
Att behålla ett lugn.
Inte ”döma” den drabbade, ex. misshandlad kvinna.
Empati, ärlighet och att bry sig.
Hur kan stress påverka kroppen fysiologiskt?
Kan påverka blodtryck, immunförsvar och ge en negativ påverkan på det autonoma nervsystemet.
