Hälso- och krispsykologi Flashcards

1
Q

Vad är stress?

A

En kroppslig reaktion du upplever när du upplever större krav än du har resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är stressorer?

A

Stimuli som utlöser stress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Rädsla

A

Tankar, känslor, fysiska reaktioner när en person upplever ett hot. Hjärtklappning, spändhet. En typ av ångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ångest

A

Handlar om att bli rädd för att bli rädd. När vi tror att en katastrof närmar sig. Rädsla för att möta sitt inre. Kroppsliga symptom starka som kan mynna ut i en panikattack. Spänd, ständigt beredd på att något otäckt kan hända.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nervositet

A

Hänger tätt ihop med ångest och oro men hänger mer ihop med en prestation och går oftast över.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Oro

A

En del av livet, ett normalt inslag i vardagen. Att oroa sig är att bry sig. Händelser i framtiden eller saker man är rädd för ska hända. Kroppen vet inte om det är verklig fara eller fantasi. Att vara orolig är att vara i tanken och inte i känslan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn tre olika typer av stressorer

A

Mikrostressorer.
Avgörande livshändelser/ traumatisk kris.
Katastrofer, tex naturkatastorfer eller krig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara kopplingen mellan ovisshet och stress

A

Ovisshet är ett tillstånd då vi inte vet vad som kommer att hända. Det är psykiskt påfrestande och leder till stress. Exempelvis i väntan på besked eller resultat. Man kastas mellan hopp och förtvivlan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn tre olika typer av coping

A
  1. Extern (problemfokuserad) coping= försöker hitta sätt att hantera situationen bättre. Lösningar, väga alternativ. Försöka ändra sig själv för att minska stressnivån, tex sänka sin ambitionsnivå.
  2. Intern (emotionell) coping= försöker hantera känslorna som blir ett resultat av att vi känner stress. Tex försöker omtolka situationen, undvika tänka på det jobbiga.
  3. Socialt stöd= använda sitt nätverk, be om stöd och hjälp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

GAS (General adaption system)

A

Den fysiska responsen på stress. Tre faser:
1. Larmberedskap.
2. Motstånd.
3. Utmattning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Bifasisk modell

A

Akut stress förbättrar immunresponsen medan kronisk stress försämrar den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn tre typer av resurser individer har för att hantera stress

A
  1. Kunskap. Om oss själva, om omgivningen, vilket stöd som finns tillgängligt.
  2. Inre resurser. Personlighet: tankar, känslor, attityder. Coping efficacy.
  3. Socialt stöd. Emotionellt stöd, informativt stöd, instrumentellt stöd (praktisk hjälp).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är intern locus of controll?

A

Upplever att man själv styr omständigheterna, kan påverka situationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är extern locus of controll?

A

Upplever att omständigheterna styr och påverkar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

KASAM

A

Känsla av sammanhang. Individens förmåga att stå emot stressande situationer och ändå behålla en god hälsa. Begriplighet. Hanterbarhet. Meningsfullhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sårbarhetsfaktorer

A

Ökar personens känslighet till stress. Faktorer kan vara lågt socialt stöd, dåliga coping-strategier och personlighetsfaktorer (som neuroticism).

17
Q

Skyddande faktorer

A

Miljömässiga eller personliga resurser som hjälper människor att hantera stress/ kris. Faktorer som socialt stöd, effektiva coping-strategier, personlighetsfaktorer (som optimism, ihärdighet, förmåga att se mening).

18
Q

Vilka stresshormoner mobiliserar fly- eller fäkta responsen?

A

Katekolaminer och kortisol.

19
Q

Tend-and-befriend

A

Tend= ta hand om sig själv och andra. Befriend= skapa och behålla sociala nätverk. Vanligare hos kvinnor än män.

20
Q

Kognitiv omstrukturering

A

Identifiera, utmana och byta ut irrationella tankar

21
Q

Självinstruktionsträning

A

Lär sig prata med sig själv och guida sina beteenden på sätt som hjälper en att hantera stress effektivt.

22
Q

Kognitiv avslappning

A

Ett lugnt, fridfullt, sinnesrensande tillstånd. Mindfulness= ett mentalt tillstånd av medvetenhet, fokus, öppenhet och acceptans av direkta erfarenheter.

23
Q

Vilka är de 6 stadierna i den transteoretiska modellen?

A
  1. Förbegrundande. Personen ser inte ett hälsoproblem, förnekar att något hotar välmåendet eller känner sig maktlös för förändring.
  2. Begrundande. Personen uppfattar ett problem eller önskvärdheten för förändring men har inte än bestämt sig för att handla.
  3. Förberedelse. Personen har bestämt sig för att förändra ett beteende och planerar att göra det.
  4. Handling. Personen börjar aktivt förändra ett beteende.
  5. Bevarande/ underhåll. Personen har framgångsrikt undvikit återfall och har kontrollerat beteendet i minst sex månader.
  6. Avslutande. Beteendeförändringen är så ingrodd och under
    personlig kontroll att det ursprungliga problembeteendet aldrig kommer tillbaka.
24
Q

Nämn fyra faser i kris

A
  1. Chockfas. Har svårt att ta in information om det som hänt. Försvarsmekanismer som förnekande och isolering aktiveras.
  2. Reaktionsfas. Tvingas inse det som skett eller det som snart ska ske. Starka känslor som sorg, skuld, ilska.
  3. Bearbetningsfas. Mer långvarig än ovan. Verklighetsförfalskningar nu minimala. Inte längr upptagen av traumat hela tiden. Börjar vända sig utåt igen och påbörjar en anpassning till de förändringar som krävs.
  4. Nyorienteringsfas. Börjat lära sig leva med det som hänt och engagemanget för andra människor och aktiviteter återkommer.
25
Q

Tre typer av kriser

A

Traumatisk kris (tex dödsfall), utvecklingskris (tex från barn till vuxen), livskris (tex skilsmässa)

26
Q

Vad är överlevnadsskuld?

A

Varför har jag överlevt när någon annan dött? Om jag hade gjort si hade det aldrig hänt. Det är mitt fel. Jag skulle ha varit den som dog.

27
Q

Vad är viktigt när man kommunicerar med någon i kris?

A

Att inte lova orealistiska saker.
Att behålla ett lugn.
Inte ”döma” den drabbade, ex. misshandlad kvinna.
Empati, ärlighet och att bry sig.

28
Q

Hur kan stress påverka kroppen fysiologiskt?

A

Kan påverka blodtryck, immunförsvar och ge en negativ påverkan på det autonoma nervsystemet.