Modellorganismer för sjukdomar

Question 1

Vilka är de tre vanligaste djuren som används vid forskning?

Answer 1

Möss
Zebrafiskar
Råttor

Question 2

Vilka är de tre olika modellerna inom forskning?

Answer 2

Patofysiologiska
Kirurgi/Implantation
Genetisk

Question 3

Varför använder man olika kön hos möss inom forskning?

Answer 3

Använder helst inte manliga för de kan vara aggressiva. Ibland vill man inte ha kvinnliga möss för att de har en hormoncykel.

Question 4

Fördelar med att använda möss?

Answer 4

En stor resursbas
tillgängliga inklusive cellinjer,
Antikroppar och instrument

Question 5

Nackdelar med att använda möss?

Answer 5

Relativt dyr, kort livslängd innebär
att vissa sjukdomar inte
utvecklas fullt ut

Question 6

Vilken typ av forskning görs oftast på zebrafiskar?

Answer 6

Används mest för utvecklingsrelaterad forskning, men modellerna är tillgängliga för alla typer av forskning

Question 7

Fördelar med att använda zebrafiskar?

Answer 7

Genetiska och farmakologisk användbarhet, lätthet av visualisering, hög regenerativ kapacitet

Question 8

Nackdelar med att använda zebrafiskar?

Answer 8

Artspecifika fysiologi, saknar antikroppar och andra forskningsverktyg

Question 9

Vad kan man inte forska på med zebrafiskar?

Answer 9

T.ex. abort, andning, placenta etc.

Question 10

Vilken forskning görs oftast på råttor?

Answer 10

Används mest för kirurgi-modeller,
men modeller finns tillgängliga för alla
typer av forskning

Question 11

Fördelar med att använda råttor i forskning?

Answer 11

Större (10 gånger så stor som en
mus), som underlättar kirurgi.
Många verktyg, t.ex. antikroppar eller
tillgängliga instrument

Question 12

Nackdelar med att använda råttor i forskning?

Answer 12

Begränsat antal genetiska modeller, dyra

Question 13

Vad är fördelen med att använda råttor istället för möss i forskning?

Answer 13

Råttor är mycket smartare än möss, man kan tydligare se depression eller påverkan av droger. Råttor är nästan lika smarta som människor.

Question 14

Hur många experiment gör man oftast i taget (på råttor)?

Answer 14

Ett experiment i taget

Question 15

Exempel på patofysiologiska modeller?

Answer 15

Kosten, high fat/high sugar etc.
Åldring
Rökning
Hypoxi
Cirkadisk desynkronisering

Question 16

Vad är mest korrelerad med sjukdomar som t.ex. cancer?

Answer 16

Åldring

Question 17

Vad kan dålig sömn leda till?

Answer 17

Sjukdomar senare i livet

Question 18

Vilken ålder görs experiment på djur på? Hur skiljer sig det med uppkomst av sjukdomar hos människor?

Answer 18

De flesta modeller rör unga djur, experimenten angående sjukdom görs på unga djur trots att dessa uppkommer vid hög ålder hos människor.

Question 19

Vad forskas det mycket på idag?

Answer 19

Cancer

Question 20

Hur kan man forska på cancer på exempelvis möss?

Answer 20

Man kan införa tumörer i mössen och se hur olika läkemedel påverkar tumören samt hur tumören påverkar mössen. Man sätter ofta tumören på musens rygg för att den inte ska kunna nå den och det blir även lättare att göra injektioner i tumören och liknande.

Question 21

Vad kan man göra inom regenerativ medicin?

Answer 21

Man kan amputera en del av ett djur och se vad som händer. Hos zebrafiskar kan man ta bort en del av fenan och den kommer då växa tillbaka.

Question 22

Hur kan man forska inom genetiska modeller?

Answer 22

Man kan införa vissa gener i en mus genom att injektera det i en blastocyst eller göra in vitro fertilisering. Man implanterar detta i musen och ser hur avkomman blir.

Question 23

Hur sker gateway method?

Answer 23

1. Konstruera ditt val av gateway-ingångskloner genom rekombination med en pDONR-vektor och BP-klonasenzymblandning.
2. Välj en av varje 5’ intern och 3’ ingångsklon.
3. Skapa kloner av gatewayuttryck för flera platser genom omkombination

Question 24

Hur fungerar CRISPR/Cas9?

Answer 24

CRISPR-Cas9 är ett verktyg för genmodifiering som utvecklats ur det anpassningsbara immunförsvar som går att finna hos en del bakterier och arkéer. Om man ser komplexet för vad det så populärt kallas för – en sax – är proteinet Cas9 saxens blad som klipper sönder DNA:t, och sgRNA:t saxens handtag som leder till platsen där klippningen ska ske. Saxen har gjort genetiska modifieringar och undersökningar av organismer lättare att göra och öppnat upp nya möjligheter inom en rad olika områden, och har på så sätt revolutionerat gentekniken.