Metod Flashcards
Redogör för begreppet reaktivitet i samband med mätningar. Exemplifiera
Reaktivitet i samband med mätningar innebär att individers beteende förändras när de är medvetna om att de blir observerade eller mätta. Detta kan påverka resultaten och leda till bias. Ett exempel är “Demand characteristics”
Redogör för vad som menas med deskriptiva forskningsmetoder. Exemplifiera
Deskriptiva forskningsmetoder syftar till att beskriva och sammanställa data utan att göra några slutsatser om orsakssamband.
Dessa metoder fokuserar på att samla in och analysera data för att få en detaljerad bild av vad som sker.
Exempel:
Enkätundersökningar: Kartlägger människors attityder eller beteenden.
Observationer: Beskriver beteenden i en naturlig miljö, t.ex. hur människor interagerar i en park.
Fallstudier: Ger djupgående beskrivningar av enskilda individer, grupper eller situationer.
Deskriptiva metoder används ofta för att identifiera mönster eller trender i data.
Redogör kort för begreppen kvalitativa och kvantitativa data?
- Kvalitativa data är verbala
- Kvantitativa data är numeriska
- Kvantitativa och kvalitativa data är komplementära men kommer ofta från olika metoder
Kvalitativ data - går ofta före det kvantitativa, beskriver sekundära egenskaper såsom färg, lukt, känsla. Man laborerar med ord/verbal.
Kvantitativ - ofta det som publiceras, beskriver primära egenskaper såsom läng, vikt i kg, antal, storlek. Man laborerar med siffror, numerisk.
Redogör för så kallade N=1-designer. Ge ett exempel och ange fördelar och nackdelar
Undersöker en person (n=1) experimentellt med manipulation, för att undersöka effekten av en intervention eller behandling. Används ofta för att undersöka specifika fall eller ovanliga fenomen.
Exempel: Studera effekten av en särskild terapi på en person med en specifik fobi genom att mäta symptom över tid innan och efter terapin.
Fördelar:
- Ger djupgående insikter om individens respons på behandling.
- Kan vara användbart för ovanliga eller unika fall där större urval inte är möjligt.
Nackdelar:
- Begränsad generaliserbarhet, eftersom resultatet gäller endast för den enskilda individen.
- Svårt att kontrollera alla faktorer som kan påverka resultatet, vilket kan minska validiteten.
Jämför en klinisk fallstudie med en studie med N=1-design; ange likheter och olikheter
Kliniska fallstudier är mer beskrivande och teoribyggande, medan n=1 design är experimentell och syftar till att mäta effekter på individnivå.
Låt säga att vi vill undersöka hur mycket psykologi en grupp studenter kan efter en kurs. Vi gör ett lämpligt mätinstrument för detta och vill då se till att mätningen har en lämplig känslighet och kalibrering. Vad menas med dessa begrepp?
Känslighet: Mätinstrumentets förmåga att upptäcka små skillnader eller förändringar i det som mäts.
Kalibrering: Att säkerställa att mätinstrumentet ger korrekta och jämförbara resultat genom att stämma av det mot en standard.
Dessa begrepp som kan användas för att beskriva kvaliteten i test. Förklara deras innebörd
a) Kriterievaliditet
b) split-half-reliabilitet
c) test-retest reliabilitet
d) innehållsvaliditet
a) Kriterievaliditet: Hur väl ett test förutsäger (predikativ validitet) eller överensstämmer med ett annat mått (kriterium).
Exempel: Ett pilottest som korrekt förutsäger vilka som blir bra piloter.
b) Split half reliabilitet: Testets interna överensstämmande, korrelation mellan testets olika delar.
Exempel: Resultat från de första och sista frågorna i ett test ska vara liknande
c) Test-retest reliabilitet: Korrelation mellan testernas resultat över tid, dvs samma resultat oavsett när man testar.
Exempel: Ett minnestest ger samma resultat vid två mätningar med en vecka mellan.
d) Innehållsvaliditet: Hur väl testet täcker det ämnesområde eller koncept det avser att mäta.
Exempel: En tenta om statistik inkluderar frågor från hela kursens innehåll.
Berätta vad som karaktäriserar kliniska fallstudier. Fördelar och nackdelar? Ange ett exempel (hypotetiskt eller verkligt)
Djupgående analys av en enskild individ, grupp eller situation för att förstå unika fenomen, ofta i en klinisk kontext.
Fördelar:
- Möjliggör studier av sällsynta eller komplexa fall. Ger detaljerad insikt, särskilt för ovanliga fall (t.ex. HM och minne).
- Ger detaljerad information och nya insikter.
- Kan inspirera framtida forskning och bidra till förståelse av normalbeteenden.
Nackdelar:
- Begränsad generaliserbarhet och kausalitet (problem med extern/intern validitet).
- Risk för subjektivitet hos forskaren.
Exempel: En fallstudie om en patient med ett ovanligt psykiskt tillstånd, som dissociativ identitetsstörning, för att bättre förstå symtom och behandling eller t.ex. H.M.
Redogör för begreppen validitet och reliabilitet och deras inbördes relation
Validitet: Hur väl ett test mäter det den avser att mäta.
Reliabilitet: Hur konsekventa och tillförlitliga mätningarna är över tid och mellan mättillfällen.
Relation: Ett test kan vara reliabelt utan att vara valid (det mäter samma sak varje gång men inte det avsedda). För att ett test ska vara valid måste det först vara reliabelt.
Redogör för tredjevariabelproblemet vid tolkning av korrelationer och ge ett exempel
Vid korrelationer kan en annan, okänd variabel påverka båda de observerade variablerna, vilket skapar en missvisande koppling mellan dem.
Exempel: Om en studie visar en korrelation mellan byxlängd och intelligens, kan ålder vara en tredje variabel. Bebisar med korta byxor kan inte ens prata och sätter man på dem långa byxor lär dom inte plötsligt sig att prata
En studies interna validitet och externa validitet, vad är det?
Intern validitet: Hur väl en studie kan fastställa kausala samband mellan variabler, utan påverkan av störfaktorer/andra variabler.
Extern validitet: Hur väl studiens resultat kan generaliseras till populationen, andra personer, situationer eller miljöer.
Redogör för sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval
Sannolikhetsurval: Alla i populationen har en känd och lika stor chans att bli valda, vilket möjliggör generalisering till hela populationen.
- Slumpmässigt urval
- Systematiskt urval(var n:e av grupp)
- Proportionellt stratifierat (subgruppers medl. utgör en representativ andel av urvalet)
- Klusterurval (pop. delas in i likvärdiga grupper och några grupper väljs)
Icke-sannolikhetsurval: Urval görs utan slumpmässighet, vilket kan leda till bias och begränsad generaliserbarhet.
- Bekvämlighetsurval (de som ser/dyker upp)
- Kvoturval (som ovan fast säkrade subgruppsandelar)
- Snöbollsurval (använder tex kontaktperson för fler deltagare)
Läraren ger studenter en reprimand varje gång de gör riktigt dåligt ifrån sig och beröm
varje gång de gör riktigt bra ifrån sig. Efter ett tag märker han att beröm verkar ha en
negativ effekt och reprimander en positiv effekt på att få studenterna att prestera så bra som möjligt. Kan du ge en alternativ förklaring av detta fenomen än att reprimander och beröm har motsatt effekt på prestationen? (tänk ”regressionseffekten”)
Statistisk regression – för en variabel som
kan anta flera olika värden gäller att efter en
extrem observation följer sannolikt en mindre extrem observation
- leder till misstolkningar, behöver inte finnas kausalitet
En forskare vill undersöka om terapi av typ A är bättre än terapi av typ B för att bota en specifik fobi. Hon har dessutom en hypotes om att effektiviteten i A och B kan skilja sig åt mellan vanlig terapi och internet-terapi, dvs mellan olika former för terapin Beskriv en undersökningsdesign som är lämplig för att undersöka dessa frågor.
Definiera och motivera (a) vilken design du vill använda och (b) hur du gör ditt urval.
Vidare, (c) vad som är oberoende och beroende variabler och (d) vad vi kan få veta med ett sådant tillvägagångssätt. Använd relevanta begrepp som du har fått lära dig
(a) 2x2 faktoriell design med två oberoende variabler, OV:
- Typ av terapi (A vs. B).
- Form av terapi (vanlig vs. internet).
(b) Urval: Slumpmässigt urval från en population av fobipatienter, indelade i fyra grupper.
(c) Variabler:
- Oberoende: Typ av terapi, form av terapi.
- Beroende: Effektivitet, mätt som symptomlindring.
(d) Vad vi får veta: Huvudeffekter och interaktionseffekter mellan typ och form av terapi.
Beskriv ett hypotetiskt exempel på ett experiment med faktoriell design?
Exempel: Undersöka hur ljud och belysning påverkar produktivitet. Design: 2x2 faktoriell design
Oberoende variabler:
1. Ljudnivå (tyst vs. högljutt).
2. Belysning (dimmad vs. stark).
Urval: Slumpmässigt indelade i fyra grupper:
1. Tyst + dimmad
2. Tyst + stark belysning
3. Högljutt + dimmad
4. Högljutt + stark belysning
Beroende variabel: Produktivitet (antal uppgifter slutförda).
Vad vi får veta: Huvudeffekter och om ljud och belysning interagerar.
