Gamla tentafrågor - Perception och uppmärksamhet Flashcards

1
Q

Matcha upplevelsen med receptortyp. 1p för varje rätt, minuspoäng för fel svar dock minst summa 0 poäng (totalt 4p)

A

Kryssfråga:
Pascini - Vibration
Meissner - Rörelse över hud
Merkel - Form och textur
Ruffini - Sträckning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Berätta hur vi kan se djup och därigenom 3-dimensionell form? (5p)

2x 4x

A

Djupperception är: förmågan att se objekt i tre dimensioner och avgöra avstånd i distans, ljus och skugga kan också påverka sjupperception.

Binokulära cues
1. retinal disparity
- bilder från båda ögonen har en skillnad
- ju närmre ett objekt desto större är skillnaden
2. convergens
- ögonen konvergerar om objektet är nära.
- neuromuskulär rörelse inåt av ögonen vid objekt nära

Monolulära cues
1. Relativ storlek
- små objekt/bilder är längre bort
2. Interposition
- objekt som är närmre blockerar andra objekt som är längre bort
3. Relativ klarhet
- suddiga objekt är längre bort
4. Textur
- grov - nära
- slät - långt bort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan vi med hörseln avgöra hur hög en ton är, dess pitch? Utgå här ifrån enkla toner som har en enskild frekvens (dvs svängningar per sekund). (3p)

A

Platsteorin - förklarar höga toner. Lydvågen på basilamembranet har sin högste punkt vid olika platser beroende på frekvensen, och detta kan hjärnan urskilja.

  • Hög pitch kodas av hög frekvens (många vibrationer per sekund). Basilarämembranet i innerörat har frekvensspecifik respons som signaleras till hjärnan.

Frekvensteorin - förklarar låga toner. Håret i basilarmembranet vibrerar i samma takt som ljudvågen vilket gör att nervimpulser skickas iväg i samma takt och vi kan uppfatta dess pitch.

  • Låg pitch kodas av låg frekvens (få vibrationer per sekund).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan vi med hörseln avgöra varifrån ett ljud kommer?

A

Vi lokaliserar ljud genom:
interaural tidskillnad (skillnad i ankomsttid mellan öronen)
- MSO och coincidence detection
interaural intensitetsskillnad (skillnad i ljudstyrka mellan öronen).
Hörselns bearbetning i hjärnstammen bidrar till att förena dessa signaler.
-LSO och inhibering via interneuron

  • Tidsskillnad, det örat som är närmast ljudet kommer att höra ljudet lite innan det andra örat.
  • Volym, det örat som är närmast ljudet kommer att höra ljudet lite bättre än det andra.
  • Örats utforming, som hjälper oss att lokalisera ljudets position.

Tonotopiskt - var ljudet representeras på basilarmembranet - olika delar har olika frekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Karaktärisera vad som är kopplat till dagseende (photopic), klicka de rutorna, snarare än nattseende (scotopic), klicka inte de rutorna. Du får max 4p totalt. Minuspoäng tillämpas för felaktiga svar (dock ej om du avstår ifrån att svara), men summan blir aldrig mindre än 0. (4p)

A

Kryssfråga:
* Relativt “få” fotoreceptorer kopplas till en gangliecell
* Färgseende
* Tappar (cones)
* Skärpa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är trigeminal kemosensorik (Trigeminal chemosensation)? 3p

A

Retande ämnen som chili aktiverar trigeminala receptorer. Central bearbetning leder till hetta/kyla/irritation/smärta mm.

Trigeminala sinnet
→ Retande ämnen (t.ex. chili) → Aktivering av trigeminala receptorer →
Central bearbetning → Hetta/kyla/irritation/smärta m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

a) Vad är perceptuell konstans? b) vad tjänar det för funktion? c) Ge två exempel. (2p)

A

Perceptuell konstans innebär att objektets egenskaper upplevs stabila trots variationer i omgivningen.
* Exempel 1: Storlekskonstans (Om du ser en person långt bort, uppfattar du fortfarande personen som normalstor, trots att bilden av personen på din näthinna är mycket mindre än om personen stod nära dig. Hjärnan justerar för avståndet och bevarar uppfattningen av personens faktiska storlek.).
* Exempel 2: Färgkonstans (ett äpple upplevs rött i olika belysningar).
* Expempel 3: Formkonstans (en dörr ser fortfarande ut som en dörr från olika vinklar och även om den är öppen eller på glänt

Funktion: Hjälper oss att tolka en stabil omvärld.
(Denna förmåga gör det möjligt för oss att känna igen objekt i varierande omgivningar, vilket bidrar till en konsekvent och pålitlig uppfattning av vår omgivning.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Angående receptoriska fält i synsystemet (4p)
a) Vad är ett receptoriskt fält?
b) Beskriv ett receptoriskt fält med s k on center – off surround organisation.
c) Vad är, helt kort, poängen med denna organisation omnämnd i b)?

A

a) Receptoriska fältet för ett neuron i synfältet defineras som området av näthinnan (retina), som vid stimuli (ljus) kan aktivera eller hämma aktiviteten hos en specifik neuron i det visuella systemet.

b) Ett receptoriskt fält med on center – off surround-organisation består av:
1. On center, ett centralt område där ljus ökar neuronens aktivitet (excitation).
2. Off surround, område perifiert där ljus minskar neuronens aktivitet (inhibition).

c) Syftet med on center – off surround-organisationen är att förstärka kontrast och kantdetektion i det visuella fältet. Detta är avgörande för att skilja objekt från bakgrunden och upptäcka förändringar i ljusstyrka, vilket är grundläggande för att tolka visuella stimuli. Genom att fokusera på kontraster och kanter ökar effektiviteten av information så systemet kan fokusera på relevanta förändringar i synfältet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Du är doktorand i ett labb som forskar på ansiktsperception. Du vill undersöka huruvida vår förmåga att detektera/uppmärksamma arga ansikten i en snabb ström av bilder (10 per sek) på olika ansikten visar samma tidsvariation som för siffror och symboler i paradigmet The Attentional
Blink. I strömmen av bilder på neutrala ansikten (Distractors) placerar du två arga ansikten (Target 1 och Target 2), och försökspersonernas uppgift är att detektera och komma ihåg alla arga ansikten de uppfattar. Givet tidigare resultat från The Attentional Blink:
A) Vid vilket tidsavstånd mellan Target 1 och Target 2 förväntar du dig maximal effekt på detektionsförmåga?
B) Vid detta tidsavstånd, borde detektionsförmågan förbättras eller försämras?
C) När du med EEG jämför ERP-svaret för det effektiva tidsavståndet och jämför med ineffektiva tidsavstånd, vilken ERP-komponent borde påverkas?
(+1p per rätt svar, -0,5p per fel svar, minimum 0p) (3p)

A

Kryssfråga:
A) 300 ms
B) Vid det effektivaste tidsavståndet mellan Taget 1 och Target 2 försämras förmågan att detektera Target 2 med ≈50%
C) P3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Du använder EEG för att jämföra ERP-svaret orsakat av ett och samma stimulus när det är i fokus för uppmärksamhet jämfört med när det är ignorerat. Vilken av följande alternativ är exempel på late selection? (1p)

A

Kryssfråga:
ERP-vågen P3 vid visuella stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hemineglekt är ett neurologiskt bortfall som ofta drabbar stroke-patienter. Vilka av följande påståenden om hemineglekt är korrekta?

A

Kryssfråga:
* …har oftast en skada i parietalloben på höger sida
* …kan ej varsebli visuella stimuli från vänstra delen av synfältet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vi förflyttar vår uppmärksamhet (attention control) från föremål till föremål på två principiellt olika sätt: antingen viljemässigt eller automatisk reflexmässigt. Dessa huvudtyper av uppmärksamhet benämns med två “finare” ord som jag här eftersöker. Ditt experiment ovan är ett exempel på ett Posner-paradigm som testar ____ uppmärksamhet.

Försökspersonernas blick är hela tiden på fixationspunkten i mitten av skärmen, men presentationen av cue:n gör att deras uppmärksamhet kan förläggas mer till höger eller vänster.
Denna typ av uppmärksamhet som är oberoende av ens blickriktning kallas för ____ uppmärksamhet.

I dessa experiment förväntar man sig att targets som presenteras vid platsen för föregående cue processas snabbare om cue-to-target-intervallet är mindre än ca 150 ms. Om cue-to-target- intervallet överstiger ca 250 ms, processas dock targets på samma plats långsammare. Detta fenomen benämns (på engelska) ____.

Fenomenet observeras i regel inte vid Posner-paradigm som involverar viljestyrd förflyttning av uppmärksamhet, som med ett finare ord kallas för ____ uppmärksamhet/attention control.

A

Kryssfråga:
Exogen

Kovert

Inhibition of return (IOR).

Endogen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Två olika varianter av Posner cueing-paradigm kan användas för att studera endogen respektive exogen uppmärksamhet. Vilka av nedanstående påståenden är sanna för Posner cueing- paradigm med exogena cues? (+0,5p per rätt svar, -0,5p per fel svar, minimum 0p) (2p)

A

Kryssfråga:
* Exogen uppmärksamhet engagerar huvudsakligen hjärnans ventrala attention-nätverk (inkl temporoparietal junction och ventrala frontalkortex)
* Försökspersonernas reaktionstid vid det cue:ade området förbättras redan efter 75 ms
* Använder en perifer cue (t ex en hastigt blinkande ruta) för att manipulera uppmärksamhet
* Är i regel associerad med fenomenet ”inhibition of return”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Två olika varianter av Posner cueing-paradigm kan användas för att studera endogen respektive exogen uppmärksamhet. Vilka av nedanstående påståenden är sanna för Posner cueing-
paradigm med endogena cues? (+0,5p per rätt svar, -0,5p per fel svar, minimum 0p) (2p)

A

Kryssfråga:
* Endogen uppmärksamhet engagerar huvudsakligen hjärnans dorsala attention-nätverk (inkl intraparietalsulcus och frontal eye fields)
* Försökspersonernas reaktionstid vid det cue:ade området förbättras först efter ca 300 ms
* Använder en central cue (t ex en pil) för att manipulera uppmärksamhet
* Är i regel ej associerad med fenomenet ”inhibition of return”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär endogen uppmärksamhet (endogenous attention control)? (1p)

A

Kryssfråga:
Viljemässig, målinriktad förflyttning av ens uppmärksamhetsfokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken ERP-komponent påverkas vid The Attentional Blink? (1p)

A

Kryssfråga:
P3

17
Q

Hur fungerar selektiv uppmärksamhet? Välj det alternativ som stämmer bäst. (1p)

A

Kryssfråga:
Selektiv uppmärksamhet förstärker information som är relevant för ens beteende, och inhiberar beteendemässigt irrelevant information

18
Q

Vilken av följande alternativ är exempel på early selection? (1p)

A

Kryssfråga:
ERP-vågen P20-50 vid ljudstimuli

19
Q

Vad menas med kovert uppmärksamhet? (1p)

A

Kryssfråga:
Förflyttning av ens uppmärksamhetsfokus fastän blicken är på samma ställe (dvs oberoende av ögonrörelser)

20
Q

I paradigmet dichotic listening, där försökspersonerna fokuserar på en ljudström i ena örat och ignorerar en annan ljudström i det andra örat, kan försökspersonerna uppmärksamma viss typ av information från den ignorerade ljudströmmen. Vilken typ av information? Flera svar kan vara rätt
(+0,5p per rätt svar, -0,5p per fel svar, minimum 0p) (1p)

A

Kryssfråga:
* Fysiska attribut (t ex mörk eller pipig röst, musik eller mänskligt tal)
* Enskilda ord med salience (exempelvis ens eget namn)

21
Q

I paradigmet The Attentional Blink presenteras två targets (Target 1 och Target 2) i en ström av distraktorer. Vilken av nedanstående påståenden är sanna? (+0,5p per rätt svar, -0,5p per fel svar, minimum 0p) (1p)

A

Kryssfråga:
* 150-450 ms efter Target 1 försämras förmågan att detektera Target 2
* The Attentional Blink är ett exempel på sk late selection

22
Q

Beskriv innebörden av ”bottom-up” och ”top-down processes” i vår varseblivning. Ge ett exempel per begrepp (2p)

A

Bottom-up-processer:

  • Informationsbearbetning som börjar med sensoriska data. Exempel: Att känna igen en ny doft, eller när vi ser en frukts färg och form.
  • Sensation

Top-down-processer:

  • Bearbetning som styrs (väljs ut, organiseras och tolkas) av tidigare erfarenheter och förväntningar. Exempel: När vi ska avgöra vilken frukt det är vi ser.
  • Perception
23
Q

Redogör för och jämför begreppen ”apperceptiv agnosi” och ”associativ agnosi. Ge ett exempel för varje begrepp (4p).

A

Apperceptiv agnosi:
* Svårighet att bearbeta visuella stimuli till en helhetsbild. Individen kan inte identifiera objekt även om de ser dem. oförmåga att utröna former, svårt att se skillnad mellan, känna igen eller rita av olika former.

ex. kan titta tro att ett infällt paraply är en käpp för att det är mer likt en käpp än ett utfällt paraply

Associativ agnosi:
* Förmågan att bearbeta visuella stimuli till en helhetsbild finns, men det saknas koppling mellan synintrycket och dess mening. (beskriva men inte känna igen objekten)

ex. kan färglägga och fylla i verktyg på ett papper korrekt men vet inte vad det är för objekt

24
Q

Hur kan vi med hörseln avgöra varifrån ett ljud kommer? Tänk på egenskaper hos stimuli och på neurala mekanismer!

A

Vi lokaliserar ljud genom:
interaural tidskillnad (skillnad i ankomsttid mellan öronen)
- MSO och coincidence detection
interaural intensitetsskillnad (skillnad i ljudstyrka mellan öronen).
Hörselns bearbetning i hjärnstammen bidrar till att förena dessa signaler.
-LSO och inhibering via interneuron

  • Tidsskillnad, det örat som är närmast ljudet kommer att höra ljudet lite innan det andra örat.
  • Volym, det örat som är närmast ljudet kommer att höra ljudet lite bättre än det andra.
  • Örats utforming, som hjälper oss att lokalisera ljudets position.
25
Q

Vad är nociceptorer? 2p

A

Nervcell som reagerar på smärta.
A-delta-fibrer, är myeliniserade
* snabba och skarpa/huggande smärtsignaler (som lägger sig)

C-fibrer, är omyeliniserade
* långsamma och dovare smärtsignaler

Fria nervändar som transporterar signalen till ryggmärgens dorsalhorn, kopplas om till andra sidan ryggmärgen och aktivering sker alltså på andra sidan av hjärnan.
All inkommande signal kopplas om i talamus till somatosensoriska kortex (som är mappad - homonculus, säger var man känner smärtan)
Talamus skickar till PFC och också till limbiska systemet för emotion

26
Q

Karaktärisera funktionen och fotoreceptorer för (a) dagseende (photopic) och (b) nattseende (scotopic) (6p)

A

Photopic: Dagseende är beroende av cones/tappar som är koncentrerade i fovea och är känsliga för färg och detaljer. Relativt “få” fotoreceptorer kopplas till en gangliecell.

Scotopic: Nattseende använder rods/stavar som finns i periferin av näthinnan och är känsliga för lågt ljus men inte för färg.

27
Q

En sinuston kan beskrivas som en våg. a) Vad i stimulus är det som varierar på detta vågformiga vis? Klargör vilka egenskaper i vågformen som ger upphov till b) tonhöjd (pitch) och c) ljudstyrka (loudness). (3p)

A

a) vibrationer i luften

b) Låg pitch kodas av låg frekvens (=lång våglängd, få vibrationer per sekund).

Hög pitch kodas av hög frekvens (=kort våglängd, många vibrationer per sekund). Basilarämembranet i innerörat har frekvensspecifik respons som signaleras till hjärnan.

c) Amplituden avgör hur mycket energi som finns i ljudvågor, en högre amplitud resulterar i högre ljudstyrka/loudness.

28
Q

Vad är en placeboeffekt?

A

Placebo - kontextuella faktorer som förbättrar behandlingsrespons

29
Q

Vad är trigeminal kemosensorik (Trigeminal chemosensation)? 2p

A

Trigeminala sinnet
Retande ämnen (t.ex. chili) → Aktivering av trigeminala receptorer → Central bearbetning → Hetta/kyla/irritation/smärta m.m.

30
Q

Beskriv kortfattat Posners paradigm för selektiv visuell uppmärksamhet, inklusive hur uppgiften går till, vad försökspersonen gör, vilket utfallsmått som är mest intressant. (2p)

A

Studerar selektiv visuell uppmärksamhet, mäter spatial uppmärksamhet och reaktionstid. Försökspersonen får exogen eller edogen cue vilket ofta studerar kovert uppmärksamhet som innebär icke-viljestyrd uppmärksamhet, valid/inval eller neutral target cue.

Exogen cue, (blinkande ljus)

Endogen cue (tex pil)

  • IOR, vid lång tid efter presenterad, trots valid cue, ökar reaktionstiden.
31
Q

Beskriv vad som skiljer endogena och exogena skiften i uppmärksamhetsfokus. Beskriv även hur Posner-paradigmet kan varieras för att testa endogen respektive exogen uppmärksamhet, och hur utfallet av experimentet skiljer sig mellan den exogena och endogena varianten (4p)

A

Positiva effekter: Snabbare reaktioner vid korrekt cue.

Negativa effekter: Sämre prestation om målet visas långt efter cuen (inhibition of return). Forbedring 75 ms efter cue, och denne forbedringen holder till 300 ms. Vid >300ms, ses en långsammare reaktionsförmåga (inhibition of return).

Exogen uppmärksamhet

  • Exogen uppmärksamhet engagerar huvudsakligen hjärnans ventrala attention-nätverk (inkl temporoparietal junction och ventrala frontalkortex)
  • Försökspersonernas reaktionstid vid det cue:ade området förbättras redan efter 75 ms
  • Använder en perifer cue (t ex en hastigt blinkande ruta) för att manipulera uppmärksamhet
  • Är i regel associerad med fenomenet ”inhibition of return”

Endogen uppmärksamhet

  • Endogen uppmärksamhet engagerar huvudsakligen hjärnans dorsala attention-nätverk (inkl intraparietalsulcus och frontal eye fields)
  • Försökspersonernas reaktionstid vid det cue:ade området förbättras först efter ca 300 ms
  • Använder en central cue (t ex en pil) för att manipulera uppmärksamhet
32
Q

Vad skiljer kovert från overt förflyttning av uppmärksamhetsfokus? (1p)

A

kovert uppmärksamhet innebär fokus flyttas utan att ögonen/huvudet rör på sig (utanför fokuspunkt)

Overt innebär att fokus flyttas med ögonenrörelse

33
Q

Vad innebär fenoment “inhibition of return”? (1p)

A

Sämre prestation om målet visas långt efter cuen >300ms (inhibition of return), trots att cuen var valid.

Vid längre tid uppstår inhibition of return (IOR), där valid cues ger långsammare responser eftersom uppmärksamheten snabbt dras bort från det tidigare cueade området.

34
Q

Du auskulterar på en akutmottagning och träffar en patient med akut stroke, där en propp i hjärnans cerebri media-kärl på höger sida orsakat en stor infarkt (syrebrist och celldöd) i höger parietallob. Hur förväntar du dig att patientens uppmärksamhet är påverkad? Vad heter detta vanliga syndrom, och vad kännetecknas det av? (2p)

A

Jag förväntar mig att patienten kan drabbas av hemineglect. Hemineglect kännetecknas av svårigheter att uppmärksamma vänstra sidan av synfältet och objektet. Patienten är inte blind på vänster sida, utan saknar förmåga att varsebli vänster sida. Äter mat på ena halvan av tallriken etc.