Metabolt syndrom & cirkualtionssjukdomar Flashcards
Metabolt syndrom - patofysiologi
Här ingår syndrom som övervikt, hypertoni, försämrad glukostolerans, insulinresistens och ofta typ 2 diabetes samt förhöja lipider.
Förhöjd kvot mellan midjemått och höftmått är riskfaktor för metabolt syndrom.
Könshormonerna spelar en väsentlig roll i detta fall. Bukfetma är en betydande riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom.
Ökad trombosrisk pga ökad tendens till koagulation.
Rökning - skadligt då rökning påverkar koagulationssystemet genom att öka blodets fibrinogenhalt. I kombo med den minskade fibrinolysen medför förhöjd fibrinogenhalt ytterligare ökad risk för trombosutveckling.
Bahandling vid metabolt syndrom.
Handlar om ivsstilförändringar.
-Viktminskning
Ökad fysisk aktivitet -> ökar musklernas och fettvävens genomblödning och insulinkänslighet.. Motverkar även störningar i både glukos och fettbalansen. Motionens blodtryckssänkande effekt kan iakttas ganska omgående efter regelbunden träning.
Kostomläggning till energisnål fiberrik kost.
Absolut rökstopp!!!
Venös insufficiens - patofysiologi
Nedre extremiteterna har både ytligt och djupt vensystem, det ytliga samlar blod från hudens kärl och det djupa samlar blod från benmusklerna.
Venklaffar ser, tillsammans med muskelpumpen, till så att blod inte går i retograd riktning (bakåt ned i foten) men om dessa klaffar inte fungerar, eller att muskelpumpen är otillräckligm kan retograd cirkulation uppstå.
Varcier = venösa åderbråck som kan uppstå vid stigande ålder pga. vidgande vener. Risken frö tromboflebit ökar.
Perforantinsufficiens
Innebär skada på klaffarna som förbinder ytliga och djupa vensystem sk. perforanter. Kan medföra att benets muskelpump pressar blodet nedåt. Följden blir venös stas i benets cirkulation, vilket kan medföra skador på mikrocirkulationen i huden.
Posttrombotisk
Utvecklas efter djup ventrombos och orsakas av att venernas klaffar är skadade.
Venös insufficiens
Bakåtflöde uppkommer i venerna vilket ökar trycket i de ytliga venerna. Vätska pressas ut i vävnaderna och bensvullnad uppstår, vilket försämrar hudens blodcirkultion så att hudcellerna skadas, huden blir tunnare, hårlös och brunfläckig-> därefter utvecklas bensår.
Symtom
Ytlig venös insufficiens –> Varcier med viss tyngdkänsla.
Kronsik djup venös isufficiens–> Underbenssvullnad och brunpigmentering, även smärtor, eksem och venös bensår kan uppkomma.
Hur behandlar man dessa?
Risk för utveckling av venös insufficiens eller bentrombos kan minskas genom kompressionsbehandling, högläge och gångträning.
Kompressionsbehandling - Inleds vid inträffad trombos: kan ökas efter någon månads behandling och bör pågå sp länge benet visar tendens till svullnad - oftast ett år.
Kirurgisk behandling - Avlägsning av de sjuka venerna. Förbättrar dock inte benets blodcirkulation.
Medicinsk behandling= 1: Diuretika (vätskedrivande) Många personer med venös insufficiens lider av benödem.
Arteriell insufficiens - Patofysiologi
Kronisk syrebrist i benen kan indelas i tre stadier;
1= fönstertittarsjuka (åderförkalkning i benens stora artärer)
2=Vilosmärtor
3=Arteriella bensår och eller gangrän (spontan vävnadsdöd pga dålig blodförsörjning.
Främsta orsaken beror på arteriskleros, majoritetn av dem med arteriskleros är rökare. Drygt 20% är diabetiker.
Vilka är symtomen?
En förutsättning för symtom är att patientens cirkulation i de stora kärlen ska vara så pass nedsytt att vävnadens nutritionsbehov, under arbete eller i vila, inte kan tillgodoses.
De två vanligaste symtom är:
Claudicatio intermettiens - fönstertittarsjukan
-Begynnande trötthet i samband med gång
-Tilltagande värk i någon muskelgrupp, främst i vadmuskeln
-Ju längre patienten går, desto värre blir besvären och till slut måste patienten stanna pga den svåra smärtan.
Vilosmärtor - ischemiska hudnekroser.
-Eftersom hudens nutritionsbehov är litet, måste cirkulationen vara helt upphävd under många timmar för att ge nekros(vävnadsdöd/celldöd) eller sår.
När man gör en klinisk undersökning, vad stöter man ofta på vid arteriella sår?
- Fötterna är ofta kalla, ofta sänkt hudtemperatur.
- Fotpulsar är svaga/hittas ej.
- Huden är blek - bleknar vid höjning, sänkning kan bli ökad rodnad.
- Avsakand av hår på fötter/tår.
- Såren sitter ofta distalt på foten, fotrygg, tår häl, och fotsula, men kan sitta på underbenet
- Såren ser utstansande ut
- Ibland svullnad
- Dopplerundersökning (man lyssnar på artärblodflödet och mäter tryck i distala artärer. Normalt pulserande blodflöde ger kort starkt systoliskt och ett svagare distoliskt ljud).
Behandling vid claudicatio (fönstertittarsjuka)
1: Intensiv, regelbunden gångträning - minst 1 gång om dagen. Gå så långt som möjligt, helst över smärtgränsen.
2: RÖKSTOPP
3: Interventionell terapi - främst för yngre och äldre som är socialt handikappade
4: Understödja blodcirkualtionen - smärta vid lågläge av benet
5: Undvika tryck mot huden - huden är mycket känslig
6: Kostråd som vid hjärtinfarkt.
Behandling vid kritisk ischemi (vilosmärtor)
Patienter med vilosmärtor eller sår skall snabbast möjligt remitteras till sjukhus, helst med kärlkirurgisk expertis, för att få en bedömning om operativt ingrepp med PTA eller kärlkirurgi är möjligt.
- Rökförbud
- Lågläge av extremiteten, i synnerhet attityd, är också av värde för att öka det transmurala trycket i regionen så att nutritionen förbättras, varvid smärtorna lindras.
- Avlastning. Det ischemiska hudområdet måste avlastas från tryck. Skor som patienten använder får över huvudtaget inte trycka över framfoten och skall utprovas i stående när foten är maximalt expanderad. Även ett normalt tryck på huden inom ischemiska områden kan hos patienter med arteriell insufficiens initiera gangrän.
- Lokalbehandling av nekroser. Den lokala nekrosen skall skötas torrt när den arteriella cirkulationen är kraftigt nedsatt. Nekrotiskt material skall mekaniskt avlägsnas.
Andra åtgärder är?
- Kirurgisk behandling. Patienter med vilosmärtor, sår eller gangrän, där extremiteten är hotad, skall utredas med målsättning att förbättra cirkulationen i de stora kärlen.
- Medicinsk terapi. Antikoagulantiabehandling bör övervägas för att motverka makro. och mikrotrombotisering. Prostacykliner har i vissa fall god effekt.
- Blodtrycksterapi. Om benet är hotat skall man överväga att sätta ut eventuell blodtryckssänkande terapi för att äka perfusionstrycket i den ischemiska vävnaden. Denna enkla åtgärd kan ibland ge både smärtlindring och sörlänning. Under kortare perioder kan ett tryck på upp till 180/100mmHg tolereras. Insättning av blodtryckssänkande mediciner bör inte ske vid kritisk ischemi då detta kan leda till att et fulminant gangrän utvecklas. När den arteriella cirkulationen förbättras efter t.ex. en kirurgisk åtgärd kan blodtrcykssänkning om indicerat insättas.
- Amputaion. Om alla kirurgiska och medicinska resurser har uttömts bör amputation övervägas. Det är för patienten många gånger bättre att ha en smärtfri protes än ett svårt värkande, neurotiskt eget underben.
Ateroskleros medför kronisk inflammation i artärväggarna. Vilka artärer påverkar de i första hand?
Hjärtats kranskärl, hjärnas artärer, aorta, njurartärer och perifera artärer, särskilt i de nedre extremiteterna.
Hur går ateroskleros processen till?
Startar i kärlväggens lager närmast blodbanan.
1: Lipidlagring i endotelcellerna i kärlväggen orsakar endotelskada. LDL-kolesterol fastnar på det skadade endotelet. Plack bildas.
2: Inflammatoriska celler orsakar kärlväggsinflammtion.
3: På lång sikt fibrotiseras plakett, förkalkas och blir hårt med en kärna av kolesterol och kalcium.
4: Processen påskyndas av olika orsaker - se nedan.
5: Aterskleros engagerar oftast kärl vid kärlförgreningar pga. virvelbildningar.
Aterosklerosprocessen tar oftast flera år och ibland decennier.
Vilka riskfaktorer finns som man inte kan påverka?
Ärftliga faktorer: Tidig debut av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradsanhörig. Även kraftigt förhöjda LDL-kolesterol hos nära anhörig.
Åldrande - Med åldern förändras blodkärlens vitalitet så att kärlväggens elasticitet minskar.
-Manligt kön
-Tidig menopaus (tidpunkt för kvinnans sista menstruation)
Vilka faktorer är påverkbara?
Rökning- Tobaksrök innehåller komponenter som påskyndar ateroskleros och trombosbildning, pga sämre syremättnad–> ökad erytrocytproduktion–> trögflytande blod–> ökad trombosrisk, ökad produktion av fibrinogen –> ökad tendens till koagelbildning, ökad aggregationstendens hos trombocyterna pga nikotinet.
- Brist på fysisk aktivitet.
- Intag av mättat fett
- Psykosociala faktorer - Låg utbildning, låg inkomst, jobb, negativ stress m.m.
- Typ A-personlighet
- Övervikt
- Hypertoni - Utövar negativ kärlväggstress.
- Hyperglykemi - Utövar kärlendotelskada.
- Hyperinsulinemi - Ökad insulinsekretion.
- Hyperlipidemi - Förhöjda lipidhalter i blodet.
Vad ingår i medicinsk behandling?
Det absolut viktigaste är livsstilsförändring vilket innebär fysisk aktivitet, minska negativ stress, sluta röka och minskat intag av mättat fett, viktnedgång och äta frukt och grönt.
Den medicinska behandlingen väljs med utgångspunkt från patintens medicinska tillstånd och de förändringar som föreligger i artärerna. Läkemedelsbehandling består av=
- Trombocythämmare
- Statiner
- En blodtryckssänkande läkemedel
- Vid behov kan perkutan transluminal angioplastik el ballongvidgning göras. Man vidgar då en trång eller ockuperad artär.
- Intrarteriell trombolys - tromblösande lm förs in via en kateter till det ockuperande kärlet och släpps ut vid eller tromben som täpper till kärlet.
- Trombendarterektomi (TEA) - artären öppnas kirurgiskt och det aterosklerotiska plakett skalas ut tsk med intiman.
- Bypassoperation - Om det sklerotiska artärsnittet är sp långt att det inte går att lägga in en stent eller göra en TEA, kan man sätta in ett nytt kärl sp, transporterar blod förbi det sklerotiska avsnittet.
Venösa bensår - patofysiologi?
Uppstår oftast efter ett hudtrauma på underbenet. Såret blir oftast svårläkt och kroniskt pga stas i nedre extremiteternas vener, vilket kraftigt försämrar blodcirkulationen i huden.
Hälften av alla bensår är venösa. Orsakade av venös insufficiens i djupa vensystemet. Övriga är insufficiens i det ytliga vensystemet och i perforanterna.
Symtom vid venösa bensår?
Debutsymtom är: underbensödem -kvällstid pga venös insufficiens.
- Oftast i en triangel ovanför malleolen(fotleden)
- Oftast oregelbundet och belagt med fibrin.
- Området omkring blir ofta förhårdnat och brunaktigt.
- Såren är ytliga.
- Smärta är vanligt, stör ofta nattesömnen.
Hur ställs diagnosen?
Man gör en dopplerundersökning för att utesluta försämrad arteriell cirkulation. För att fastställa om det är ytlig eller djup venös insufficiens eller en kombination som orsakar såren. Undersökningen bör göras innan kompressionsbehandling inleds.
Vilka omvårdnadsåtgärder utför man?
1: Kompressionsbehandling - motverkar benödem och främjar sårläkning: Högläge en stund innan lindning. Helst innan pat stigit upp ur sängen.
2: Venkirurgi - kan behövas för att motverka bensvullnad.Birttagande av den sjuka venen plus perforanter innebär att man slipper framtida kompressionsbehandling.
3:Bensårsbehandling - hudtransplantation för svårläkta, utbredda sår som inte visar tendens till läkning.
4: Sårvård och avlägsnande av neurotisk vävnad - Tvättas med riklig mängd kroppsvarmt kranvatten. Såret bör skyddas med ocklusionsförband(hydrokolloid) som håller såret fuktigt och lagom tempererat. Hydrokolloid kan linda sårsmärtan och bidrar till snabb sårläkning.
5: Undvik långvarigt stillasittande.
RÖKSTOPP! Proteinrik kost, C-vitamin, järn och bra zink-värden är viktigt!!
Medicinsk behandling= Diuretikabehandling aktuellt om benet är påtagligt svullet.
Analgetika kan behövas, särskilt nattetid vid störd nattsömn.
Djup ventrombos - patofysiologi?
DVT kan orsakas av flera faktorer: Nedsatt blodflöde, kärlendotelskada, obalans i den koagulatoriska och fibrinolytiska aktiviteten.
Nedsatt blodflöde - Venösa tromboner utvecklas ofta i blodkärl som är utsatta för tryck, stas eller långsamtflöde eller om virvelbildningar bildas i kärlbifurkationer. Kan orsakas av: sängläge, övervikt, graviditet, neurotiskt syndrom.
Kärlendotelskada - I ett blodkärl med en skadad eller förändrad kärlvägg kan koagulationen starta spontant.
Obalans mellan koagulationen och fibrinolysen - i samband med koagulationen kan rubbning mellan koagulationen och fibrinolyse inträffa, vilket kan orsaka kraftig aktivering av koagulationsfaktorer som orsakar ökad trombosuppkomst - trombofili.
Symtom vid DVT?
Vadsmärta, svullnad, värme, rodnad och ökad venteckning i huden. Vid liten trombos behöver inte symtom uppträda.
Hur ställs diagnosen?
Anamnesen är mycket viktig.
1: Finns trombos i släkten? P-piller? Graviditet? Operation? Infektion?
2: Rökning? Blod per rektum? Blod från underlivet? Mammografi genomförd?
3: PSA-prov (görs vid undersökning av prostatan
4: Ultraljudsundersökning - Av aktuella kärlsträngar
5: Flebografi - diagnos av venös trombos.
Hur behandlas de?
Ges för att förhindra lungemboli, begränsa tillväxt av trombos, lindra symtom.
Vilken medicinsk behandling finns att tillgå?
1= Heprinoider - Lågmolekylärt heparin LMH, har ingen trombosupplösande effekt, används i första hand för behandling av tromboner för att förebygga påbyggnad av trombosen.
2= Selektiv faktor Xa-hämmare - liknande effekt som LMH men har visat sig vara effektivare när det gäller profylax mot nya tromboser.
3=Warfarin - Hämmar leverns syntes av koagulationsfaktorer som är vitamin k beroende, Vid trombos ges warfarin främst som profylax mot uppkomst av lungemboli. och ny trombosbildning. Warfarinvärdet styrs genom kontroller av PK/INR-värdet.
4: Trombinhämmare - alternativ till waran.
Hur sker omvårdnaden?
Mobilisering bör starta så tidigt som möjligt. Man ska lindra vadsmärtor för att minska svullnaden och förbättrar det venösa avflödet.
Viktigt med fysisk aktivitet, motverkar trombos. Mobilisering bör ske inom det första dygnet. Sängläge behövs sällan. Under nattetid och under vila bör benet hållas i högläge.
Vad innebär vadmuskelkontraktion i det här sammanhanget?
Är bra att sängcykla, trampa med fötter, spänna och slappna av i vadmusklerna.
- UNDVIK att hänga med benen över sängkanten.
- UNDVIK tryck över benen.
Kompressionsbehandling - Stödstrumpor används under dagtid, minskar ödem och stimulerar till bildning av nya kärlförbindelser. Ska inledas första dagen efter trombos.
Diuretka kan ges vid kraftig svullnad för att förbättra cirkulationen.
Vätskeintaget främjar blodcirkulationen och motverkar trombos.
chdjvfdkvmdflk
ntufjk
