Diabetes mellitus Flashcards
Fysiologi (utan diabetes)
Vid normal glukosomsättning utvinner kroppen energi främst ur glukos och fett. Vid behov kan cellerna även använda sig av protein. Energi används främst till att
- Bibehålla konstant kroppstemperatur.
- Muskelkontraktioner
- Nervsystemets elektriska energi
- Syntes av nya celler
Vad innebär diabetes mellitus? Vad orsakar det?
Innebär kronisk hyperglykemi, förhöjd blodglukoshalt.
Beror antingen på insulinbrist i blodet (typ1) eller insulinresistens (typ2). Båda typerna orskaar att vävnader inte kan uppta glukos. Stor mängd glukos kvarstår i blodet - Hyperglykemi.
Arv kan påverka uppkomst av diabetes av båda typer men andra orsaker är:
Typ1 diabetes “Ännu okända” omgivningsafaktorer.
Typ2 diabetes Övervikt, matvanor, och stillasittande livsstil.
Vad egentligen innebär insulinbrist?
Orsakas på grund av att pankreas betaceller minskar produktionen av insulin eller pga insulinresistens el. kombo av båda. Detta medför glukosbrist för insulinberoende vävnader (främst muskulatur). Vävnaderna tvingas tillgodose energibehovet genom att öka förbränningen av fria fettsyror.
=> Acidos (ph
Vilka symtom uppstår vid typ 1?
Symtomen utvecklas under 2-6 veckor och består av: -Glukosuri (ökad mängd glukos i urinen) -Stark törst Torra slemhinnor -Viktminskning -Trötthet Acetonliknande utandningsluft -Metabolisk acidos(rubbning av syra-basbalansen med onormalt lågt pH i blodet) kan utvecklas och visar sig som ökad andningsfrekvens.
Vilka symtom uppstår vid typ 2?
Symtomen utvecklas långsamt, ibland under flera månader eller år med:
- Ökad törst
- Större urinmängder
- Trötthet
- Viktminskning
- Försämrad syn
Viktiga egenskaper hos typ 1 diabetes?
- Debuterar vanligen under barn- eller ungdomsåren. -Upphörd eller nedsatt insulinsekretion pga autoimmun betacellsdestruktion.
- Autoantikroppar mot betaceller kan påvisas
- Ärftiligt “diabetesanlag” förekommer i kombination med utlösande faktor.
- Ökad risk för autoimmuna sjukdomar - celiaki(gluten)
Viktiga egenskaper hos typ 2 diabets?
Den vanligaste diabetesformen, insulinresistens förekommer i insulinberoende vävnader, vilket medför att betaceller ökar sin insulinsekretion, vilket orsakar hyperinsulinemi.
- Insulinresistens i insulinberoende vävnader (muskler, fettväv och lever)
- Debuterar oftast i vuxen ålder
- Debuterar ofta långsamt i olika faser och förekommer ofta tillsammans med metabolt syndrom och då i kombination med övervikt.
- När de insulinberoende vävnadernas insulinkänslighet minskar (insulinresistensen ökar), ställs större krav på betacellerna att öka produktionen av insulin, då uppträder hyperinsulinemi.
- Nedsatt insulinproduktion efter 10-15 år.
Vad menas med insulinresistens?
Vid åldresförändringar försämras glukosupptaget hos insulinberoende vävnader. Då ökar insulinresistens och högre krav på betaceller att öka insulinproduktionen ställs- Då uppträder HYPERINSULINEMI.
Hur ställs diagnosen diabetes?
Ställs med hjälp av plasmaglukosbestämningar i fasta eller peroral glukosbelastning. Förhöjda plasmaglukos-värden avgör diagnosen.
Plasmaglukos: Överstigande värden på 6,1 mmol/liter under FASTA vid upprepade tillfällen föreligger diabetes. Proven bör tas under stressfria förhållanden (adrenalin, feber, infektion, inflammation orsakar blodsockerstigning)
Glukosbelastning: Här mäts omsättningshastigheten för en bestämd mängd tillförd glukos genom kontinuerlig mätning av b-glukos.
C-peptid: TYp1 har låg C-peptidhalt vilker är ett tecken på nedsatt eller uppbörd betacellsproduktion. Typ2 har initialt förhöjd C-peptidhalt men sjunker sedan på grund av insulinbrist.
HbAlc: Ger medelglukosvärde under de senaste 8-10 veckorna - 52 mmol/liter eller lägre är god glukosbalans.
Uringlukos: Vid överstigande njurtröskelvärde (8mmol/l) kan inte njurarna återreabsorbera allt glukos då uppträder glukosuri.
Hur ofta ska personer med diabetes utföra egenkontroller vid de olika typerna?
Vid typ 1 rekomenderar man mätning inför varje måltid samt natten. Vid typ 2 ska räcker det med en dygnsprofil på blodsockret.
Syftet med behandling och hur bör kosten se ut?
Håll blodets glukoshalt normalt, uppnå symtomfrihet och minska risken för komplikationer. Denna behandlingnbetsår av kost, motion, insulin, perorala antidiabetika och egenvård. RÖKSTOPP är viktigt då dämning skadar kärlväggen och försämrar insulinberoende vävnaders insulinkänslighet.
Kosten bör vara fiberrik, fettbalanserad och innehålla rätt kolhydrater. Måltidsordningen bör vara på 3 huvudmål + ett par mindre mellanmål.
Fysisk aktivitet är viktigt, men varför?
Bidrar till stimulans av musklernas glukosupptag, blodcirkualtion och kapillärutveckling.
Stimulerar lungornas och vävnadernas syreupptagningsförmåga.
Stimulans av hjärtmusklen, vilket medför ökad minutvolym och lugnare puls.
Normalisering av blodfetthalt, reducering av eventuell hypertoni.
Typ 1 diabetes=> Ökar glukosupptag i musklerna så att insulindos i regel kan sänkas.
Typ 2 diabetes=> Tillsammans med kostregelering bidrar till tillfredställande glukosbalans.
Patinter som medicinerar med insulin bör motionera med kunskap, erfarenhet och ledning av aktuell blodglukoshalt.
Viktigt att tänka på är:
- Injecerat insulin kan inte sänkas.
- Fysisk aktivitet ökar insulinkänslighet
- Medvetandet kan påverkas då mindre glukos blir kvar till hjärnan.
- Bör inte sammanfalla med insulinets maximala glukossänkande effekt
- Lättare måltid innan träning
- 25% reduktion av insulinmängd.
Medicinsk behandling vid diabetes
Utgörs av perorala antidiabetesmedel och insuliner.
HbA1c följs för utvärdering av behandlingens effekt.
Behandlingsmål vid diabetesbehandling lyder:
Typ 1 diabets
Vilka typer av insulin finns det?
Används främst vid typ 1 men även vid typ 2. Mängden måste anpassas efter intaget av kolhydrater.
Delas in i 4 typer beroende på verkningstid:
Kortverkande: Effekt efter 0-30min. Duration 2-5 timmar.
Medellångverkande: Effekt efter 1,5 timme. Duration 4-12 timmar.
Långverkande: Effekt efter 4 timmar. Duration 8-24 timmar.
Basinsulin (medellångverkande) + måltidsinuslin (kortverkande) för att efterlikna betacellernas insulinfrisättning. Basinsulin ska täcka den mängd insulin som alltid bör finnas i blodet.
Diabetesfot, vad är det och vad innebär det?
Fotsår och bensår är konsekvenser efter långvarig hyperglykemi.
- Makroangiopati, mikroangiopati, neuropati är bidragande orsaker.
- Fotkomplikationer inkulderar hudsår, destruktion av djupare vävnader, såinfektion samt deformiteter. Ett trycksår eller en hudskada är ofta utlösande faktorer.
- Symtomen debuterar vanligen med perifer sensorisk neuropati som visar sig som sensoriska fenomen, exempelvis stickningar, krypningar, domningar och nedsatt vibrations och tempsinne. Känselnedsättning upplevs som att gå på kuddar.
- Senare brukar även motorisk neuropati uppträda som orsakar atrofi(förtvining) i fotens tunna muskulatur samt förkortning av ligament och senor. Detta leder till muskulär obalans, deformiteter som nedsjunka fotvalv och klotå.
- Sår och förhårdnader upstår lättare, särskilt på framfoten och hälen. Deformiteterna och såren osakar sällan svår smärta (eftersomden sensoriska neuropatin försämrar känseln). Därför kan stora sår uppträda utan att svår smärta känns.
