Lungsjukdomar Flashcards
Om man har en obstruktiv lungsjukdom, vad innebär det?
Betyder att luftvägarnas diameter är förminskad så att motståndet ökar.
Vad är astma bronkiale?
En kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som vanligen går i regress mellan försämringsperioderna men det pågår en ständig inflammation i bronkialslemhinnan och man är därmed känslig för stimuli av olika slag.
Patofysiologi= Astmabesvär uppstår pga. en ständig inflammation - även hos symtomfria astmatiker. Eosinofila, granulocyter och lymfocyter ger astmatiska besvär och utlöser en astmattack.
Allergisk astma
Immunologisk reaktion som är beroende av IgE-antikroppar Debuterar oftast i tidig ålder. Vanligen ärftlig.
Antigen - allergen.
Antigen som ger upphos till IgE-medierad allergi benämn allergen. Allergener förekommer överallt: pollen, mögel, damm, pälsdjursepitel, födoämnesprotein.
Icke-allergisk astma
En inflammatorisk reaktion utlöses i bronkialslemhinnan
Luftvägsinfektion - RS-virus och parainfluensavirus.
Inhalation av kall luft och ansträngning. Dominerar hos vuxna.
ASA-astma
Reaktion mot ASA och NSAID-medel. Den är inte allergisk utan har en komplex immunologisk bakgrund.
Kronisk astma
Slemhinnans skikt (submukosa) i bronkioli och de medelstora bronkerna har blivit förändrad och förtjockade, till följd av remodellering av luftvägarna.
Bronkiell hyper.aktv
Andningsbesvär i samband med plötslig ansträngning eller inandning av kall luft pga en ständigt retbar slemhinna.
Symtom vid astma?
Tät, tung, pipande andning och hosta, “som att andas genom ett sugrör”. Dödsångest => ångest förvärrar bronkosspasmen.
Hur ställer man diagnos vid astma?
1: PEF-mätning= Egenkontroll av andningskapaciteten då utandningsluften mäts, ger upplysning om bästa möjliga värde under besvär och svårighet.
För bästa möjliga resultat= PEF-kurva med 3 utblåsningar vid varje tillfälle. Högsta värdet antecknas. Av betydelse för val av behandling.
2: Spirometri
3: Vitalkapaciet - Volym vid maximal utandning
4: Residualvolym - Återstående luft i lungorna efter maximal utandning
5: Forcerad expiratorisk volym - Mått på snabb maximal utandning.
6: Lungröntgen
7: Reverisiblitetstest, ger info om astmatiska besvär kan förbättras.
8: Allergitest - När astmabesvären debuterar utreds besvärens uppkomstmekanismer. Är astman allergisk eller inte?
9: Ansträngningstest - kan kombineras med spirometri, särskilt om anamnesen ger misstanke om ansträngsprovocerad astma.
Diagnostik, typer av attacker.
Lindrig attack = Ansträngningsutlöst dyspné Lätt takykardi: 90-100/min Ökad andningsfrekvens PEF: 75-85%
Måttlig attack =
Samtalsdyspném andas auxillärt med axlar och skuldror, hög andningsfrekvens, mer än 25 andtag/min.
Takykardi (hjärtrytm med över 100 slag i minuten)
PEF: 50-70%
SAT: 90-95%
Svår attack = Vilodyspné Andas auxillärt Andningsfrekvens mer än 30 andetag/min Takykardi 120/min Bronkit är starkt pipande Hosta med upphostat tjock och segt sputum PEF: 30-50% SAT: mindre än 90%
Faktorer för bedömning av attackens svårighet
1: Andningsarbete, andningsfrekvens och andningstyp. Auxillär andningsmuskler, cyanos.
2: Andningfrekvens, lyssna efter väsande, brummande. Desto mer pipande ljud, desto kraftigare bronkobstruktion.
3: Mer är 75-85% av patientens normalvärde: akut förändring.
4: Hög hjärtfrekvens: hög belastning på hjärtat.
Sjunkande blodtryck: svår attack.
Ökad puls + försämrat PEF: attacken successivt förvärras.
5: Pulsoximetri och blodgas följs kontinuerligt under en attack.
Vid syrebrist: syrgasmättnad och blodgas sjunker. CNS-påverkan uppstår med: oro, rastlöshet, förvirring och ev medvetandesänking. Kan förekomma vid svår astma med kraftig bronkkonstruktion.
Exempel på underhållsbehandling?
1: Vid behovsinhalation kortverkande beta 2-agonist - vid lindriga och sporadiska astmabesvär.
2: Underhållsmedicinering inhalationssteroider - om astmabesvären återkommer flera ggr under en vecka är vid behovsinhalation av beta 2-agonister inte tillräckligt.
3: Ev. dosökning inhalationssteroider + långverkande beta-2-agonist el antileukotriener - om steg 1,2 inte är tillräckligt.
4: €x underhållsdosen av inhalationssteroider + ev. långverkande beta 2 agonister + antileukotriener.
5: Perorala steroider ges för att förstärka den inflammatoriska effekten (bör avslutas så fort som möjligt)
Omvårdnad vid anfall?
Viktigt att få patienten att känna sig omhändertagen.
Stanna hos patient under attacken, inge trygghet och lugn.
Hjälp till att sitta rätt - framåtlutad ställning.
Hjälp till att inhalera och andas rätt - andas ut med halvslutna läppar. Andas med patient, försök få hen att fokusera på andningsteknik så man glömmer paniken.
Syrgastillförsel.
Behandling mot sekretansamling.
Dränagelägesbehandling
Ökat vätskeintag - löser segt slem som håller slemhinnan fuktig och mindre irretabel.
Egenvård är?
Rökstopp annars risk för KOL. Undvika rökiga miljöer och irritanter som tobaksrök, bilavgaser, damm, ansträngning, kall luft, kemikalier, infektion. Vaccination mot influensa. Fysisk träning Motverka övervikt Uppföljning, se över medicinering.
Vad står KOL för?
Kronisk obstruktiv lungsjukdom.
Kronisk bronkit= Hosta med upphostningar - oftast dagligen - under en period av minst tre månader per år - i minst 2 år. Benämns ofta rökhosta.
Kronisk hosta= Långdragen och återkommande, med eller utan upphostningar.
