Hjärtsjukdomar Flashcards
Symtom vid hjärtsjukdomar, det görs en anamnes där följande bör uppmärksammas.
Bröstsmärtor som beskrivs efter kvalitet, lokalisation, varaktighet och eventuellt förekomst av utlösande faktorer.
Smärtans kvalitet, är den tryckande kramande, brännande och utstrålande.
Smärtans lokalisation - Centralt under bröstbenet, i halsgropen och upp emot käkarna, lokaliserad i en axel (vanligen vänster och utstrålar emot armen och nedåt i handen. Kan också sitta i nedre delen av epigastriet.
Smärtans varaktighet - Bröstsmärtor kan komma plötsligt 1 minut, för att därefter antingen öka eller avta. Om smärtan är konstant kan hjärtinfarkt misstänkas. Vid avtagande/långdragen smärta kan det vara annan hjärtsjukdom t.ex. aortaaneurysm, lungemboli, esofagit (matstrupsinflammation), eller esofagusspasm (muskelsammandragningar i matstrupen).
Smärtutlösande faktorer vid hjärtsjukdom
Vid låg fysisk ansträngning - kranskärlssjukdom är i instabilt läge
Vid konstant likvärdig ansträngning - Ansträngning vid trappor etc innebär stabilt sjukdomsläge.
Vid en allmän undersökning vid hjärtsjukdom, vad gör du då?
1: Är patienten påverkad? Förekomst av smärta, ångest, oro illamående eller andfåddhet. Kolla även efter eventuellt ödem, helsvenskas eller cyanos.
2: Hur är pulsen? Bedöms beträffande frekvens och fyllighet.
3: Blodtrycket. Lågt blodtryck - Tecken på svår hjärtsvikt eller utveckling av chock.
Högt blodtryck - Täck på takykardi, oro och ångest. Kan förekomma vid hyperintensiv kris som om patienten inte följt sin medicinering eller om blocdtrycksmätningen har försämrats på annat vis. Högt blodtryck ökar belastningen på hjärtat och kan utlösa hjärtsvikt.
4: Ödemförekomst - Perifera ödem förekommer vanligen på nedre extremiteterna.
5: Kroppsvikt, är viktigt vid hjärtsjukdom. Ska registreras vid ankomst och efterföljs under behandlingen.
6: Förekomst av halsvenstas. Iakttas i gropen ovanför bröstbenet och upp längsmed halsen. Vena jugularis är oftast utspänd, vilket talar för ett ökat intertorakalt tryck eller ökat tryck i lungorna.
Ischemisk hjärtsjukdom innebär?
Blodflödet är försämrat i någon eller några delar av kranskärlen. Blodtillförseln för myokardiets syrebehov räcker inte till, varpå myokardischemi uppstår.
Myokardischemi, när uppstår det?
Uppstår när det är obalans mellan hjärtmuskulaturens aktuella syrebehov och tillförsel.
Vad är angina pectoris?
Är ett symtom på myokardischemi i samband med ansträngning. Då blodflödet reducerats till mindre än hälften uppträder angina pectoris redan vid vila.
Myokardischemi?
Kan föreligga utan tydliga symtom och kallas för tyst ischemi. Kan uppkomma som: Kärlkramp Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Arytmi Plötslig död
Riskfaktorer för hjärtsjukdom delas in i opåverkbara och påverkbara faktorer
Opåverkbara faktorer är: Ålder Manligt kön Tidig menopaus (sista menstruation) Ärftliga faktorer
Påverkbara faktorer: Rökning Hypertoni (höjt blodtryck) Diabetes Övervikt Insulinresistens Lipidrubbningar Fysisk inaktivitet Psykosociala faktorer
Kvinnor har delvis ett skydd med ischemisk hjärtsjukdom på grund av östrogen. de drabbas främst i samband med relationsstress och män drabbas främst på grund av stress i arbetsliv, ekonomiska problem och brist på kontroll.
Vad innebär angina pectoris?
Akuta bröstsmärtor orsakat av obalans mellan hjärtmuskulaturens aktuella syrebehov och syretillgång.
Myokradiets behov av syre och tillgång förändras av olika anledningar:
Ateroskleros
Kraftig ansträngning
Övriga orsaker ex. svår infektion.
Finns olika former av angina pectoris
Stabil angina pectoris= Kärlkrampsbesvär som förekommit under minst 3 månader utan tecken på försämring. Bakgrunden är främst eller flera lokaliserade stenoser i kranskärlen.
Instabil angina pectoris= Kan förgå utveckling av hjärtinfarkt. Nydebuterad och lättutlöst angina pectoris med ökad smärta. Kan uppträda i vila utan föregående ansträngning.
Effortangina= Ansträngningsangina som utlöses av ansträngning, kyla, blåst, stora måltider eller psykologisk påfrestning. Minst ett av kranskärlen är förträngt av plack. Ökat syrebehov i kyokardiet som inte kan förses.
Spasmangina= Viloangina som utlöses oregelbundet, även under vila, ofta nattetid, som orsakas av syrebrist utan ökat syrekrav. Beror på tillfällig kärlväggsspasm.
Köldangina= Provoceras av kyla och rå, fuktig väderlek med ansiktet som utlösande kroppsdel.
Blandangina= Attackerna av angina pectoris växlar i frekvens och svårighetsgrad då inslag av ansträngningsangina och spasmangina förekommer.
Postprandial angina= Angina pectoris som uppträder efter stora måltider då cirkulationen koncentreras till bukens organ.
Symtom på angina pectoris av olika slag
Bröstsmärta är det vanligaste symtomet och kan upplevas på olika sätt.
Ett band över bröstet, bröstet trycks ihop, kniv borras genom bröstet. Vanligaste med smärta som börjar bakom bröstbenet som därefter utstrålas i vänster arm eller upp emot halsen, ryggen eller båda armarna.
Smärta för kvinnor - Ryggont, andnöd eller stramande känsla i käkarna och utlöses främst under vila medan hos män i samband med ansträngning. Alla upplever dock inte smärta. Ångest och lufthunger kan vara symtom.
Varför är anamnesen viktig?
För att fastställa rätt diagnos eftersom bröstsmärtor kan ha många olika orsaker. Man analyseras smärtans lokalisation, utstrålning, karaktär, varaktighet och eventuell förekomst av andnöd, ångest eller illamående. Samt provocerande eller lindrande faktorer.
Diagnosen kan bestå av
Vilo-EKG - Kan vara normalt vid angina.
Arbets-EkG - Viktigt för att fastställa diagnosen. Vid undersökningen noteras vid vilken belastning patienten måste avbryta arbetet pga subjektiva besvär (smärta eller andfåddhet)
Bandspelar-EKG - Vanligtvis under ett dygn
Koronarangiografi - Info om kranskärlens utseende och ev aterskleros i kärlen.
Angografi - kranskärlröntgen.
Differentialldiagnos= Kan vara viktigt då bröstsmärtor kan ha olika bakomliggande orsaker. Andningskorrelerad smärta kan bero på pneumoni (lunginflammation), lungemboli, eller pneumotorax. Rörelsekorrelerad smärta kan bero på revbensfraktur och retrosternala smärtor på grund av matstrupen såsom esofagit eller hiatusbråck.
Medicinsk behandling består av:
1= Nitroglycerin ger snabb symtomlindring då medicinen skapar kranskärlsdilation(vidgning). Då reduceras det venösa återflödet och därmed minska belastningen på hjärtat och det diaboliska blodtrycket sänks. Finns som spray, plåster, sublinguala resoritabletter, buckaltabletter som läggs mot kindens slemhinna.
2=Acetylsalicylsyra motverkar trombocytaggregation. ASA i låg dos ges till alla som har besvär med angina pectoris. ASA ser till arr trombosyter inte aggregerar till aterosklerosiska plack i kranskärlen, vilket reducerar risken för infarktuppkomst. VAR UPPMÄRKSAM FÖR BIVERKNINGAR I FORM AV BLÖDNING FRÅN MAG-TARMKANALEN.
3= Betablockare - Reducerar hjärtats energiförbrukning genom att sänka blodtrycket och pulsfrekvens. Minskar risken för kärlkramp
4= Kalciumagonister - Vidgar blodkärlen i ic´schematiska myokardområden. Sänker blodtrycket, vilket minskar belastningen på hjärtat. Ex. på läkemedel är diltiazem och cardiezem.
5= Lipidsänkande statiner vilka stabiliserar instabila plack i kranskärlen. Även inflammationshämmande.
Icke medicinsk behandling, vad består det av?
God info till patienten om sjukdom, medicinsk behandling, (minutsnabb nitro och anfallsprofylax), och läkemedelsbiverkningar.
TOBAKSTOPP!!!!
Reducera negativ stress
Ökad fysisk aktivitet
Kostförändringar, mindre mättat fett och kolesterol, öka intag av enkelomättat fett.
Instabil angina pectoris innebär?
Plötsligt försämrad stabil angina pectoris med smärtor som provoceras vid mindre ansträngning än tidigare eller med kraftigare smärta med högre och ibland även med smärta i vila.
I regel tillkommit nya förändringar i kranskärlen som spasm eller rupturerade plack.
Symtom= Kan uppleva samma symtom som vid hjärtinfarkt men smärtorna kan kuperas genom att inta nitroglycerin. Vid instabil återkommer dock smärtorna i regel och situationen upplevs mer hotfull. Patienten bör snabbt uppsöka sjukhus, vanligen med ambulans. övervakning och diagnostik sker på samma sätt som vid hjärtinfarkt.
Diagnos= Kontroll av troponin och andra myokardskademarkörer.
EKG vid instabil -> ST-sänkningar och eller T-vågsförändringar i de EKG-avdelningar som motsvarar det område som är ischemiskt.
Akut eller subakut koronarangiografi övervägs för specifik diagnos av kranskärlsförändringen.
Behandling= Stor rik för att utveckla hjärtinfarkt
Övervakning sker på HIA-avdelning och behandlingen är densamma som vid NSTEMI. Behandling startar i ambulansen.
Vad är en hjärtinfarkt?
Innebär den plötsliga syrebristen i myokardiet medfört skadlig ischemi som orsakat irreversibel nekros av hjärtmuskelceller.
Orsaker till hjärtinfarkt?
Blodkärl med ateroskleros har hård plack i kärlväggen, vilka kan bli inflammerade, bli bristningsbenägna och kan spricka. Sker i följande steg:
1: En skada uppkommer på kranskärlet endotlceller.
2: Plackväggens underliggande bindväv blottas och där startar trombocyterna en reparationsprocess. Dessa blir kladdiga och då bildas en liten trombos.
3: En spricka uppstår i plakett och blod läker in som då möter upplagrat fett, kolesterolkristaller och fettrika celler.
4: Endotelceller och trombocyter frisätter vasoaktiva substanser som utlöser spasm i det lokala kranskärlsavsnittet, vilket orsakar lokal myokardischemi.
5: Ischemi förklarar orsak till den celldöd som uppkommer i kyokardiet - dvs hjärtinfarkten.
Utan plackbristning - I kranskärlsavanitt kan vasoaktiva substanser skapa sådan kraftig vasospasm att detta förorsakar infarkt. Detta kan uppstå i samband med ökat hjärtarbete såom hög stress, feber, grav anemi eller plötsligt blodtrycksfall. Beror mycket på graden av kärllocklusion och längden kärlspasmen pågår samt trombonens storlek.
STEMI och NSTEMI är två typer av hjärtinfrakt.
STEMI
ST-höjnings infarkt uppkommer om plackbristning och trombos inträffar centralt i ett större kranskärl. Kärlets blodflöde stängs av helt och ingen effektiv kolleteralcirkulation från andra mindre kärl går att etablera. Mykordcellerna som är beroende av blodflödet blir skadade och nekrotiserade.
På EKG visas en ST-höjning i de avdelningar som motsvara området där infakten uppkommit. Förlis av R-vågen vid ett senare skede.
Uppkomst av s.k. patologisk Q-våg som är bredare och djupare än en normal Q-våg, innebär att död neurotisk myokardvävnad finns i hela hjärtmuskelns tvärsnitt, ks transmural hjärtinfarkt. Uppkommer vid ett senare skede.
NSTEMI
Icke ST-höjnings infarkt Nstemi. Aterosklerotiskt plack utvecklas i ett kranskärl men ett visst blodflöde kvarstår. Ingen transurmal infarkt utvecklas. Cellnekrosen begränsas istället till att omfatta enbart celler i det inre myokardiets vägg. Kallas för subendokardiell hjärtinfarkt.
På EKG visas: Ibland ST-sänkning inom det ischemiska området och ofta en negativ T-våg. ST-sänkning uppkommer pga ischemi i myokardiets tvärsnitt inom det drabbade området.
Symtom= Bröstsmärtor, plötsligt påkommet ihållande obehag, tryck eller smärta i bröstet under vila eller vid ansträngning.Utstrålande eller diffusa, ibland så svåra att de upplevs outhärdliga. Smärtan kan spridas mot vänster arm, upp i nacken upp mot underkänna eller ut i ryggen mellan skulderbladen. Akut andnöd, feber, ångest, illamående, kallsvettig, andfåddhet mer framträdande än smärtan, svaghetskänsla, svimning, tyst hjärtinfarkt (inga symtom syns endast på EKG.
Diagnos på NSTEMI
Ställs med ledning av symtom, EKG och laboratorieanalyser:
Typisk utveckling och bröstsmärtorna
Typiska EKG-förändringar
Infarktenzymer i serum
Troponinerna T och I läcker till blodet från skadade myokardceller och kan mätas i serum. Enzymerna följs för diagnostik och bedömning av infarktens storlek.
Förhöjd CRP
Övriga labanalyser: elektrolytstatus både hypo och hyperkalemi medför ökad risk för arytmiuppkomst, liksom avvikelser i kalciumvärden.
Leverstatus förhöjt.
Behandling vid infarkter
Alla patienter EKG-moniteras under första dygnet beträffande. Arytmiuppkomst Ischemiepisoder Puls och blodtryck Pulsoximeter Dryck och urinmängd Kroppstemp Auskultation av lungor och hjärta.
Observationer man ska göra= kallsvettighet och blekhet. Utveckling av kardiogen chock. Allmäntillstånd, cyanos som åtgärdas med syrgas.
Halvsvenstas utfyllningsgrad - ökad stas= stas i lungkretsloppet
Bensvullnad - svullnad - hjärtsvikt
PATIENTEN BEHÖVER LUGN OCH RO. INGA STRESSIGA SITUATIONER OCH PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT GÄLLER.
Medicinsk behandling
Acetylsalicylsyra (trombyl) + klopidogrel + lågmolekylära hepatiter (fragmin) - motverka påbyggnad av trombosen.
Fibrinreceptorblockad - om smärtorna inte viker och om PCI planeras.
PCI - för patienter med riskfaktorer för att återinsjukna
Morfin iv - snabb lindrgin av smärta och ångest.
Syrgas - till alla med smärtpåverkan och cirkulatorisk påverkan.
Betareceptorblockerare - minskar hjärtfrekvensen och motverkar bröstsmärtor.
Omv. åtgärder
För att undvika onödig belastning på hjärtat Diuretika, KAD, Lätt mat i små portioner
Personlig hygien, viktigt att pat får göra det själv om möjligt. Kan bli en stressad situation att inte få göra det själv. Toalettbesök, ligga på ett bäcken ofta mer ansträngnde än att sitta. Observera smärta, ångest, oro, dyspné, takypne´, torrhosta.
Hur kan patienter rehabilitera sig och hur ska de sköta sin egenvård?
Aktiviteterna ska ökas successivt, före och efter varje större aktivitet ska puls och blodtryck mätas.
Arbetsprov - Upptäcka hjärtsvikttendens vid belastning på hjärtat, kärlkramp, EKG-förändring. av betydelse för prognosen.
Psykologiska svårigheter - hjälp och stöd för att ta sig igenom den svåra perioden. Brisbearbetning, nedstämdhet, depression, ångest och hjälp.
När uppstår hjärtsvikt? Och vad är de vanligaste orsakerna till det?
När hjärtats pumpförmåga inte kan försörja kroppens vävnader med nödvändig mängd blod. Vanligaste orsakerna är ischemisk sjukdom, tillsammans med hypertoni utgör de 75% av alla orsaker till hjärtsvikt. Andra orsaker är: Klaffsjukdomar Hjärtarytmier Myokardit Kardiomyopatier Anemi Infektion Lungemboli Diabetes Alkohol
Systolisk dysfunktion - Nedsatt tömningsförmåga särskilt i vänster kammare.
Dystolisk dysfunktion - Störning i kamrarnas påfyllnadsfas vilket innebär högt motstånd inne i kamrarna som orsakas av styvhet med nedsatt förmåga att relatera och dilatera kammaren.
Vänsterkammarsvikt - Kranskärlsjukdom, hypertoni, kardiomupoati eller klaffsjukdom som bidrar till minskad sjukdom.
Högerkammarsvikt - Orsakas av kronisk vänsterkammarsvikt, vilket medför ökat tryck i lungvenerna och ökat tryck bakåt i lungartärerna. Då måste höger kammare arbeta hårdare.
Vilka är de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt?
Dyspné Trötthet Ödem Nedsatt prestationsförmåga Nattlig hosta Ökad urinmängd Takykardi Ortopné (svårt att andas i liggande ställning)
Symtom vid VK - HV och HK - HV?
VK-HV= Vänster kammare klarar inte av att upprätthålla adekvat hjärt-minutvolym. Symtom är Dyspné, hosta, rosslig andning, trötthet och perifer cyanos.
HK-HV= Höger kammare klarar inte av att ta emot allt blod från hålvenerna. Symtom är: venös stas, ödem (vätska trängs ut i vävnaderna. Ascites (onormal ansamling vätska i buken) Leverförstoring - stasen påverkar levern och bukens cirkulation, cyanos och trötthet pga otillräcklig mängd blod i lungkretsloppet.
Vilken medicinsk behandling kan man använda sig av?
1= ACE-hämmare som avlastar hjärtat genom blodtrycksökning, kärldilation(utvidgning) och ökar urinproduktionen.
2=ARB blockerar angiotensin 2-receptorer och avlastar därmed hjärtat.
3= Betablockare avlastar hjärtat genom att reducera sympatikusstimulering av myokardiet. Hjärtfrekvensen reduceras, myokarsmetabolismen förbättras och energiförbrukning går ned.
4=Diuretika ökar njurarnas utsöndring av natrium och vatten. Därmed avlastas hjärtat. Fyllnadstrycket och ödemtendensen minskar.
5= Aldoosteronantagonister används i kombination med ACE eller ARB.
Vilken icke medicinsk behandling kan man använda sig av?
Lindra sviktsymtom och förhindra att svikten försämras.
Observation av andning i form av frekvens och djup.
Undvika trycksår som kan uppstå pga. halvsittande hjärtsängläget.
Förhindra tromboxprofylax och obstipation.
Vad är perikardit? Orsaker till det?
Inflammation i hjärtsäcken, förekommer i både akut och kronisk form.
Akut perikardit= Fibrinös inflammation i perikardiets båda blad.
Kronisk perikardit= Perikardbladen förtjockas succesivt och skrumpnar. Ibland förkalkning.
Ofta virus eller bakterieinfektion (streptokocker & stafylokocker)
En autoimmun reaktion
En toxisk retning.
Symtom på perikardit?
Retrosternal (bakom bröstbenet) bröstsmärta som försämras vid andning. Sjunkande blodtryck, stigande hjärtfrekvens och ökad risk för cirkulationskollaps. Behandlingen är smärtlindring med antiinflammatoriska läkemedel som NSAID.
Vad är myokardit och orsaker till det? Samt symtom vid myokardit.
Är en inflammation i hjärtmuskeln och kan orsakas av infektion, antigen virus eller bakterie. Toxisk påverkan i form av kemikalier eller läkemedel. Symtom påverkas av inflammationsgraden men det mesta medför flyktiga, snabbt övergående symtom.
Vid svår myokardit uppträder: Allmänpåverkan, någon grad av hjärtsvikt, dyspné, bröstsmärtor, takykardi, blodtrycksfall och arytmier kan förekomma.
Aortastenos (hjärtklaffssjukdomar) och symtom.
Vanligaste klaffelet hos vuxna. Innebär en tilltagande förträngning av fickklaffarna vid aortas avgång pga klaffarna blir styva. Denna styvhet och förträngning minskar öppningen mellan vänster kammare och aorta, varpå trycket ökar kraftigt under systole över klaffen och i vänster kammare. Kammarförstoring i vänster kammare.
Symtom= Dyspné vid ansträngning, bröstsmärtor, svimningstendens vid lågt blodtryck, hjärtsvikt, lungödem.
Vad innebär aortainsufficiens? Orsak och symtom vid det.
Innebär läckage i aortaklaffarna pga ofullständig stängning av dessa fickklaffar. Vanligt med vänsterkammarförstoring och dysfunktion av vänster kammare.
Orsak är degernerativa förändringar i klaffvävnaden och bakteriell endokardit.
Symtom= Ofta milda symtom, hjärtsvikt på vänster sida kan utvecklas med tid.
Vad innebär mitralisstenos? Orsak och symtom vid det.
Förträngning av segelklaffar mellan vänster förmak och kammare. Tömningssvårigheter mellan förmak och kammare vilket medför ökat tryck i vänster förmak under diastole. Förstoring av vänster förmak och förmaksflimmer uppstår. Det höga trycket i vänsterförmak sprider sig bakåt till lungkretsloppet så att blodtrycket i lungkärlen stiger. Slutligen drabbas även höger kammare.
Orsak kan vara reumatisk feber med antikroppsskada på klaffarna, degernerativa förändringar.
Symtom är förmaksflimmer som kan orsaka lungödem, emboli från det flimrande förmaket.
Hur behandlar man patienter med mitralisstenos?
Profylaktisk (förebyggande) behandling med warfarin måste ges.
Vad är mitralisinsuffciens? Orsak och symtom vid.
Läckage vid klaffen mellan vänster förmak och vä kammare pga ofullständig stängning av segelklaffarna. Vid läckage= Flöde av blod uppkommer från vä kammare till vänster förmak. Båda hjärtrummen blir hypertrofierade (avslappnade) och dilaterade. Förstoring av vänster förmak kompliceras ofta med förmaksflimmer.
Orsaker är bakteriell endokardit, degenerativa(funktion nedsätts) och förkalkningar. Dåligt fungerade papillarmuskler och akut hjärtinfarkt.
Symtomen kan vara milda såsom dyspné och trötthet.
Behandling vid mitralisindussiciens
Man behandlar med antikoagulantia, Warfarin. Måste ges då förmaksflimmer ökar risken för embolier.
Generell behandling för hjärtklaffssjukdom
Man ersätter de skadade klaffarna med klaffprotes, antigen med biologiska eller mekaniska protes.
Hjärtarytmier innebär?
Arytmi avser alla avvikelser från normal sinusrytm, en störning i ovannämnda elektriska impulsflöde skapar arytmi. Arytmier klassificeras på olika sätt utifrån hjärtfrekvens och ursprung.
Kan ursprunga ur?
Superventrikulär arytmi - Utgår från förmaken och utlöses från sinusknutan, förmaksmuskulaturen eller AV-noden.
Ventrikulär arytmi - Utgår från kamrarna uch utlöses från His bunt, skänklarna, purkinjefibrerna eller enskilda myokardceller.
Ektopisk rytm - Annat ursprung än sinusknutan men kommer från förmaken och konkurrerar med sinusknutan om att styra hjärtats impulsgivning.
Bakomliggande orsaker
Organisk orsak: Störning i impulsbildning i sinusknutan eller Av-nod.
Funktionell orsak: Störning av nervimpulset till hjärtat från autonoma nervsystemet.
Farmakologisk orsak=
1: Läkemedel som digitalis kan orsaka bradyarytmi och AV-block.
2: Betareceptorblockare kan orsaka bradykardi. Läkemedel som ska motverka arytmi kan i sig ge arytmi.
Vad ingår i supraventrikulära arytmier?
Sinustakykardi och ökad hjärtfrekvens.
Vilka superaventrikulära artymier finns det?
Superaventrikulära extrasystolier (SYOS) - Oftast ofarliga extraslag som yttrar sig som oregelbunden puls. Psykisk stress, kaffeintag, hög tobakskonsumtion.
Förmakstakykardi - Korta episoder av snabb förmaksfrekvens. Behandlas med betareceptorblockare.
Förmaksfladder - Ökad med regelbunden förmaksfrekvens. 200-350 impulser per minut men alla överförs inte till kamrarna.
Förmaksflimmer - Oregelbunden och mycket hastig förmaksfrekvens. 350-600 impulser per minut. Oregelbunden då AV-noden och his bunt stör avledningen.
Vilka olika bradyarytmier finns de?
Sinusbradykardi - Oskyldig långsam arytmi pga. smärta, ångest eller oro.
Sinus arrest - Sinusknutan upphör att fungera. Pacemaker kan behövas.
AV-block och skänkelblock - Långsamma arytmier som hindrar överledning av elektriska impulser från förmak till kammare genom AV.nod och skänklar.
Skänkelblock - Elektriska impulser blockeras i semtums höger eller vänster skänkel.
AV-block kan förekomma i olik grader?
1: Förlängd överledningstid mellan förmak och kammare
2: Successiv förlängning av överledningstid.
3: Morbitz : Varannan impuls överförs.
4: Total blockering av impulsöverföring. Överföring sker från AV-noden.
Ventrikulära arytmier
Ventrikulär extrasystolier (VES) - Extraslag utan några medföljande symtom. Kan vara tecken hjärtmuskelskada som vid hjärtinfarkt.
Ventrikulär takykardi - Allvarlig takyarytmi.
Ventrikelflimmer - Livshotande takyartymi som innebär ingen effektiv cirkulation vilket orsakar cirkulationsstillestånd.
Hur behandlar man ……?
Information och symtom och vad dessa innebär, yrsel, medvetanderubbningar, synkope, trötthet, palpiationer, extraslag och hjärtrusningar är viktiga att fokusera sig på .
För pacemaker - Regelbunden kontroll
Infektionskontroll vid nyligen inopererad pacemaker.
Viktigt för patienten med återkommande förmaksflimmer att kunna kontrollera sin egen puls. Samt att informera om läkemedlen och dess biverkningar och observation av långt QT-syndrom på EKG.
Vad innebär ventrikelflimmer? Orsaker och behandling vid det.
Livshotande takyarytmi som innebär att ingen effektiv cirkulation sker vilket omgående orsakar cirkulationstillstånd.
Vanligaste orsaken till plötslig död vid hjärtinfarkt.
Svår hjärtsjukdom som hjärtinfarkt, myokardit eller kardiomyopati. Även hypokalemi och intoxikation.
Behandling: HLR påbörjas omgående, defribrillering genomförs snarast och inplanterbart defribrillatior kan bli aktuellt efter kammartakykardi.
Förmaksflimmer, patofysiologi, symtom och behandling.
Oregelbunden och mycket hastig förmaksfrekvens (250-600 impulser/min). Impulserna överleds oregelbundet till kamrarna pga att AV-knutan och his bunt blockerar den snabba impulsfrekvensen. Vanligaste orsakerna är hypertoni och kranskärlssjukdom
Symtom = Besvärade palpilationer.
Behandling: Elektrokonvertering - säkraste sätter att bryta förmaksflimmer. En förutsättning för att behandla flimret och försöka erhålla sinusrytm är att flimret varat i mindre än 2 dygn. Vid längre tid ökar risken för trombosbildning i förmaken. Då måste förbehandling ges med waran under minst 3 veckor före planerad elkonvertering.
Betareceptorblockare: I väntan på elkonvertering. Sänker hjärtfrekvensen. Används även vid kronisk förmaksflimmer.
Kalciumflödeshämmare - för samma effekt som betablockare. Även vid kronisk förmaksflimmer.
Trombosprofylax.
Vad innebär AV-block? Block 1,2 och 3.
AV-block och skänkelblock är långsamma arytmier som förhindrar den elektriska impulsens fortledning från förmak till kamrarna genom AV.noden respektive i skänklarna.
Block 1= Överledningstiden mellan förmak och kammare är förlängd.
Ses som en förlängd PQ-tid på EKG.
Brukar inte ge symtom och brukar inte behandlas, vid misstänkta symtom som trötthet eller nedsatt fysisk prestationsförmåga görs bandspelar-EKG för att avgöra eventuellt behov av pacemaker.
Block 2= Förlänger successivt överledningen från förmak till kamrarna, kan förekomma hos mycket vältränade individer med låg hjärtfrekvens. Kan vara tecken på digitalisöverdosering eller hjärtsjukdom.
Godartade former av AV-block 2 kan vara övergående.
Block 3= Morbitz typr 2 innebär stt endast varannan impuls överleds från förmaken. Utgör större risk för att AV-block3 att utvecklas. Total blockering av impulsöverföringen från förmak till kamrarna. Impulsbildningen sker istället från AV-noden eller i någon av skänklarna.
Orsak kan vara hjärtinfarkt eller fibrosbildnings i retledningssystemet (vid aterosklerotisk hjärtsjukdom) eller inferior hjärtinfarkt.
Vid breda QRS-komplex sitter blocket längre ned i skänklarna och då blir ersättningsrytmen mer instabil. Risken för sykope ökar och pacemakerbehandling kan behövas. Symtom: synkope, palpitationer och yrsel.
Behandling och omv. åtgärder vid block 1,2 och 3.
Intikolinergikum - Kan ges tillfälligtvis i akut situation md bradyarytmi för att åstadkomma hjärtfrekvensökning genom att hämma nervus vagus.
Adrenergikum - I intravenös infusion kan vara ett alternativ i väntan på andra åtgärder, ökar hjärtfrekvensen.
Pacemaker kan man också ha.
Omv. åtgärder= Symtomvärdering. Vid hjärtarytmieruppträder symtom av olika slag som är viktiga både för patienten, anhöriga och för vårdpersonal som omger patienten att känna till. Informationen om symtom är mkt viktigt.
Symtom som är särskilt viktiga att fokusera på vid arytmi är yrsel, medvetanderubbningar (även kortvariga), synkope, trötthet, palpitationer, extraslag samt hjärtrusningar. Information om läkemedlens biverkningar.
Hypertoni är? Patofysiologi och orsaker.
Bidrar till ateroskleros, hjärtsvikt, slaganfall och kranskärlssjukdom.
Den vanligaste komplikationen är ischemisk hjärtsjukdom och stroke.
Hypertoni infaller då blodtrycket uppmäts till > 140/90 mm Hg i liggande eller sittande, efter 5-10 minuters vila, vid minst tre tillfällen under några veckor eller månader
Det arteriella blodtrycket bestäms av två faktorer:
- Mängden blod som pumpas ut i artärerna
- Motståndet som blodet möter i de perifera artärerna
Orsaker=
Det arteriella blodtrycket bestäms av två faktorer:
1. Mängden blod som pumpas ut i artärerna
2. Motståndet som blodet möter i de perifiera artärerna
Hög kroppsvikt
Stort alkoholintag
Hyperinsulinemi
Etablerad njursjukdom
- Diabetes nefropati, kronisk glomerulonefrit pga. vätske- och saltretention
Njurartärstenos
- Njuren uppfattar lågt blodtryck och då aktiveras RAAS så att mer renin utsöndras, vilket höjer blodtrycket
Hormonella förändringar
Insulinresistens
- Resulterar i en ständig förhöjd blodglukoshalt vilket påverkar pankreas att utsöndra mer insulin i blodet. Hyperinsulinemi som påskyndas ateroskleros.
Behandling vid hypertoni?
Det är främst patienten som måste behandlas och inte symtomen.
Icke-medicinsk behandling består av:
- Regelbunden motion
- Viktreduktion
- Saltrestriktion
- Rökstopp
- Begränsning av alkoholintag
- Stressreduktion
- P-piller och östrogenmedicinering HÖJER blodtrycket
- Graviditet
Medicinsk behandling består av:
- ACE-hämmare
- ARB-blockerare
- Betablockerare
- Hydralaziner (dilaterar arterioler)
Kardiogen chock. Patofysiologi och orsaker.
- När hjärtats pumpförmåga sviktar så att normalt blodtryck och cirkulation inte kan upprätthållas
- Vävnaderna i de organ som blir otillräckligt genomblödda utsätts för syrgasbrist (hypoxi/anoxi) vilket stör vävnadscellernas metabolism.
- Noradrenalin och adrenalin frisätts som medför kärlkontraktion vilket ytterligare försämrar genomblödningen i vävnaderna -> metabolisk acidos
Orsaker
- Hjärtinfarkt vanligaste orsaken till kardiogen chock
- Svår myokardit, särskilt när inflammationen engagerar hela myokardiet.
- Hjärtarytmier
Symtom, diagnos och behandling vid kardiogen chock.
- Svårt allmänpåverkad med blek, kall hud och ibland kallsvett
- Cyanos på läpparna kan förekomma
- Bröstsmärta, oro, ångest kan förekomma
- Mental påverkan med förvirring kan förekomma. Men en del patienter är helt klara eftersom hjärnans cirkulation prioriteras på bekostnad av övriga organ
- Urinproduktion nedsatt.
Diagnos
-Blodtrycket sjunker (systoliskt
Vad är hyperkolesteroldemi?
Innebär förhöjd kolesterolhalt i plasma - utgör central riskfaktor för utveckling av aterskleros.
Med åldern stiger kolesterolvärdet. Hyperkolesterolemi mäts med P-kolesterol samt LDL och HDL.
Plasma-kolesterol
Önskvärd nivå - 5,0-6,4 mmol/l
Måttlig HK - > 6,5-7,9 mmol/l
Uttalad HK - > 8,0 mmol/l
P-LDL ska ligga på
Behandling vid hyperkolesteroldemi?
Personer i riskgrupp, även de med ärftlig tendens, kan behöva förändra både livsstil och medicinsk behandling.
Medicinsk behandling består av:
- Kolesterolsyntes-hämmare – Sänker LDL
- Gallsyrebindande – binder gallsyra i tarmen
- Kolesterol-absorptions-hämmare – hämmar k.absorption
- Nikotinsyra – minskar leverns VLDL-syntes
- Serumlipidsänkande fibrater – sänker lipipdhalt
- Fiskolja – hämmar leverns syntes av triglycerider
