Medfödda_One Flashcards

1
Q

Vad är primära lymfatiska systemet?

A
  • Primära är där mognad och utveckling av cellens och dess receptor sker
    • Benmärg och tymus räknas som primära
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är sekundära lymfatiska systmet?

A
  • Sekundär för kommunikation mellan mogna leukocyter och antigen, eller mellan olika typer av leukocyter
    • Mjälten, lymfknutor och lymfoid vävnad i anslutning till olika typer av slemhinnor räknas som sekundär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad sitter tymus, samt snabbt utsende ?

A
  • I mediastium straks framför hjärtat. De har två lober med en understruktor av lobuli som var och en kan delas upp i krotex och medulla. Har bindvävdskapsel som delar som en septa i olika lobuli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad sker översikitligt i tymus=

vad händer med åldern?

A
  • Tymus är het sepcialiserad för utmognad av T-celler. Detta sker i ett antal distinkta steg, vara de flesta är beroende av antingenpresentation.
  • 99% av de celler som kommer hit blir selekterade och genomgår apoptps
    • Detta för att de är oanvändbara eller är farliga då de känner igen kroppens egna celler.
  • När celler blivit gonkända och mogna åker de tillbaka till blodet
    • Organet har alltså ingen funktion i själva immunförsvaret
  • Vid födseln väger den ungefär 15 gram, och vid puberteten ungefär 35. Efter detta krymper brässen allt eftersom så att en 25-åring har en bräss som väger 25 gram, en 60-åring mindre än 14 gram, och en 79-årings bräss ungefär 6 gram.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

histologi förtymus?

A
  • Bindvävskapsel
    • Består av två lover som omges av en bindvävskapsel varifrån det utgår speta, bindvävstrabekler, som delar in thymus i lobuli
    • I varje lobuli finns det:
      • En mörkare del = cortex

En ljusare del = medulla

  • Kortex
    • Det yttre cortex är mörkare för att T-celler ligger tätare här
    • Består av Epitelioretikulära celler (ECR)
      • Är stora celler med oval kräna och ljusare cytoplsama
      • Bygger upp hela tymus
  • Medulla
    • Är en ljusare del med mindre täthet på T-cellerna
    • Har ERC
      • Vissa av dem aggregerar och dör sedan vilka bildar Hassallska kroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vid histo för tymus, vad är ECR? samt vilka _____kroppar finns?

A
  • Kortex
    • Det yttre cortex är mörkare för att T-celler ligger tätare här
    • Består av Epitelioretikulära celler (ECR)
      • Är stora celler med oval kräna och ljusare cytoplsama
      • Bygger upp hela tymus
  • Medulla
    • Är en ljusare del med mindre täthet på T-cellerna
    • Har ERC
      • Vissa av dem aggregerar och dör sedan vilka bildar Hassallska kroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är en lymfknuta?

uppbyggnad och antomiska ställen?

A

Lymfknutor, ibland även kallade lymfkörtlar, liknar i storlek och form en böna. De är särskilt många i lokala delar så som:

  • Ljumskar
  • Armhålor
  • Hals

Speciella lymfkärl leder celler ifrån vävnader till lymfknutor, men även mellan de olika lymfknutorna. De som leder in till lymfknutor kallas för affenrenta och de ifrån kallas efferenta. Även via blodet kan T och B komma till knutorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilken uppgift har lymfknutorna?

A

Uppgift för dem att koncentrera och exponera antigen för de adaptiva lymfocyterna (som B och T) – dessa lymfocyter kan sedan kommunicera sinsemellan. Lymfknutornas strukrur underlättare denna kommunikation.

Denna uppbyggnad gör så att vi får mykcet kontakt mellan cellerna och att den intensiva celldelningsprocessen med klonal expansioner sker. Även en selektion av B celler sker även här vilket för att de antikroppar som bildas förfinar. Till slut töms kärlen i störe lymfkärl för att sedan åka till största, vilket är ductus thoracicus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur ser en lymfknuta ut antaomisk?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

histologi för lymfknuta? (5st)

A
  • Bindvävskapsel med trabekler som går in
  • Sinus där lymfan färdas
    • (sinus betyder hålrum)
    • Subkapsulära sinus
      • Under kapseln där de affernta lymfkärlen töms
    • Trabekulära sinus
      • Där lymfan färdas vid trabkler
  • Cortex
    • Lymffoliklar med germinalcentrum
      • Mörkfärgade foliklar med B-celler i mitten som gör det ljusare
      • Finns i yttre cortex
  • HEV:s
    • Den djupa cortex har inte lymffoliklar, utan HEVs vilket är venoler som är små och rosa.
  • Medulla
    • Ljusare del utan foliklar, mindre rätt och finns kärl
    • Har retikelsträngar
      • Är bindvändsträngar som ger stödja till organet
    • Finns, men inte på alla preparat, hilus där allt går in i organet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är en tonsil och vad sitter den?

A

Tonsiller, även halsmandlar, är en ansamling av lymfatisk vävnad mellan gombågarna, i höjd med tungans rot och i svalget. Är en del av Waldeyerska ringen – vilket består av olika tonsiler i mun och svalj.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

histologi för tonsiler?

A
  • Bindvävskapsel på ena halvan och epitel emot andra
  • Epitelet
    • De är flerskiktat icke keratisiserat skivepitel
    • Har även lymfocyter bland sig (är lite mörkare)
  • Kryptor
    • Epitelet bildar även krypotr för att få större yte
  • Folliklar
    • Immunologiska vävnad brukar vara organiserade i folliklar
    • Ljus del
      • B-celler proliferarar massa och blir där med mindre täta
      • Ger ett germinalcentrum i mitten som är ljusare
    • Mörk del
      • Icke proliferade, kallas mantelzon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Översiktigt om mjälten. Vad gör den?

A

Mjältens två viktigaste uppgifter är att bryta ner gamla röda och vita blodkroppar samt att producera en typ av vita blodkroppar som vi behöver i vårt immunförsvar. Tillsammans med andra delar av vårt immunsystem ser mjälten också till att det bildas antikroppar, immunglobuliner, som känner igen skadliga bakterier och hjälper till att försvara oss mot infektioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad sker i vita pulpan i mjälten?

A
  • I vita pulpan som immunförsvar mot blodburna antigent korrdineras.
    • Har alltså motsvarande funktion som lymfknutor, men skillnad att både lymfocyter och antigen leveras hit emd blodet.
    • Har även likt lymfknutor en del runt affernta blodkärl och även en T-cellrik och en D-cells follikel
  • Arterioler i den vita pulpan övergår i vasklära sunsoider som är omgivna av ruda pulpan.
    • Här i denna pulpan som vi har mer erytrocyter och även reningsfunktion sker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

histologi för mjälten?

A
  • Bindvävskapsel
    • Med bindvävstrabekler som sticker ner
  • Vit pulpa
    • Ansamling av lymfocyter
    • Ansamling av B och T celler gör att den färgas in mörkare ( mer blå)
    • Lymfocyterna täcker centralkärl
  • Röd pulpa
    • Består av sinusoider där blod transporteras igenom. Gör att den är mer röd/rosa
  • Centralartärer
    • Kring centralartärerna finns ansamlingar av mest T-celler, men lite B-celller
      • Detta kallas PALS
    • Centralartären förgrenar sig vidare till smala arterioler värifrån erytrocyterna når det extracellulära rummet i den röda pulpan för senare “hitta tillbaka” till kretsloppet genom sinusoidernas fenestrationer, i och med att sinusoiderna har öppningar mellan endotelceller dels ett oregelbundet basalmembran
      • Detta kallas att mjälten har en öppen cirkulation
      • Erytrocyterna läcker ut och lägger sig i den röda pulpan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur ser erytorcyter och tromboc ut histologiskt?

A
  • Erytrocter
    • Är 98%, så nästan allt
    • Har ingen kärna
  • Trombocyter
    • Små sönderledade bitar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Histo för Leukocyter?

A
  • Leukocter
    • Lymfocyter
      • Har strörre ärna och litet cytoplasma
      • Kan inte se vilken sort
    • Monocyer
      • Större njurformad kärna
    • Neutrofila
      • Har 3-4 segment som kärna + granuli
    • Eosinofila
      • Har röd granuli
    • Basofila
      • Blå infärgning med granuli som korn i
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Funktion för huden, samt tre olika lager?

A

Huden är ett av våra största organ med yta på 1.8 m2. Dess största funktion är:

  • Att vara barriär
  • Immunförsvar
  • Temperaturreglering
  • Hindra vatten att ta sig ut

Huden är anatomiskt uppbyggt av 3 lager – vilka är:

  • Epidermis
  • Dermis
  • Subcutis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad är epidermis största funktion och vad är de tre cellerna som är mest här?

A

Epidermis är stratifierad epithel som är ca 0.1 mm – men kan vara 0.8–1,4 på t.ex. händerna. Största funktion är: att agera som en barriär. Den har tre särskilda celltyper – vilka är:

  • Keratinocyter
    • Vilka gör keratin
  • Melanocyter
  • Langerhans’ celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad heter de 5 lagrerna i epidermis? bara namn

A
21
Q

vad sker de 2 understa lagrerna i epidermis=

A
  • Stratum basale
    • Består mest av keratinocyter, vilka antigen delas eller inte.
      • Gör även antimictobiala peptider som skyddar emot bakterier
    • 5-10% är melanocytes, vilka gör melanin.
    • Även merkel celler hittas här
      • fungerar som receptor för tryck för att sända vidare sådana intryck till nervutskott.
  • Strum spinosum
    • Dotterceller ifrån basle vandrar uppåt och gör detta lagret
    • Har celler som är sammanläkande med desmosomer
    • Langehanska celler hittas mycket i detta lager
      • Är dendritiska celler
22
Q

vad sker i de 3 översta lagerna i epidermis?

A
  • Stratum granulosum
    • Celler blir mer platta här och förlorar sin kärna
    • Finns granula här, vilket ses som små korn
  • Strum lucidum
    • Ett lager med taggiga celler
    • Är 3-5 döda celler
  • Statum corneum
    • Är slutsteget för för keratinocyternas mognad.
    • Är överlappade celler
    • Celler hålls ihop med lipid-lim
23
Q

vad har starum corncum med vatten att göra?

A

I Strtum corneum finns det långmolekylär ämnen så som serin, glycin, mjölksyra och urea. De lagmolekylara ämnena ar av betydelse for vattenbindningen i stratum comeum. Vattenhalten kan variera mellan 10-60%. En viss hydrering av stratum corneum erhålls genom vatten från den underliggande vävnaden. Detta vatten penetrerar stratum corneum barriären och avges sedan till omgivningen. Vattenhalten i stratum corneum är även beroende på omgivningens luftfuktighet. Vid låg relativ fuktighet på vintern blir strtum corneum sprött och spricker. Vid for hög relativ fuktighet blir stratum comeum en sämre barriär mot kemikalier och mikroorganismernas antal ökar på hudytan med okad infektionsrisk. Detta motverkas normalt av hudytans sura pH (ca 5) – som normal beror på svett, fettsyror och nedbrytningsproteiner.

24
Q

almänt om dermis och vilka tre celler /struktuer som finns här

A

Är en seg/stark städjande vävnad under epidermis som innehåller speciella strukturer. Varier i tjocklek ifrån 0,6 mm på ögonlocken till 3 mm eller mer på ryggen. Det består av bindväv av fibroblaster som gör:

  • Kollagen
    • 70% av dermis
    • Ger styrka och seghet
  • Elastin
    • Sitter i alla riktningar och ger elasticitet
  • GAGs
    • Vilket gör så strukturer kan röra på sig
25
Q

blod i dermis, samt antomisk uppdelning i två delar?

A

Inträng i dermis är också blodkärl som för bort avfallsämnen, och tillsätter syre. Dessa blodkärl är också viktiga för att vi ska kunna hålla en jämn kroppstemperatur

Man kan även dela dermis i två delar histologisk, vilka är:

  • Det papillära skiktet
    • Delen mellan gränsar till Epidermis
    • Rikt på kapillärer, nervandorgan och elastisk bindväv
      • Förser epidermis
  • Det retikulära skiktet
    • Delen som gränsar till Subcutis
    • Innehåller svettkörtlar, hårfolikar och små blodkärl samt nervbanor
26
Q

vad finns att säga om subcutis?

A

Är upp till 3 mm på vissa ställen. Består mest av fett och stödjevävnad. Tack vare fettlagret fungerar den som:

  • kroppens energireserv
  • skyddar dessutom mot kyla

Insprängt i fettet finns mindre blodkärl och nervbanor som går vidare till över- och läderhuden.

27
Q

tre olika typer av hår? samt funktion för hår

A

Hittas på hela huden förutom händer, fötter och glans. Hår består av keratin. Det finns tretyper av hår, vilka är:

  • Lanugo
    • Tuna och långa och hittas i fostret
  • Vells
    • Små och tunna och finns på hela kroppen
  • Terminal
    • Längre, tjockare och mörkare
    • Olika funktioner för hår är:
      • Skydd emot hög eller låga temperaturer
      • Minska friktion (armhålan)
28
Q

hår struktur?

A

Består av en fri, hårskaftet, som är ovanför huden; och en nedsänkt del, roten, som är i huden. Varje hårstår består av:

  • Medulla
    • Märgen av hårstrået
  • Cortex
    • Har mycket kreatinocyter
    • Hållfasthet och vattenupptag
    • Innehåller melanin som ger den färg
  • Kutikulan
    • Yttersta lager
    • Dess komplexa struktur glider isär när håret växer och omsluts av ett molekylskikt av lipider som gör att håret stöter bort vatten.
29
Q

hur växtfas?

A

Där vi först har en tillväxtfas, sedan en vilofas och sist en upptrycksfas och lossnar.

30
Q

vad finns att säga om nagel? + lite antomi?

A

Nagel, unguis, kallas de hårda utväxter av keratin som återfinns lägst ute på fingrar och tår hos primater. Nageln består av döda celler från nagelroten som förhornats (alltså kreatin).

Nagel matrix består av delande celler som mognar och keratiniserad för att sedan röra sig framåt för att bilda nagel plattan (nail plate). Nagel plant sitter fast på nagel bädden.

31
Q

vad är ekkrina svettkörtlar?

A
  • Eccrine svettkörtlar är enkla vanliga ihop ringlade svettkörtlar
  • Finns över hela kroppen
  • Framförallt koncentrerad på handflator, fotsulor, panna och axiller
  • Sekretionen sker djupt i dermis och transporterar sig sedan upp i epidermis
  • Svett består av vatten, joner (Na+ och Cl-), urea, ammoniak, aminosyror, glukos och laktas
  • Funktion
    • Reglera kroppstemperatur genom evaporation
    • Evaporationen gör att stora mängder värmeenergi lämnar kroppsytan
    • Denna process kallas termoreglerande svettning
    • Processen börjar i ansiktet, sedan resten av kroppen och sist i fötterna
  • Återresorption
    • Tubulära körtlar bildar nystan i dermis
    • Detta ger täta spiraler genom epidermis
    • Vi får återreabsorption av Na+ och Cl-
  • Uppbyggnad
    • Byggs upp av clear cells och myoepiteliala celler
  • Stimulus
    • Viktigaste stimulus är acetylkolin
    • Den höga temperaturen i blodet stimulerar svettkörtlar i huden genom hypotalamus aktivering av sympaticus nerver
    • Svettkörtlarna evaporerar sedan vilket gör att kroppen återfår sin temperatur.
32
Q

vad är aporinca svettkörtlar?

A
  • Större än Ekkrina
  • Dess sektoriska delar öppnar sig vid en talgkörtel
  • Finns främst:
    • I armhålor och mellangården
  • Svetten är mjökig, trögflyttande och luktlös vid sektretion
    • Men lufktar när den bryter ner bakterier
  • Styrs av sympatiska nerver (ACh)
33
Q

koppling mellan celler i huden:

desmosomer

adherence junction

gap+tight junctions

A
  • Desmosomer
    • Består av keratin och håller ihop cellerna
  • Adherence junction
    • Den utgörs av extracellulära bindningsproteiner, cadheriner, som förbinder celler med varandra, genom att fästa mot andra cellers cadheriner. Cadherinerna är i sin tur transmembrana, och fäster i cellens cytosol mot en speciell del av cytoskelettet som utgörs av ett “bälte” av aktin och myosinfilament via adapterproteiner.
  • Gap junction
    • Kanalr för olika ämnen mellan cellerna
  • Tight junctions
    • Håller det tätt mellan cellerna så inte vatten kan rinner in
34
Q

skillnad mellan fokaladhesioner och hemidesosom?

A
  • Fokaladhesioner
    • Fokaladhesioner är stora proteinaggregat som förbinder cytoskelettet hos celler till extracellulärt matrix. I hudens fall cytoskelettet till basalmembranet via aktin som binder genom kollagen
    • Fokaladhesioner bygger på att transmembrana proteiner, integriner, binder till det extracellulära matrix som finns runt omkring alla vävnadsceller. Integriner fungerar dessutom som receptorer, när de binder in till extracellulärt matrix så genereras olika signalvägar.
  • Hemidesosom
    • Kopplar epitelceller till det underliggande basalmembranet med hjälp av proteinbindningar så som:
      • Keratin och intergin binder till laminin och kollagen
      • (Intergrin binder mellan cell och vävnaden och är viktigaste receptorn här mellan)
  • (hemidesosom och fokaladhesion gör nästan samma sak fast den ena har aktin och andra keratin)
35
Q

vad är en lamellär kropp?

A

Bildas i straum spinosum och har funktion att tillföra prekuseorer av lipider in i intraceullulära rummet i Straum corneum så att det skapas en vatten-permeabilitet i membranet (barriär).

36
Q

vad är en keratohyalingranula=

A

Kommer ifrån stratum granulosm och innehåller loricrin. Locicrin innehåller är den vitkitigaste komponenten i Cornified envelope.

  • Cornified envelope är skal runt celler i stratum corneum och hjälper till i barriäre funktionen.
37
Q

vad är en transgltaminase?

A

I översta cellskiktet av Strum granulsum förändrar dessutom desmosomerna sitt utseende och ett epidermalt transglutaminas korsbinder intracellulara proteiner () varvid ett nytt cellskal bildas innanför plasmamembranen.

38
Q

vad är keratiocyer, samt vad är dess funktion?

A

Keratinocyt, cell som finns i överhudens (epidermis) alla lager, och som innehåller keratin. Den vandrar uppåt och går i apoptos i stratum corneum, det vill säga programmerad celldöd, och bildar det yttre döda cellagret på kroppen. Keratinocyter på statum aslae kallas ibland basel celler.

Funktion

Huvudsakliga funktion är att skapa en barriär emot:

  • Bakterier, parasiter, virus, svamp
  • Värme
  • UV-strålar
  • Vattenförlust
39
Q

vad är keratiocyter mognad, samt vad ger stimuli?

A

Mognad

  • Celler i strum basael delar städningt. Hälften blir kvar och hälften vandrar upp.
  • The prickel cell layer, där celler går ifrån att vara kubiska till mer utsdragna. De delande keratinocyterna syntenserar keratin, vilket bildar tonofibrin (vilka håller samman desmosomer och hemidesmosomers
    • Desmosomerna hindrar stress mellan cellerna och håller de på rätt avstånd ifrån varnadra (20nm)
  • I stratum granula så finns enzymer som bryter ner kärnan
    • Även keratohyalin granules gör så keratin mognar
    • Även lipid-lim gör så cellerna hålls ihop
  • Har nu bildat en corneocyter (kreatinocyt utan kärna eller organeller).
    • De har starka disulfidbindningar vilket gör den stark, flexibel och kan absorbera tre gånger mer vatten
  • Corneocyterna lossnar ifrån desomosmala bindningar och är tappade

Positiv Stimuli

  • Ca+
  • Vitamin D3
40
Q

vad är en mellancyt, samt vilket hormon är med och påverkar?

A

Finns i statrum basale och skickar ut sina utskott upp till stratum spinosum. Har som funktion att produserar melanin, som paketeras i granules och flyttas med dendriter till närliggande keratinocyter.

Melanin skyddar oss emot UV-stålar igenom att absorbera UV-ljud och ger oss en brun färg när vi solar. UV-strålningen ökar tyrosinasaktiviteten och ger pigmentering. Flera melanosomer, vilka är veskilarna med melanin, bildas och vi får efter ett dygn en ändring i pigmentet.

Antalet melanocyter och dess densitet är samam i olika hudfärger – utan de som skilljer åt är melanosomernas storlek.

Hormoner

MSH utsöndras av hypofysen och fäster på melanocyter och stimulerar den att producera mer melanin.

41
Q

vad är en märkelcell?

A

Finns i stratum basal och har en neuroendokrin funktion där den verkar som receptor för tryck och skickar sedan vidare signal via nervutskott.

42
Q

hur påverkar blodflöde tempraturen?

A

Dessa blodkärl är också viktiga för att vi ska kunna hålla en jämn kroppstemperatur; blodkärlen kan dra ihop sig och utvidga sig så att olika mycket blod passerar igenom dem. Om blodkärlen är utvidgade och transporterar mycket blod blir huden varm och mer värme lämnar den, och om blodkärlen drar ihop sig och transporterar lite blod blir huden inte lika varm och kan därför inte lämna ifrån sig lika mycket värme.

Om det är varmt utanför kroppen så känner perifera tempratur-receptor på huden av detta. De går till värmecentrum i hjärnan där de skickar signaler med sympatiska nervsystemet ==> vilket ger vasodelation

43
Q

hur påverkar svett värmen?

A

Vid värme så skickas sympatiska nersinglar till svettkörtlar som gör att svett börjar produceras. Detta svett kyler ner huden Inte bara yttre

44
Q

vad ger huden dess mekanska bariär?

A

Huden har en mekanisk barriär vilket är uppbyggt av:

  • Epidermis är en barriär
    • Sår och handsprit utan återfettning försvör denna
  • Hunden pH
  • Antimikrobiella peptider
    • Som produceras av huden(krenocyter) för att döda microber
45
Q

hur verkar DC i huden?

A

Langerhanska celler, dendritiska hud celer, finns i stratum sinosum och har utskott upp uppåt. Dess funktion är att:

  • Verka som APC och fånga upp antigen och vissa upp dem för T-celler
  • De sker någon form av skada på huden (kan vara UV, trauma, infektion av baktierer eller bara irritation). Detta gör cytokiner som aktiverade langerhans celler.
  • Den aktiverade Langerhans som känner av PAMP på bakterier och
    • Utsöndrar inflatoriska cytokiner
    • Åker till lymfnoden där de verkar som APC och visar upp antigen för T-celler.
46
Q

hur verkar neutrofiler och T celler i hiden?

A

Neutrofiler

Blod-immunceller (netrofiler balnd annat) finns inte normalt i huden men kommer hit vid inflamation och cytokiner.

T-celler

De finns mycket T-celler normalt i huden – främst i dermis där vi har många T-hjälpar celler.

  • Dendtiska cellen känner av Antigen via TLR och tar upp via endocytos
  • Vandrar sedan till lymfknutan och visar upp för omogen T-cell
  • Leder till att T-celler bildas och åker ut till huden igenom
  • Dessa celler har fått CLA på sig, vilket tillsammans med kemokiner hjälper till att hitta inflamtionen.
47
Q

hur verkar mastceller, makrofager och keratinocyter immunt i huden?

A

Mastceller

Är kända för att frisätta histamin och prostaglandin. Vilker bidrar till inflamtion och att granulocyter ifrån blodet kommer dit.

Finns normalt i Dermis

Makrofager

  • Tar upp patogener, känner igen dem och förstör dem
  • Använder TLRs och komplement receptorer
  • Aktivering triggar cytokinfrisättning

Kerationocyter

Även keratinocyter verkan som del i ummunsystmet då de utsöndrar cytokiner och kemokiner.

48
Q

histologi för huden? allt!

A
  • Epidermis (come lets grab some beer)
    • Corneum
      • Översta men döda celler
    • Lucidum
      • Finns bara på tjco hud
      • Är en del av corneum, men är mer rosa
    • Granulosum
      • Inga cellkärnor
      • Bara 3-5 celler brett
      • Har granula i sig
    • Spinosum
      • Har kärna
      • Lite trasiga och har tydliga bindningar mellan sig
    • Basale
      • Bara en cell längst ner
      • Ska finnas melanocyter här
  • Dermis
    • Hårfolikalar
    • Talgkörtlar
    • Svettkörtlar
    • Blodkärl och nerver
  • Subcutits
    • Fett och stödjevävnad
49
Q

vad är veter pacinis korpuskel? histo?

A
  • Tryck och virbrations känslig, alltså en känselkropp
  • Synlig med blotta ögat vid kirugi
  • Finns i djupa dermis och subcutis
  • Har axoni mitten som är omgivit av lager av lamellar