Bakterier Flashcards

1
Q

Vad finns att säga om bakteriers kromosmer?

A
  • e flest bakterier har en kromosom (obs – bara en kromosom för nästan alla släkten) som består av dubbelsträngat DNA packat till en nukleoid.
    • Denna saknar omgivande membran
  • Skillnad ifrån eukaryota celler saknar bakterier histoner
    • Alltså inga nuklesomer, dock finns det histonliknade proteiner som organiserar det
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är en plasmid?

A
  • Plasmider är mindre, extrakromsosomala DNA-molekyler som kan innehålla gener
    • Är helt unikt för bakterier
    • Replikerar oberoende och av krompsomerna
    • Ligger i flesta fall i ringslutan men linjära
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

en bakterier är en ______, vilket betyder att den har ______ uppsättning av kormosomer

A
  • Cellen är haploid, enkel uppsättning av kromosmer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad finns att säga om bakteriers cytoplasmmebran? funktoon oxå

A
  • Består likt eukaryota celler av dubbla fosfolipider.
  • Här sitter många proteiner som tar hand om de eukaryots organller skulle gjort
    • Så som jonpumpar, enxymer och komponenter för elektrontransportkedjan
  • Funktion:
    • Permeabilitet
    • Protein ankare
    • Energi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

har baktier cytosklett? kommentar på det

A
  • Bakterier har inget cytoskelett
    • Finns istället (obs bara ibland) en cellvägg utanför cytoplasmamembrnater som ger bakteriern dess form.
    • Skyddar även emot osmotisk lys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är bakteries cellvägg uppbygg av?

A
  • Cellvägen består av peptidogykan
    • Huvudkomponenterna i det är NAG och NAM vika binder långa polymerer.
    • De binds samma av en glycinbrygga
  • Alla bakterier utan mycoplasmataceae har PH-innehållande cellvägg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är graminfärning?

A

Baserat på cellväggens strukturer kan vi dela in bakterier i två huvudgrupper – grampositiva och gramnegativa. Kommer ifrån graminfärgning där de grampositiva efter kristallviolett inte kan avfärgas med aceton eller etanol – detta kan dock gramnegativa. För att göra det tydligt har man safranin också. Beror på att posetiva har tjockar vägg där färgen kvarhålls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad finns att sägaa om grampositiva bakterier?

A
  • Tjockare cellvägg
    • Innehåller flera lager PG och även teikonsyra bundet
  • Lipotekionsyra är TA som innhåler fettsyor vilket gör att de är förankrade i cellmembranet
    • Alltså stäcker de sig igenom hela PG-strukturen
  • Teikonsyra känns igen av immunsystemets PRR (feber och sjuk)
  • Har luftigare glycibrygga vilket släpper igenom större molekyler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad finns att säga om gramnegativa?

vad händer om den inte har cellvägg?

A
  • Gramnegativa
    • Tunnare cellvägg
      • Ingen TA
    • Både ett Cytoplasmamemran och ett Yttermembran
    • Finns lipoproteiner som sammanbinder PG-strukturen med yttermambranet
    • Många av de yttre fosfolipider är utbyta emot LPS
      • Utsöndrar i små mängder cytokiner

(har den igen cellvägg så kan den inte delas in på detta visset)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad finns att säga om bakteries flageller?

A
  • Dess rörelse organ
  • Kan utgå ifrån ena eller båda ändarna (polära) eller finns runt hela (peritrika)
  • Har en rotationsmaskin som möjliggör framgång
  • Kan röra sig emot yttre stimuli, så som kemotaktiska substanser.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad finns att säga om bakteriers pili?

A
  • Hårliknade utskott
  • I utkanten av varje finns speciella igenkänningsmolekyler
    • Binder till sockermolekyler på värdceller
    • Har alltså betydelse för infästning till andra celler
  • Kan fungera som virusrecepotoer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad finns att säga om bakteriers kapsel?

A
  • Hos vissa bakteier omges cellväggen av
    • en kapsel
    • eller ett något mindre slemlager (glykokalyx)
    • eller ett hölje
  • Kapslen är flera gånger större än bakterien
  • Den förhindar fagocytos till oponsiniering sket

Skydd emot toxiska molekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad finns att säga om bakteriers inklussionskroppar?

A

kan lagra kolhydrater mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

villka olika sorters bakterir finns det efter form?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur delar man upp bakterier efter lagrinsform?

A
  • Stafylocker
  • Streptokocker
  • Diplockoer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur deskrivs bakteriers celldelning?

A
  • Bakterier förökar sig genom delning.
  • Cellmembranet invagineras och cellväggen växer inåt och bildar ett septum
    • Gör att dottercellerna separeras
  • Om seprationen av dotterceller ofullständig så vår vi långa kedjor, strepto
  • Om den istället sker på flera plan så bildas druvklaar, stafylo
  • Plasmider och andra struktur uppdelas slumpmässigt
17
Q

faser i bakterisers odlingskurva?

A
  • Lagfas
    • Då bakterien inte ännu hunnit dela sig, men adapterar till att göra det
  • Logfas
    • Detta är ledningsfasen
  • Stationärfas
    • De slutar dela sig pga. närings- eller plats brist
  • Deklinationsfasen
    • De dör och lyserar
18
Q

hur delas baktier upp efter behov av närning?

A
  • Autotrofa
  • Kemoorganotrfa
    • Kräver organiska substanser för tillväxt
    • Alla patogener för människor är denna sort
19
Q

bakteri uppdelning efter syre?

A
  • Strikt aneroba
    • Kräver syre
  • Obligat anaeroba
    • Dör i närvaro av syre för de saknar enzymer som kan göra om det
  • Fakultativa
    • Kan leva i båda miljöerna
  • Mikraerofila
    • Gillar låga mängder syre
20
Q

bakterier koppalt till temp och ph

A
  • De humanpatgen bakterierna är optimala vid 35-38 grader.
  • Normalt dör de flesta bakterinerna vid pastörisering
    • 70 grader i några minuter
  • Finns dock undantag för optimal och dös temp
  • Sterilisering igenom autoklavering är därför viktig
    • Värmer till 120 grader under minst 20 minuter
    • Är högt för att kunna ta bort Endosporer som annars överlever extrema förhållande
  • De gillar oftast neutralt pH
21
Q

när gör baktier endospor?

kända släkten som gör det?

A

För att överleva behöver bakterier näring, energi, lämplig temp. Men vissa bakterier har utvecklat system för att överleva ogynnsamma förhållande igenom att bildar sporer som är mycket motståndskraftiga emot:

  • Uttorkning
  • Kemikalier
  • Höga temperaturer
  • Total näringsbrist

Kända släkten som gör detta är Clostridum och Bacillus.

22
Q

hur sker endosporbildning?

A
  • Ogynnsamma förhållande startar allt
  • DNA delas upp och cellmembranet omsluts runt en del av DNA
  • Även cellvägg bildas runt sporen
    • Den har nästan inget vatten men höga halter kalcium bunder vilket gör den hård och motståndskraftig.
  • Cellen släpper ut sporen som överlever
  • Vid gynnsamma förhållande känner sporen av det och det är dags att återgå

Cellen återbildas

23
Q

vad är konjugation för bakterier?

A
  • Överförning igenom cell till cell kontrakt
  • Hos gramnegativa förmedlas kontakten mellan mottagaren med F-pili
    • Efteråt så dras bakterierna emot varandra och en kanal bildas mellan givare och mottager
    • Igenom kanalen åker DNA över i samband med replikation
      • Kan vara både igenom en hel kromosom (vilket dock inte är vanligt) utan oftast sker de igenom att plasmider åker över
  • Grampositiva binds samman med adhesionproteiner på ytan av cellväggen
24
Q

skillnad transduktion och transformation?

A

Transduktion

  • Överföring av DNA från en bakterier till en annan via bakteriofager
  • I sammband med syntes av nya bakteriofager så bildas visa som har en bir av värdcellens DNA istälelt för fag-DNA.
  • Bakteriofagen kan fästa på annan cell och injicera sitt DNA med bakteriens DNA i.

Transformation

  • Genetisk omvandling när bakterien tar upp fritt (naket) DNA ifrån omgivningen.
  • Förmågan att ta upp DNA kalls för kompetens och varier mellan olika bakterier