Malabsorption & Celiaki Flashcards
Näringsupptag kan sägas ske i tre faser - Vilka?
Lumenfas (enzymatisk digestion i lumen & brush border), slemhinnefas (upptag av näringsämnen i enterocyter), transportfas (utsöndring av näringsämnen från enterocyter till cirkulationen).
Vilka två hormoner är viktigast för reglering av produktion/sekretion av galla och bukspott? Hur styrs dessa?
CCK och Sekretin, från I-celler respektive S-celler, är de två centrala hormonerna. CCK bildas i respons på fettsyror/aminosyror i tunntarmen, och inducerar produktion & frisättning av pankreatiska enzymer, samt gallblåsetömning. Sekretinsekretion stimuleras av lågt pH i proximala duodenum, och ökar pankreassekretionen av neutraliserande bikarbonat.
Förklara skillnaden mellan malnutrition, maldigestion och malabsorption.
Malnutrition - undernäring, dåligt födointag.
Maldigestion - försämrad nedbrytning av föda i GI-kanalen.
Malabsorption - nedsatt förmåga att ta upp exogena (näringsämnen från kost) eller endogena (t.ex. gallsyror) ämnen i GI-kanalen.
Ange några orsaker till maldigestion/malabsorption av fett.
Brist på gallsalter, suboptimalt pH, enzymbrist, otillräcklig blandning.
Ange några etiologier till brist på gallsalter.
Det kan föreligga fel i syntesen och frisättningen (leversvikt, kolestas), funktionen i tarmen (dekonjugering pga bakteriell överväxt), eller återupptaget (ileal sjukdom, eller resektion av ileum).
Vilka faktorer påverkar pH-värdet i tunntarmen? Ange några olika etiologier till rubbningar av detta.
pH-värdet styrs av den gastriska saltsyraproduktionen och den pankreatiska bikarbonatproduktionen. Om pH är för lågt, kan det bero på hypersekretion i magsäcken (t.ex som vid gastrinom, antral HP-infektion) eller hyposekretion från pankreas (insufficiens, sekretinbrist). Förhöjt pH beror i regel på atrofisk gastrit.
Vad är F-elastas? Vilket värde har det i utredning av malabsorbtion?
F-elastas utsöndras normalt från exokrina pankreas, och kan användas som en funktionsmarkör: Är detta värdet sänkt, kan det indikera på pankreasinsufficiens.
Var i tarmen tas makronutrienter, järn, folat, gallsalter respektive vitamin B12 upp?
Makronutrienter (fett, kolhydrater, aminosyror) tas upp i proximala delen av tunntarmen, dvs duodenum + jejunum. Järn och folat likaså. Gallsalter och vitamin B12 tas upp i distala ileum.
Hur och var tas tas kalcium upp i GI-kanalen?
Kalcium tas upp via två mekanismer: hela tarmen har förmåga att passivt ta upp Ca2+. Vitamin D kan dock inducera ett aktivt upptag i duodenum och proximala jejunum.
Celiaki, dvs glutenintolerans, kan presentera sig i form av en anemi. Beskriv vilka anemi-relaterade prover som talar för att blodbristen orsakats av celiaki.
Hb, MCV, ferritin och homocystein (ev kobalamin & MMA). Celiaki leder till skada på tunntarmsslemhinnan, som ger upphov till malabsorbtion av diverse näringsämnen samt järn, folat och ev. kalcium. Järnbrist och folatbrist kan båda orsaka anemi –> lågt Hb. Järnbrist ger på egen hand sänkt MCV och lågt ferritin, medan folatbrist ger förhöjt MCV och högt homocystein (samt normalt MMA): Man kan därför få en blandbild –> normocytär anemi.
Förklara hur tarmens immunceller inducerar immunreaktion mot gluten.
Glutenproteinet i vete innehåller glykoproteinet gliadin, som har en 33-mer peptid i sig som inte kan brytas ned i tarmen. 33-meren kan dock passera över tarmslemhinnan och deamideras av transglutaminas, vilket gör den mer negativt laddad –> mer immunogent. DCs presenterar denna via MHCII för T-celler –> aktivering av CD4 & ffa CD8-celler, som migrerar till tarmslemhinnan –> intraepiteliala lymfocyter. Där kommer CD8-celler döda “stressade” enterocyter & CD4-celler producera IFN-y –> mer cellskada.
Beskriv den ärftliga komponenten i celiaki.
Celiaki har en ärftlig komponent som påverkar MHC-II-presentationen: HLA av klass DQ2 och DQ8 har mycket större affinitet för transglutaminerat gliamin. Dendritiska celler hos dessa patienter är därför mer benägna att ta upp och presentera gliamin för T-celler, vilket utgör starten på sjukdomen.
Det ska dock sägas att inte alla med HLA DQ2/DQ8 har celiaki: däremot har nästan alla med celiaki HLA DQ2/DQ8.
Förklara uppkomsten av transglutaminas-antikroppar.
För att B-celler ska producera antikroppar, måste de interagera med CD4-celler som aktiverats av samma antigen. På så vis får vi antikroppar mot gliadin. T-celler vid celiaki bryr sig dock inte om transglutaminas.
tTG-antikroppar beror på att transglutaminas i 3/4 fall “råkar” binda kovalent till gliadin, istället för att deamidera det. Hela detta komplexet kan därefter tas upp gliadin-specifika eller tTG-specifika B-celler: Om det sistnämnda sker, kan dessa råka presentera en del av gliadinet för gliadin-specifika CD4-celler, aktiveras, och därmed börja producera antikroppar mot tTG.
Steget efter blodprov i utredningen av celiaki innebär innefattar gastroskopi med duodenalbiopsi. Ange några typiska makroskopiska och mikroskopiska fynd vid celiaki.
Makroskopiskt ser man typiskt en utplaning av duodenum med frånvaro av vili, förutsatt att patienten ätit gluten. Mikroskopiska fynd inkluderar villusatrofi, krypthyperplasi, inflammation i mukosan och ökat antal intraepiteliala lymfocyter.
Ange ett typiskt extraintestinalt symtom på celiaki.
Kliande hudblåsor över hela kroppen, som beror på tTG-antikroppar: Dermatitis herpetiformis.
