Leddissektion - strukturer Flashcards
A. Circumflexa humeri anterior
Löper under bicepsenan runt collum chirurgicum ventralt.
N. Axillaris
Löper på baksidan av humerus till M. Deltoideus.
Glenohumerala ligamenten
Förstärker axelleden anteriort.
Cavitas glenoidale
Axelledens ledpanna.
Labrum glenoidale
Broskring som förstorar ledytan på glenoiden och gör att
humerus passar bättre in i leden.
Humerus ledkapsel
Bindvävskapsel som förstärker axelleden.
Tuberculum majus et minus
Benutskott på proximala humerus som utgör fästen för rotatorcuffens muskler.
Rotatorcuffen
Innefattar musklerna Supraspinatus, Infraspinatus, Teres minor och Subscapularis (minnesregel SITS). Spänner ledkapseln och håller in humerus i leden.
Bicepsfåran med senan
Biceps caput longum löper i fåran mellan tuberculum majus och minus. Biceps rupturerar oftasta i caput longum.
Rotatorintervallet
Utrymme mellan M. Supraspinatus och subscapularis. Här går långa bicepssenan. Se bild.
Lig. Coracoacromiale
Löper mellan proc. coracoideus och acromion och bildar ett skyddande valv över caput humeri.
M. Latissimus dorsi
Bakre axelvecket. Fästet kan ses på collum chirurgicum.
M. Teres major
Fäster strax ovanför latissimus dorsi.
Laterala epikondylen
Ursprung för några av handledens extensorer. Inflammeras vid tennisarmbåge pga upprepade handledsextensioner.
M. Extensor digitorum, M. extensor carpi ulnaris, M. extensor carpi radialis longus et brevis
De handledsextensorer som urspringer på laterala epikondylen.
M. Brachioradialis
Ytligaste muskeln i den radiella logen.
Lig. Annulare radii
Löper från ulna, runt caput radii, och fäster på ulna igen. Ligamentets uppgift är att låta radius rotera fritt och därmed tillåta pronation/supination. Se bild.
Laterala kollateralligamenten
Består av radiella kollateralligamentet (RCL) och det laterala ulnara kollateralligamentet (LUCL). Viktiga för armbågsledens stabilitet. Se bild.
Caput radii
Kan fraktureras vid axialt våld, ex. fall på utsträckt arm, och vid armbågsluxation.
Capitulum humeri
Ledar mot caput radii i humeroradiala leden.
N. Radialis ramus profundus et superficialis
Ramus profundus löper mellan M. Supinators två huvuden (=supinatorslitsen) och kan klämmas åt där. Ramus superficialis löper mellan M. Brachioradialis och M. Ext. Carpi radialis longus.
M. Supinator
Fäster runt proximala radius.
Processus coronoideus
Anteriora spetsen på proximala ulna. Fäste för M. Brachialis.
Bicepssenan
Fäster anteriort på radius (på tuberositas). Kan rupturera här, vilket är allvarligt, men ovanligt.
Brachialissenan med muskeln
Fäster distalt om processus coronoideus.
Mediala epikondylen
Ursprung för bl.a. många av handledens flexorer. Inflammeras vid golfarmbåge.
M. Pronator teres, M. Flexor carpi radialis, M. Palmaris longus (varierar), M. Flexor Digitorum superficialis, M. Flexor carpi ulnaris
Muskler med ursprung på mediala epikondylen.
N. Ulnaris
Löper i sulcus nervi ulnaris under mediala epikondylen för att sedan passera mellan flexor carpi ulnarus två huvuden. Kan klämmas mellan dessa.
Mediala kollateralligamentet
= Ulnara kollateralligamentet (UCL). Stabiliserar leden i valgus.
Trochlea humeri
Humerus ledyta mot ulna.
M. Flexor carpi radialis
Ytlig sena som är viktig topografiskt när man ska operera. Se rubrik incision.
M. Palmaris longus
Ytlig muskel som saknas hos 10 % av befolkningen. Kan användas som reservdel vid olika kirurgiska ingrepp.
M. Pronator quadratus
Kort muskel som löper mellan radius och ulna distalt.
A. Radialis
Löper extremt ytligt, vilket utnyttjas vid artärgasprov. Vanligaste misstaget vid en sådan provtagning är att sticka för djupt!
Distala radius
Blottläggs genom att lossa m. pronator quadratus, vilket görs vid handledsfraktur då man stabiliserar skelettet med en metallplatta.
Karpaltunneln med följande strukturer:
M. Flexor digitorum superficialis et profundus
M. Flexor pollicis longus
N. Medianus
Karpaltunneln ligger i handloven och begränsas av handlovsbenen och täcks av det kraftiga flexorretinaklet. I tunneln löper senorna till musklerna FDS 4st, FDP 4st, FPL samt medianusnerven, alltså 9 senor + 1 nerv. N. medianus kommer innan den går in i karpaltunneln löpa mellan m. pronator teres två huvuden, och kan klämmas även här (ovanligt).
Guyons kanal med N. + A. Ulnaris
Kanalen återfinns ulnart ovanpå flexorretinaklet. Aktiva cyklister kan få smärtproblem på grund av tryck på Guyons kanal.
M. Quadriceps femoris + senan
Består av M. Rectus femoris, vastus medialis, vastus lateralis och vastus intermedius. Den gemensamma senan fäster i patella.
Patella
Kroppens största sesamben.
Lig. Patellae
Fortsättningen på quadricepssenan. Del av detta ligament kan användas för reparation av främre korsbandsruptur.
Tuberositas tibiae
Fästet för patellarligamentet.
Mediala patellarretinaklet
Förtjockning av knäledkapseln mellan patella och mediala tibiakondylen som hindrar patella från att spontant luxera, vilket annars skulle hända då våra knän normalt har en viss valgusföring. Går av vid traumatiska luxationer.
Bursa suprapatellaris
Ligger under och superiort om patella. Kontinuerlig med knäleden, vilket utnyttjas vid injektioner i knäet. Vid hydrops (ökad mängd knävätska) kan vätskan samlas i bursan vilket ger tydlig svullnad runt och ovanför patella.
M. Tibialis anterior
Den mest anteriora underbensmuskeln, palperas lateralt om tibia.
M. Peroneus (fibularis) longus
Den ytligaste laterala underbensmuskeln.
Pes anserinus med senorna till: M. Sartorius
M. Gracilis
M. Semitendinosus
Bursan under pes anserinus kan inflammeras och ge smärtor. Senorna till dessa muskler (fr.a. semitendinosus) kan, liksom lig. patellae, användas till reparation av en främre korsbandsruptur.
M. Semimembranosus
Ligger under m. semitendinosus på medialt på lårets baksida.
Hoffas fettkropp
Fettkudde bakom lig. patellae av oklar signifikans.
Lig. Collaterale mediale = Mediala kollateralligamentet (MCL)
Skyddar knäleden vid valgusvåld. Löper från femur och fäster i tibia, men har också ett fäste i mediala menisken.
Mediala + laterala menisken
Broskstrukturer som ligger inuti knäleden med funktionen att fördela trycket på tibia från femur över en större yta, vilket minskar slitaget.
Lig. Cruciatum anterius = Främre korsbandet (ACL)
Hindrar tibia från att förskjutas framåt i förhållande till femur. Vanligaste korsbandsskadan.
Lig. Cruciatum posterius = Bakre korsbandet (PCL)
Hindrar tibia från att förskjutas bakom i förhållande till femur.
Lig. Collaterale laterale = Laterala kollateralligamentet (LCL)
Skyddar knäleden vid varusvåld.
Popliteussenan
Återfinns under laterala kollateralligamentet. Muskelns funktion är att låsa femur och tibia när knäleden är sträckt.
M. Gastrocnemius och Soleus
De två ytligaste posteriora underbensmusklerna. Bildar achillessenan.
N. Peroneus (fibularis) communis, superficialis och profundus
Communis återfinns där den löper under caput fibulae och sedan delar sig i ramus superficialis och profundus, som innerverar underbenets muskler.
Tractus iliotibialis + Gerdys tuberkel
Förstärkning av lårfascian på lateralsidan. Fäster i Gerdys tuberkel som är en knöl lateralt om tuberositas tibiae. Inflammation i fästet ger diagnosen löparknä, och tros bero på att tractus iliotibialis gnids mot femurs laterala epikondyl.
M. Tibialis anterior (senan)
Senan syns tydligt vid extension av fot, på medialsidan.
M. Extensor hallucis longus (senan)
Vid extension av stortå ses senan lateralt om tibialis anterior.
M. Extensor digitorum longus (senan)
Ligger lateralt om stortåns sena.
A. Tibialis anterior/dorsalis pedis
Efter extensorretinaklet byter tibialis anterior namn till dorsalis pedis, och kan då palperas lateralt om senan till m. hallucis longus.
N. Peroneus (fibularis) profundus
Innerverar anteriora muskellogen. Går tillsammans med kärlet ovan (A. Tibialis anterior/dorsalis pedis).
Distala tibias ledyta
Kan fraktureras vid exempelvis fall från hög höjd då talus trycks upp mot tibia (pilonfraktur).
Talusrullen + caput tali
Talusrullen (corpus tali) ledar mot tibia. Caput tali ledar mot os naviculare.
Främre syndesmosen
Ett ligament som är en förstärkning av membrana interossea och löper mellan distala tibia och fibula. Håller tillsammans med bakre syndesmosen ihop tibia och fibula distalt. Går alltid av vid fotledsfrakturer.
M. Extensor digitorum brevis
Ren fotmuskel vars bukar ses under senorna till m. digitorum longus.
Os naviculare, os cuboideum, os cuneiforme x3
Mellanfotens ben. Se bild.
Lisfrancs led (=tarsometatarsallederna)
De 5 lederna som bildas mellan metatarsalbenen och os cuboideum och os cuneiforme x3. Skador här kan bli väldigt besvärliga. Se bild.
M. Tibialis posterior, M. Flexor digitorum longus, A.+ V. Tibialis posterior, N. Tibialis, M. Flexor hallucis longus
Räknat från mediala malleolen till achillessenan går dessa strukturer i ordningen TIB-DIG-VAN-HALL där VAN=Ven, Artär, Nerv. Artären kan palperas bakom mediala malleolen.
Lig. Fibulotalare anterius (FTA)
Detta ligament löper mellan fibula och talus och skadas vid en vanlig fotstukning. Se bild.
Lig. Fibulocalcaneare (FC)
Mellan fibula och calcaneus. Kan också skadas vid fotstukning.
Senorna till M. Peroneus (fibularis) longus et brevis
Löper bakom laterala malleolen. Kan luxera framför malleolen.
M. Tensor fascia lata
En av två muskler med fäste i tractus iliotibialis. Som namnet antyder spänner den lårets fascia.
M. Sartorius
Kan användas inom plastikkirurgin för muskelrekonstruktioner.
M. Iliopsoas
Skymtas medialt om femoraliskärlen.
Lig. Ilioinguinale (=inguinalligamentet)
Kärl och nerver som ska ned i benet passerar under detta ligament.
N. Femoralis, A.+ V. Femoralis
Artären kan palperas inferiort om inguinalligamentet. Notera hur ytligt strukturerna löper!
M. Adductor longus et brevis
Ytliga muskler i adduktorlogen.
Caput + collum femoris
Lårbenshalsfraktur är den vanligaste höftfrakturen.
Labrum acetabulum
Samma funktion som labrum glenoidale.
Ledkapseln
Måste klyvas för att se höftleden.
