Dissektion rygg - strukturer Flashcards

1
Q

m. trapezius

A

n. accesorius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

m. latissimus dorsi

A

n. thoracodorsalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

m. deltoideus

A

n. axillaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

m. triceps brachii (caput longum, medialis et lateralis)

A

n. radialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

m. supraspinatus

A

n. suprascapularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

m. infraspinatus

A

n. suprascapularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

m. teres major

A

n. subscapularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

m. teres minor

A

n. axillaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

m. levator scapulae

A

n. dorsalis scapulae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

mm. rhomboidei major et minor

A

n. dorsalis scapulae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

m. serratus post sup. et inf.

A

nn. intercostales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

m. erector spinae (m. spinalis, m. longissimus, m. iliocostalis)

A

r. posterior nn. spinales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

mm. transversospinales (mm. rotatores, mm. multifidi, mm. semispinales)

A

r. posterios nn. spinales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

m. splenius capitis et cervicis

A

r. posterior nn. spinales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

m. semispinalis capitis

A

r. posterior nn. spinales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

fascia thoracolumbalis

A

Där m. latissimus dorsi fäster in i kotpelaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

foramen intervertebrale

A

Hålet mellan incisura vertebralis sup. et inf.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

lig. supraspinale

A

Tunna ligamentet längst bak på processus spinosus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

lig. interspinale

A

Ligamenten mellan processus spinosus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

lig. flavum

A

Gult ligament anteriort om lig. interspinale. Posteriort om ryggmärgen.

21
Q

lig. longitudinale posterior

A

Ligament anteriort om ryggmärgen, posteriort om kotkropparna.

22
Q

a. suprascapularis

A

Artärgren, oftast avgående från truncus thyrocervicalis, som korsar m. scalenius anterior och förlöper ytligt om lig. transversum scapulae superior i fossa supraspinata och infraspinata. Anastomoserar med a. circumflexa scapulae.

23
Q

a. dorsalis scapulae (r. profundus a. transversae colli)

A

Djup gren, antingen avgående från a. transversa cervicis eller direkt från a. subclavia (67 %) som slår följe med n. dorsalis scapulae. Försörjer margo medialis scapulae och angränsande muskler.

24
Q

a.v. circumflexa scapulae

A

Bakåtgående artär via mediala axelluckan till fossa infraspinata. Anastomoserar med a. suprascapularis.

25
Q

a.v. circumflexa humeri posterior

A

Artär som följer n. axillaris genom laterala axelluckan till skulderleden och m. deltoideus. Anastomoser: A. circumflexa humeri anterior, a. suprascapularis, a. thoracoacromialis.

26
Q

a. profunda brachii

A

Följeslagarartär till n. radialis, belägen i sulcus nervi radialis.

27
Q

a. occipitalis

A

Andra dorsalt avgående gren från a. carotis externa. Förlöper djupt om venter posterior m. digastrici, medialt om processus mastoideus fram till huvudets bakre del. Har förbindelse med a. temporalis superficialis, a. vertebralis, a. cervicalis profunda och a. auricularis posterior.

28
Q

a. vertebralis

A

Kotartär. Avgår från a. subclavia bakom m. scalenius anterior och fortsätter fr.o.m. sjätte halskotan sin uppåtstigning genom foramina transversaria fram till atlasbågen som den passerar ytligt om, strax bakom dess massa lateralis. Böjer av framåt och fortsätter upp genom membrana atlantooccipitalis posterior, foramen magnum och in i hjärnskålshålan.

29
Q

a. radicularis ant. et post.

A

Gren utmedd spinalnervens främre respektive bakre rot. Från rami spinales (går genom foramen intervertebrale till canalis vertebralis) från ramus dorsalis från aa. intercostales posteriores.

30
Q

Plexus venosus vertebralis

A

Venplexa i extradurala spatiet.

31
Q

n. accessorius

A

CN XI. Extra nerv eller binerv. Har sitt ursprung i två rötter förenade till en stam, som i sällskap med nionde och tionde kranialnerverna går ut genom foramen jugulare, för att därefter dela upp sig i två grenar.

32
Q

n. dorsalis scapulae

A

Nerv från C5. Perforerar m. scalenius medius och går djupt om m. levator scapulae oc båda mm. rhomboidei, som den också försörjer.

33
Q

n. suprascapularis

A

Nervgren med fibrer från C5-C6. Går via plexus brachialis mot incisura scapulae och därefter djupt om lig. transversum scapulae superius fram till mm. supra- et infraspinatus.

34
Q

n. axillaris

A

Nerv från fasciculus posterior (C5-C6). Går som följeslagare till a. circumflexa humeri posterior, genom laterala axelluckan, till mm. teres minor och deltoideus.

35
Q

n. radialis

A

Strålbensnerv som kommer från fasciculus posterior (mestadels med fibrer från C5-T1). Förlöper i sulcus nervi radialis, omkring överarmens dorsalsida, därefter lateralt mellan m. brachialis och m. brachioradialis, och mellan mm. extensor carpia radiales. Vid armbågen delar den upp sig i ramus profundus och ramus superficialis.

36
Q

n. suboccipitalis

A

Första cervikalnervens dorsala gren. Träder ut mellan a. vertebralis och arcus posterior atlantis. Försörjer nackmuskulatur.

37
Q

n. occipitalis major

A

Andra cervikalnervens dorsala gren. Träder ut mellan axis och m. obliquus capitis inferior, perforerar m. trapezius och försörjer förutom nackmuskulatur, även huden över bakhuvudet fram till hjässan.

38
Q

medulla spinalis

A

Ryggmärg. Sträcker sig från slutet av medulla oblongata, och första avgående spinalnervspar, fram till början av filum terminale, i höjd med första eller andra ländkotan.

39
Q

cauda equina

A

Nedåtstigande spinalnervsrötter i höjd med L1-L2. Ger ett “hästsvansliknande” intryck omkring filum terminale.

40
Q

filum terminale

A

Trådformad, kaudal utlöpare från ryggmärgen och dess hinnor.

41
Q

ganglion spinale

A

Dorsalrotsganglier, bakrotsganglier. De ganglier som är belägna på de bakre ryggmärgsrötterna i kotpelaren.

42
Q

nn. spinales, ramus ventralis et dorsalis

A

Ryggmärgsnerver. Uppstår genom förening av en främre och en bakre nervrot i närheten av ryggmärgen.
Främre och bakre gren efter utträdet ur foramen intervertebrale.

43
Q

ligg. denticulata

A

Del av pia mater spinalis. Frontalställd bindvävsplatta som förbinder ryggmärgen med dura mater spinalis, och som har bågformade öppningar för spinalnervernas rötter.

44
Q

dura mater spinalis

A

Hårda ryggmärgshinnan. Omger och skyddar ryggmärgen och är skild från ryggradskanalens vägg av spatium epidurale.

45
Q

arachnoidea mater

A

Spindelvävshinna. Tunn, genomskinlig, kollagen bindvävshinna som är klädd med epitelliknande celler, och som är belägen mellan dura och pia. Spänns ut mot dura mater, men faller in post mortem. Avaskulär p.g.a. CSF.

46
Q

pia mater

A

Mjuk, kärlförande bindvävshinna, fast förbunden med ryggmärgens yta.

47
Q

Spatium epidurale

A

Spatium extradurale. Spatiet utanför dura mater. Förhållande till dura mater.

48
Q

Spatium subdurale

A

Smala spatiet innanför dura mater, utanför arachnoidea mater. Uppstår artificiellt. När arachnoidea faller in post mortem.

49
Q

Spatium subarachnoideale

A

Spatium leptomeningeum. Utrymme mellan arachnoidea och pia mater, utfyllt av fina araknoidala bindvävssträngar och liquor cerebrospinalis.