Dissektion buk - strukturer Flashcards
m. rectus abdominis
nn. intercostales T7-T11, n. subcostalis T12
linea alba
“Vita linjen”. Bandliknande sammanflätningslinje av vänster och höger bukmuskelaponeuros, mellan processus xiphoideus och symfysen.
m. obliquus externus abdominis
nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12
m. obliquus internus abdominis
nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1
m. cremaster
Testikelhöjare, avspaltad del av m. obliquus internus abdominis.
m. transversus abdominis
nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1
aorta abdominalis
Bukaorta. Del av aorta, från mellangärdets hiatus aorticus till bifurcatio aortae i höjd med fjärde ländkotan.
truncus coeliacus
Bukinälvsartärstam, vanligen gemensam för aa. gastrica sinistra, hepatica communis och splenica i höjd med tolfte bröstkotan. A. gastrica sinistra kan också avgå dessförinnan, direkt från aorta.
a. lienalis (a. splenica)
Från truncus coeliacus. Mjältartär, tredje avgående gren från truncus coeliacus. Förlöper utmed övre kanten av pancreas, därefter genom lig. splenorenale till mjälten.
a. gastroomentalis sin
Från a. lienalis. Artär som ligger strax bredvid lig. gastrolienale, och som därefter förlöper i omentum majus, i riktning mot a. gastroomentalis dextra.
a. gastrica sin
Från truncus coeliacus. Uppåtstigande artär i vänster plica gastropancreatica som går fram till cardia, försörjer denna region, och fortsätter utmed curvatura gastrica minor till pylorus. Avger grenar till magsäckens främre och bakre vägg, samt anastomoserar med a. gastrica dextra.
a. hepatica communis
Från truncus coeliacus. Gemensamma leverartären, oftast avgående högergren från truncus coeliacus. Förlöper i undre plica gastropancreatica och delar sig ovanför pylorus, i a. hepatica propria och a. gastroduodenalis.
a. hepatica propria
Från a. hepatica communis. Uppåtstigande leverartär i lig. hepatoduodenale, som delar sig i två grenar vid leverporten.
a. gastrica dx
Från a. hepatica propria. Artär som går utmed curvatura gastrica major till a. gastrica sinistra.
a. cystica
Från a. hepatica propria. Artär som delar upp sig och försörjer gallblåsans främre och bakre ytor.
a. gastroduodenalis
Från a. hepatica communis. Mestadels belägen bakom pylorus. Delar sig vid undre kanten av pylorus.
a. gastroomentalis dx
Från a. gastroduodenalis. Artär som avgår i höjd med undre kanten av pylorus, och fortsätter som vänster a. gastroduodenalis i omentum majus, på varierande avstånd från curvatura gastrica major, fram till a. gastroomentalis sinistra som den anastomoserar med.
a. mesenterica superior
Övre tarmkäxartär, oparig, andra avgående artär från aorta, ca 10 mm under truncus coeliacus, i höjd med första ländkotan. Förlöper först bakom pancreas, därefter ytligt om processus ucinatus och förgrenar sig i mesenterium och mesocolon. Artären försörjer caput pancreatis, tunntarmen fram till pars superior duodeni och colon fram till flexura coli sinistra.
a. mesenterica inferior
Undre tarmkäxartär. Avgår från aorta i höjd med tredje-fjärde ländkotan. Förlöper på vänster sida och försörjer colon descendens, colon sigmoideum och rectum.
v. porta
Portådern. Samlar blod från mag-tarmkanalen, mjälten samt bukspottkörteln och leder det in i levern. Har viktiga anastomoser till matstrupens vener, till plexus venosus rectalis och till ytliga vener i bukens hud.
v. mesenterica superior
Övre tarmkäxven, vars upptagsområde sträcker sig från distala halvan av duodenum fram till flexura coli sinistra. Vid sammanflödet med v. splenica uppstår v. portae.
v. mesenterica inferior
Undre tarmkäxven, gren till v. splenica. Sträckning: Från vänstra tredjedelen av colon fram till övre delen av rectum.
v. lienalis (v. splenica)
Mjältven, som förlöper i lig. phrenicosplenicum och därefter bakom pancreas. Vid sammanflödet med v. mesenterica superior uppstår v. portae.
v. cava inferior
Undre hålven. Börjar vid förgreningen av höger och vänster v. iliaca communis, ligger till höger om aorta och mynnar i hjärtats högra förmak.
vv. hepaticae
Inre, korta levervener.
rami cutanei ant. nn. intercostales
Cutana grenar av främre grenar som förlöper i sällskap med blodkärl i interkostalrummen.
n. ilioinguinalis
Nervgren oftast från L1, som avgår vid laterala kanten av m. psoas major, förlöper mellan njure och m. quadratus lumborum, därefter mellan mm. transversus abdominis et obliquus internus abdominis och vidare genom canalis inguinalis.
ramus genitalis n. genitofemoralis
Gren som förlöper genom inguinalkanalen, försörjer m. cremaster, hudområde ytligt om scrotum (labium majus) och angränsande delar av låret.
oesophagus
Matstrupe, 230-260 mm lång. Börjar under ringbrosket, i höjd med sjätte halskotan, och slutar vid magsäckens pars cardiaca.
gaster (ventriculus)
Magsäck, sträcker sig från nedersta delen av oesophagus fram till pylorus.
cardia (gaster)
Område närmast matstrupens mynning.
fundus (gaster)
Magsäckens övre kupolformade del, belägen djupt om diaphragma.
corpus (gaster)
Magsäckskroppen, upptill begränsad av cardia och fundus, och nedtill av pars pylorica.
curvatura major (gaster)
Magsäckens större krökning, vänstra nedåtriktade kontur.
curvatura minor (gaster)
Magsäckens mindre krökning, högra uppåtriktade kontur.
pylorus (gaster)
Nedre magmunnen, förstärkt av cirkulära muskelskikt.
hepar
Lever, belägen på höger sida i bukens övre del, i regio hypocondriaca. Undre kanten sträcker sig från vänstersidan nedåt mot högersidan genom regio epigastrica. Hos friska individer ligger kanten inte under revbensbågen. Den är förskjutbar vid andning och därför palpabel.
lobus dx (hepar)
Höger leverlob. Del av levern belägen på höger sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.
lobus sin (hepar)
Del av levern belägen på vänster sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.
lobus caudatus (hepar)
Leverns svanslob, belägen mellan v. cava inferior, porta hepatis och lig. venosum.
lobus quadratus (hepar)
Leverns fyrkantiga lob, belägen mellan gallblåsa, lig. teres hepatis och porta hepatis.
porta hepatis
Leverporten Fördjupning, belägen mellan lobus caudatus och quadratus, genom vilken a. hepatica propria, v. portae och ductus hepatici förlöper. De sistnämnda förenar sig här till ductus hepaticus communis.
lig. falciforme
Peritonealveck mellan bukväggens mittlinje och levern.
lig. teres
Bindvävsrest från v. umbilicalis.
lig. coronaria
Omslagsveck från övergången av mellangärdets peritoneum perietale till leverns peritoneum viscerale vid kanten av area nuda.
lig. triangulare
Dextrum: Gemensam kant för lig. hepatophrenicum och lig. hepatorenale.
Sinistrum: Fri kant av lig. coronarium, till vänster.
area nuda
Del av facies diaphragmatica som saknar peritoneal beklädnad. Sammanväxningsyta med diaphragma.
vesica fellea
;vesica biliaris. Gallblåsa, 80-120 mm lång och päronformad.
ductus hepaticus communis
Gemensam levergång, del av gallgång, från föreningen av ductus hepaticus sinister et dexter till avgående ductus cysticus.
ductus cysticus
Gallblåsans utförsgång, som förenar sig med ductus hepaticus communis och bildar ductus choledochus.
ductus choledochus
;ductus biliaris. Gemensamma gallgången, som uppstått genom samgående av ductus hepaticus communis och ductus cysticus, och som sträcker sig fram till papilla duodeni major.
pancreas
Bukspottkörtel, 130-150 mm lång, belägen dels inuti bukspottkörtelns konkavitet, dels bakom bursa omentalis, i höjd med första och andra ländkotorna.
caput (pancreas)
Pankreashuvudet, inramat av duodenum.
corpus (pancreas)
Pankreaskroppen, till största delen belägen framför ryggraden. Härstammar från det dorsala pankreasanlaget.
cauda (pancreas)
Pankreassvansen, belägen till vänster och uppåt, där spetsen står i kontakt med mjälten.
duodenum
Tolvfingertarm, ca 250-300 mm lång, belägen mellan pylorus och flexura duodenojejunalis.
pars superior, descendensm horizontalis et ascendens (pancreas)
Pancreas delar. Är vad det låter som.
papilla duodeni major (pancreas)
Upphöjning i ändan av plica longitudinalis med mynningar tillhörande ductus choledochus och ductus pancreaticus.
intestinum tenue
Tunntarm. Består av jejunum och ileum.
jejunum
Tomtarm, tunntarmens mellersta avsnitt. Från flexura duodenojejunalis ca 2,5 m långt.
ileum
Krumtarm, tunntarmens slutavsnitt, ca 3,5 m långt.
colon
Tjocktarmsavsnitt från ostium ileale fram till rectum.
caecum
Blindtarm (ca 70 mm), tjocktarmens början nedanför ostium ileale.
appendix vermiformis
Blindtarmens maskformade bihang, oftast 90 mm långt. Innehåller en stor mängd lymfatisk vävnad.
colon ascendens, transversum, descendens et sigmoideum
Vad det låter som. Ascendens och descendens är retroperitoneal, transversum och sigmoideum är intraperitoneal.
haustra coli
Utbuktning mellan två plicae semilunares.
taenia coli
Ca 10 mm breda förtjockningar i det längsgående muskelskiktet.
appendices omentales
;appendices adiposae coli; appendices epiploicae. Fettrika bihand i tela subserosa, utmed taenia libera och omentalis.
mesenterium
Tarmkäx. Dorsalt, kärl- och nervförande bukhinneveck. Skyddar tunntarmens försörjning mot kärltorsion.
mesocolon
Kärl- och nervförande bukhinneveck som fäster och försörjer colon.
omentum majus
Större bukhinnenät som förklädesartat hänger ned från curvatura major ventriculi, framför tunntarmsslyngorna. Det är sammanväxt med colon transversum och mesocolon.
omentum minus
Mindre bukhinnenät peritonealskiva i huvudsak utspänd mellan magsäck och lever. Från den kan fem enheter urskiljas.
bursa omentalis
Peritonealrummets största recess, belägen bakom magsäcken och omentum minus.
foramen epiploicum
;foramen omentale. Tillträde till vestibulum bursae omentalis, bakom lig. hepatoduodenale.
plica umbilicalis mediana
Veck som sträcker sig från apex vesicae till naveln. Innehåller rest från urachus.
plica umbilicalis medialis
Veck, som överensstämmer med den oblitererade a. umbilicalis, i främre bukväggen mellan plica umbilicalis mediana (oblitererad urachus) och plica umbilicalis lateralis (a. epigastrica inferior).
plica umbilicalis lateralis
;plica epigastrica. Lateralt bukhinneveck förorsakat av a. epigastrica inferior.
canalis inguinalis
Ljumskkanal. Väggar: ljumskband, externusaponeuros, fascia transversalis med förstärkningar, mm. obliquus internus et transversus abdominis. Kanalen innehåller funiculus spermaticus, respektive lig. teres uteri.
anulus inguinalis profundus
Inre djupa ljumskringen, belägen vid fascia transversalis övergång i fascia spermatica interna.
ductus deferens
Sädesledare, 0,5 m lång, till en början vindlad, därefter rakt förlopp. Utgör en fortsättning av bitestikelgången och mynnar i urinröret.
lig. teres uteri
Embryonalt derivat av kaudala gonadvecket. Sträcker sig från tubavinkeln genom parametriet och ljumskkanalen till labia majora.
