Dissektion buk - strukturer Flashcards

1
Q

m. rectus abdominis

A

nn. intercostales T7-T11, n. subcostalis T12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

linea alba

A

“Vita linjen”. Bandliknande sammanflätningslinje av vänster och höger bukmuskelaponeuros, mellan processus xiphoideus och symfysen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

m. obliquus externus abdominis

A

nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

m. obliquus internus abdominis

A

nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

m. cremaster

A

Testikelhöjare, avspaltad del av m. obliquus internus abdominis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

m. transversus abdominis

A

nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

aorta abdominalis

A

Bukaorta. Del av aorta, från mellangärdets hiatus aorticus till bifurcatio aortae i höjd med fjärde ländkotan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

truncus coeliacus

A

Bukinälvsartärstam, vanligen gemensam för aa. gastrica sinistra, hepatica communis och splenica i höjd med tolfte bröstkotan. A. gastrica sinistra kan också avgå dessförinnan, direkt från aorta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

a. lienalis (a. splenica)

A

Från truncus coeliacus. Mjältartär, tredje avgående gren från truncus coeliacus. Förlöper utmed övre kanten av pancreas, därefter genom lig. splenorenale till mjälten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

a. gastroomentalis sin

A

Från a. lienalis. Artär som ligger strax bredvid lig. gastrolienale, och som därefter förlöper i omentum majus, i riktning mot a. gastroomentalis dextra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

a. gastrica sin

A

Från truncus coeliacus. Uppåtstigande artär i vänster plica gastropancreatica som går fram till cardia, försörjer denna region, och fortsätter utmed curvatura gastrica minor till pylorus. Avger grenar till magsäckens främre och bakre vägg, samt anastomoserar med a. gastrica dextra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

a. hepatica communis

A

Från truncus coeliacus. Gemensamma leverartären, oftast avgående högergren från truncus coeliacus. Förlöper i undre plica gastropancreatica och delar sig ovanför pylorus, i a. hepatica propria och a. gastroduodenalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

a. hepatica propria

A

Från a. hepatica communis. Uppåtstigande leverartär i lig. hepatoduodenale, som delar sig i två grenar vid leverporten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

a. gastrica dx

A

Från a. hepatica propria. Artär som går utmed curvatura gastrica major till a. gastrica sinistra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

a. cystica

A

Från a. hepatica propria. Artär som delar upp sig och försörjer gallblåsans främre och bakre ytor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

a. gastroduodenalis

A

Från a. hepatica communis. Mestadels belägen bakom pylorus. Delar sig vid undre kanten av pylorus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

a. gastroomentalis dx

A

Från a. gastroduodenalis. Artär som avgår i höjd med undre kanten av pylorus, och fortsätter som vänster a. gastroduodenalis i omentum majus, på varierande avstånd från curvatura gastrica major, fram till a. gastroomentalis sinistra som den anastomoserar med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

a. mesenterica superior

A

Övre tarmkäxartär, oparig, andra avgående artär från aorta, ca 10 mm under truncus coeliacus, i höjd med första ländkotan. Förlöper först bakom pancreas, därefter ytligt om processus ucinatus och förgrenar sig i mesenterium och mesocolon. Artären försörjer caput pancreatis, tunntarmen fram till pars superior duodeni och colon fram till flexura coli sinistra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

a. mesenterica inferior

A

Undre tarmkäxartär. Avgår från aorta i höjd med tredje-fjärde ländkotan. Förlöper på vänster sida och försörjer colon descendens, colon sigmoideum och rectum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

v. porta

A

Portådern. Samlar blod från mag-tarmkanalen, mjälten samt bukspottkörteln och leder det in i levern. Har viktiga anastomoser till matstrupens vener, till plexus venosus rectalis och till ytliga vener i bukens hud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

v. mesenterica superior

A

Övre tarmkäxven, vars upptagsområde sträcker sig från distala halvan av duodenum fram till flexura coli sinistra. Vid sammanflödet med v. splenica uppstår v. portae.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

v. mesenterica inferior

A

Undre tarmkäxven, gren till v. splenica. Sträckning: Från vänstra tredjedelen av colon fram till övre delen av rectum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

v. lienalis (v. splenica)

A

Mjältven, som förlöper i lig. phrenicosplenicum och därefter bakom pancreas. Vid sammanflödet med v. mesenterica superior uppstår v. portae.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

v. cava inferior

A

Undre hålven. Börjar vid förgreningen av höger och vänster v. iliaca communis, ligger till höger om aorta och mynnar i hjärtats högra förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vv. hepaticae

A

Inre, korta levervener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

rami cutanei ant. nn. intercostales

A

Cutana grenar av främre grenar som förlöper i sällskap med blodkärl i interkostalrummen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

n. ilioinguinalis

A

Nervgren oftast från L1, som avgår vid laterala kanten av m. psoas major, förlöper mellan njure och m. quadratus lumborum, därefter mellan mm. transversus abdominis et obliquus internus abdominis och vidare genom canalis inguinalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

ramus genitalis n. genitofemoralis

A

Gren som förlöper genom inguinalkanalen, försörjer m. cremaster, hudområde ytligt om scrotum (labium majus) och angränsande delar av låret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

oesophagus

A

Matstrupe, 230-260 mm lång. Börjar under ringbrosket, i höjd med sjätte halskotan, och slutar vid magsäckens pars cardiaca.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

gaster (ventriculus)

A

Magsäck, sträcker sig från nedersta delen av oesophagus fram till pylorus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

cardia (gaster)

A

Område närmast matstrupens mynning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

fundus (gaster)

A

Magsäckens övre kupolformade del, belägen djupt om diaphragma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

corpus (gaster)

A

Magsäckskroppen, upptill begränsad av cardia och fundus, och nedtill av pars pylorica.

34
Q

curvatura major (gaster)

A

Magsäckens större krökning, vänstra nedåtriktade kontur.

35
Q

curvatura minor (gaster)

A

Magsäckens mindre krökning, högra uppåtriktade kontur.

36
Q

pylorus (gaster)

A

Nedre magmunnen, förstärkt av cirkulära muskelskikt.

37
Q

hepar

A

Lever, belägen på höger sida i bukens övre del, i regio hypocondriaca. Undre kanten sträcker sig från vänstersidan nedåt mot högersidan genom regio epigastrica. Hos friska individer ligger kanten inte under revbensbågen. Den är förskjutbar vid andning och därför palpabel.

38
Q

lobus dx (hepar)

A

Höger leverlob. Del av levern belägen på höger sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.

39
Q

lobus sin (hepar)

A

Del av levern belägen på vänster sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.

40
Q

lobus caudatus (hepar)

A

Leverns svanslob, belägen mellan v. cava inferior, porta hepatis och lig. venosum.

41
Q

lobus quadratus (hepar)

A

Leverns fyrkantiga lob, belägen mellan gallblåsa, lig. teres hepatis och porta hepatis.

42
Q

porta hepatis

A

Leverporten Fördjupning, belägen mellan lobus caudatus och quadratus, genom vilken a. hepatica propria, v. portae och ductus hepatici förlöper. De sistnämnda förenar sig här till ductus hepaticus communis.

43
Q

lig. falciforme

A

Peritonealveck mellan bukväggens mittlinje och levern.

44
Q

lig. teres

A

Bindvävsrest från v. umbilicalis.

45
Q

lig. coronaria

A

Omslagsveck från övergången av mellangärdets peritoneum perietale till leverns peritoneum viscerale vid kanten av area nuda.

46
Q

lig. triangulare

A

Dextrum: Gemensam kant för lig. hepatophrenicum och lig. hepatorenale.

Sinistrum: Fri kant av lig. coronarium, till vänster.

47
Q

area nuda

A

Del av facies diaphragmatica som saknar peritoneal beklädnad. Sammanväxningsyta med diaphragma.

48
Q

vesica fellea

A

;vesica biliaris. Gallblåsa, 80-120 mm lång och päronformad.

49
Q

ductus hepaticus communis

A

Gemensam levergång, del av gallgång, från föreningen av ductus hepaticus sinister et dexter till avgående ductus cysticus.

50
Q

ductus cysticus

A

Gallblåsans utförsgång, som förenar sig med ductus hepaticus communis och bildar ductus choledochus.

51
Q

ductus choledochus

A

;ductus biliaris. Gemensamma gallgången, som uppstått genom samgående av ductus hepaticus communis och ductus cysticus, och som sträcker sig fram till papilla duodeni major.

52
Q

pancreas

A

Bukspottkörtel, 130-150 mm lång, belägen dels inuti bukspottkörtelns konkavitet, dels bakom bursa omentalis, i höjd med första och andra ländkotorna.

53
Q

caput (pancreas)

A

Pankreashuvudet, inramat av duodenum.

54
Q

corpus (pancreas)

A

Pankreaskroppen, till största delen belägen framför ryggraden. Härstammar från det dorsala pankreasanlaget.

55
Q

cauda (pancreas)

A

Pankreassvansen, belägen till vänster och uppåt, där spetsen står i kontakt med mjälten.

56
Q

duodenum

A

Tolvfingertarm, ca 250-300 mm lång, belägen mellan pylorus och flexura duodenojejunalis.

57
Q

pars superior, descendensm horizontalis et ascendens (pancreas)

A

Pancreas delar. Är vad det låter som.

58
Q

papilla duodeni major (pancreas)

A

Upphöjning i ändan av plica longitudinalis med mynningar tillhörande ductus choledochus och ductus pancreaticus.

59
Q

intestinum tenue

A

Tunntarm. Består av jejunum och ileum.

60
Q

jejunum

A

Tomtarm, tunntarmens mellersta avsnitt. Från flexura duodenojejunalis ca 2,5 m långt.

61
Q

ileum

A

Krumtarm, tunntarmens slutavsnitt, ca 3,5 m långt.

62
Q

colon

A

Tjocktarmsavsnitt från ostium ileale fram till rectum.

63
Q

caecum

A

Blindtarm (ca 70 mm), tjocktarmens början nedanför ostium ileale.

64
Q

appendix vermiformis

A

Blindtarmens maskformade bihang, oftast 90 mm långt. Innehåller en stor mängd lymfatisk vävnad.

65
Q

colon ascendens, transversum, descendens et sigmoideum

A

Vad det låter som. Ascendens och descendens är retroperitoneal, transversum och sigmoideum är intraperitoneal.

66
Q

haustra coli

A

Utbuktning mellan två plicae semilunares.

67
Q

taenia coli

A

Ca 10 mm breda förtjockningar i det längsgående muskelskiktet.

68
Q

appendices omentales

A

;appendices adiposae coli; appendices epiploicae. Fettrika bihand i tela subserosa, utmed taenia libera och omentalis.

69
Q

mesenterium

A

Tarmkäx. Dorsalt, kärl- och nervförande bukhinneveck. Skyddar tunntarmens försörjning mot kärltorsion.

70
Q

mesocolon

A

Kärl- och nervförande bukhinneveck som fäster och försörjer colon.

71
Q

omentum majus

A

Större bukhinnenät som förklädesartat hänger ned från curvatura major ventriculi, framför tunntarmsslyngorna. Det är sammanväxt med colon transversum och mesocolon.

72
Q

omentum minus

A

Mindre bukhinnenät peritonealskiva i huvudsak utspänd mellan magsäck och lever. Från den kan fem enheter urskiljas.

73
Q

bursa omentalis

A

Peritonealrummets största recess, belägen bakom magsäcken och omentum minus.

74
Q

foramen epiploicum

A

;foramen omentale. Tillträde till vestibulum bursae omentalis, bakom lig. hepatoduodenale.

75
Q

plica umbilicalis mediana

A

Veck som sträcker sig från apex vesicae till naveln. Innehåller rest från urachus.

76
Q

plica umbilicalis medialis

A

Veck, som överensstämmer med den oblitererade a. umbilicalis, i främre bukväggen mellan plica umbilicalis mediana (oblitererad urachus) och plica umbilicalis lateralis (a. epigastrica inferior).

77
Q

plica umbilicalis lateralis

A

;plica epigastrica. Lateralt bukhinneveck förorsakat av a. epigastrica inferior.

78
Q

canalis inguinalis

A

Ljumskkanal. Väggar: ljumskband, externusaponeuros, fascia transversalis med förstärkningar, mm. obliquus internus et transversus abdominis. Kanalen innehåller funiculus spermaticus, respektive lig. teres uteri.

79
Q

anulus inguinalis profundus

A

Inre djupa ljumskringen, belägen vid fascia transversalis övergång i fascia spermatica interna.

80
Q

ductus deferens

A

Sädesledare, 0,5 m lång, till en början vindlad, därefter rakt förlopp. Utgör en fortsättning av bitestikelgången och mynnar i urinröret.

81
Q

lig. teres uteri

A

Embryonalt derivat av kaudala gonadvecket. Sträcker sig från tubavinkeln genom parametriet och ljumskkanalen till labia majora.