Leddissektion - kliniska tillstånd

Question 1

Axel - indikationer

Answer 1

Axelprotes. Collum chirurgicumfraktur.

Question 2

Axel - ledpunktion

Answer 2

Dorsalt, 1 cm distalt och 1 cm medialt om bakre acromionhörnet. Rikta mot processus coracoideus för intraartikulär injektion och mot AC-leden för subakromiell injektion.

Question 3

Axelluxation

Answer 3

Uppstår vid kraftig rotations- eller abduktionsvåld och sker i majoriteten av fallen framåt. Något av de glenohumerala ligamenten går alltid sönder, ibland skadas även n. axillaris eller circumflexakärlen. Vid luxation kan caput humeri slita loss en bit av labrum glenoidale, vilket kallas för Bankart-skada. Se bild.

Question 4

Rotatorcuffruptur

Answer 4

Rupturer i rotatorcuffens muskler är vanligt hos äldre personer, oftast efter långvarigt impingementsyndrom, som skaver på senan till M. supraspinatus, som till slut går av. Yngre patienter får cuffrupturer i samband med trauma.

Question 5

Armbåge - indikationer

Answer 5

– Lateral incision: Caput radii-fraktur + protes.

– Medial incision: Fraktur i processus coronoideus.

Question 6

Armbåge - ledpunktion

Answer 6

Skapa en triangel lateralt mellan olecranon, caput radii och laterala epikondylen och stick sedan i mitten av triangeln.

Question 7

Pigluxation

Answer 7

Pigluxation innebär att caput radii hoppar ur annularligamentet. Det drabbar barn som blivit dragna i armen eller håller sin förälder i armen och snubblar. Typiskt kommer de in med armen pronerad och en ovilja att använda den. Det behöver ej göra ont. Reposition kan göras omedelbart genom att, med barnet distraherat, ta ett stadigt tag runt armbågen, som är lätt flekterad, med tummen på caput radii, och sedan utföra en snabb supination.

Question 8

Handled - indikation

Answer 8

– Handlovsincision: Karpaltunnelsyndrom

– Distal radial incision: Distal radiusfraktur

Question 9

Handled - ledpunktion

Answer 9

Dorsal, radialt om senan till m. extensor digitorum, eller ulnart om senan till m. extensor pollicis longus.

Question 10

Karpaltunnelsyndrom

Answer 10

Inklämning av n. medianus på grund av mjukdelssvullnad i tunneln. Ger stickningar och domningar i huden motsvarande nervens innervationsområde. Handflatan påverkas ej på grund av att nervens palmara gren avgår innan inträdet i karpaltunneln. Botas genom att klyva flexorretinaklet.

Question 11

Knä - indikation

Answer 11

Knäprotes.

Question 12

Knä - ledpunktion

Answer 12

Lateral, proximal om patella. Man siktar mellan patella och femur och kommer då in i bursa suprapatellaris som kommunicerar med knäleden.

Question 13

Patellarluxation

Answer 13

Luxerar lateralt, och oftast till följd av våld från medialsidan. Ofta reponeras den spontant via en reflexmässig extension av knäleden, och man har bara anamnesen att gå efter. Mediala patellarretinaklet rupturerar alltid. Icke-operativ (konservativ) behandlig, om ej recidiverande luxationer.

Question 14

Ligamentskador i knäet

Answer 14

Mediala kollateralligamentet, mediala menisken och främre korsbandet är de vanligaste skadorna. Det är inte ovanligt att de förekommer tillsammans, vilket orsakar en extremt instabil knäled som måste opereras. Detta kallas terrible (eller unhappy) triad.

Question 15

Fot - indikation

Answer 15

Distal tibiafraktur, fotledsartrodes, fotledsprotes. Andra snitt används vid operation av exempelvis fotledsfrakturer.

Question 16

Fot - ledpunktion

Answer 16

Ventral, mellan senan till m. tibialis anterior och mediala malleolen. Nålen riktas posterolateralt.

Question 17

Stukad fot

Answer 17

De flesta stukar någon gång foten genom att trampa snett, då en kraftig invertering gör att fibulotalara, (och ibland fibulocalcaneara) ligamentet sträcks och skadas. I svåra fall kan det rupturera. Behandlingen består i vila, kompression och ibland sjukgymnastik.

Question 18

Fotledsfraktur

Answer 18

Innebär malleolära frakturer i oftast bara den laterala, men kan även drabba den mediala och den bakre Främre syndesmosen går alltid av, medan den bakre håller längre. Väl värt att komma ihåg är att hela fibula tillhör fotleden, man kan alltså ha en fotledsfraktur i enbart proximala fibula. Man bör alltså undersöka hela fibula vid våld mot fotleden.

Question 19

Höft - indikation

Answer 19

Öppnande av höftleden (lateralt) görs exempelvis vid höftprotesinsättning eller reparation av höftfraktur.

Question 20

Höft - ledpunktion

Answer 20

Görs sällan på grund av att höftleden ligger så djupt. Endast erfarna läkare bör försöka sig på detta. Görs säkrast i genomlysning.

Question 21

Axel - incision

Answer 21

Deltopectoral: Man väljer att använda den naturliga gränsen mellan M. Deltoideus och M. Pectoralis major (där V. Cephalica löper), vilket minimerar den skada man gör på axelns mjukdelar. När dessa muskler vikts undan ses caput humeri + tuberculum majus och minus samt processus coracoideus. För att komma åt ledytan lossas processus coracoideus från resten av scapula och viks undan tillsammans med de senor som fäster där (Biceps korta huvud, coracobrachialis samt pectoralis minor).

Question 22

Armbåge - incision

Answer 22

– Lateral: Snittet läggs över laterala epikondylen, och därefter avlöses underarmsextensorerna från fästet på laterala epikondylen för att blottlägga capitulum humeri och caput radii.
– Medial: Snittet läggs över mediala epicondylen, varefter underarmsflexorerna lossas från mediala epikondylen och man når därmed in till trochlea humeri och proximala ulna. Viktigt att akta och identifiera n. ulnaris som löper precis bakom epikondylen.

Question 23

Handled - incision

Answer 23

Två volara incisioner görs, en över handloven och en över distala radius.
Incisionen över handloven läggs radiellt om hamulus ossis hamatum, rakt ned genom flexorretinaklet som täcker karpaltunneln.
Incisionen över distala radius görs precis radialt om senan till m. flexor carpi radialis, därefter identifieras a. radialis och man går ned genom botten av senskidan till m. flexor carpi radialis. Här återfinns m. flexor pollicis longus och pronator quadratus, varpå den senare lossas från distala radius för att blottlägga själva benet.

Question 24

Knä - incision

Answer 24

Ventral, över patella Djup incision strax medialt om patella. Därefter viks patella åt lateralsidan tillsammans med quadricepssenan och dess fortsättning, patellarligamentet. Detta blottlägger leden och ger god insyn över tibia och femurs kondyler samt korsbanden. På vår dissektion har vi lämnat patellarligamentet intakt på en sida och klyvt det på den andra.

Question 25

Fot - incision

Answer 25

Ventral.

Question 26

Höft - incision

Answer 26

Den vanliga höftincisionen är lateral, men vi har på dissektionen gjort en anterior incision för att visa på höftkulan utan att behöva gå igenom de logistiska problem som uppstår när man försöker lägga kroppen på sidan. Den anteriora incisionen är olämplig att försöka sig på kliniskt eftersom man då kommer nära femoraliskärlen samt nerven.