Leddissektion - kliniska tillstånd Flashcards
Axel - indikationer
Axelprotes. Collum chirurgicumfraktur.
Axel - ledpunktion
Dorsalt, 1 cm distalt och 1 cm medialt om bakre acromionhörnet. Rikta mot processus coracoideus för intraartikulär injektion och mot AC-leden för subakromiell injektion.
Axelluxation
Uppstår vid kraftig rotations- eller abduktionsvåld och sker i majoriteten av fallen framåt. Något av de glenohumerala ligamenten går alltid sönder, ibland skadas även n. axillaris eller circumflexakärlen. Vid luxation kan caput humeri slita loss en bit av labrum glenoidale, vilket kallas för Bankart-skada. Se bild.
Rotatorcuffruptur
Rupturer i rotatorcuffens muskler är vanligt hos äldre personer, oftast efter långvarigt impingementsyndrom, som skaver på senan till M. supraspinatus, som till slut går av. Yngre patienter får cuffrupturer i samband med trauma.
Armbåge - indikationer
– Lateral incision: Caput radii-fraktur + protes.
– Medial incision: Fraktur i processus coronoideus.
Armbåge - ledpunktion
Skapa en triangel lateralt mellan olecranon, caput radii och laterala epikondylen och stick sedan i mitten av triangeln.
Pigluxation
Pigluxation innebär att caput radii hoppar ur annularligamentet. Det drabbar barn som blivit dragna i armen eller håller sin förälder i armen och snubblar. Typiskt kommer de in med armen pronerad och en ovilja att använda den. Det behöver ej göra ont. Reposition kan göras omedelbart genom att, med barnet distraherat, ta ett stadigt tag runt armbågen, som är lätt flekterad, med tummen på caput radii, och sedan utföra en snabb supination.
Handled - indikation
– Handlovsincision: Karpaltunnelsyndrom
– Distal radial incision: Distal radiusfraktur
Handled - ledpunktion
Dorsal, radialt om senan till m. extensor digitorum, eller ulnart om senan till m. extensor pollicis longus.
Karpaltunnelsyndrom
Inklämning av n. medianus på grund av mjukdelssvullnad i tunneln. Ger stickningar och domningar i huden motsvarande nervens innervationsområde. Handflatan påverkas ej på grund av att nervens palmara gren avgår innan inträdet i karpaltunneln. Botas genom att klyva flexorretinaklet.
Knä - indikation
Knäprotes.
Knä - ledpunktion
Lateral, proximal om patella. Man siktar mellan patella och femur och kommer då in i bursa suprapatellaris som kommunicerar med knäleden.
Patellarluxation
Luxerar lateralt, och oftast till följd av våld från medialsidan. Ofta reponeras den spontant via en reflexmässig extension av knäleden, och man har bara anamnesen att gå efter. Mediala patellarretinaklet rupturerar alltid. Icke-operativ (konservativ) behandlig, om ej recidiverande luxationer.
Ligamentskador i knäet
Mediala kollateralligamentet, mediala menisken och främre korsbandet är de vanligaste skadorna. Det är inte ovanligt att de förekommer tillsammans, vilket orsakar en extremt instabil knäled som måste opereras. Detta kallas terrible (eller unhappy) triad.
Fot - indikation
Distal tibiafraktur, fotledsartrodes, fotledsprotes. Andra snitt används vid operation av exempelvis fotledsfrakturer.
Fot - ledpunktion
Ventral, mellan senan till m. tibialis anterior och mediala malleolen. Nålen riktas posterolateralt.
Stukad fot
De flesta stukar någon gång foten genom att trampa snett, då en kraftig invertering gör att fibulotalara, (och ibland fibulocalcaneara) ligamentet sträcks och skadas. I svåra fall kan det rupturera. Behandlingen består i vila, kompression och ibland sjukgymnastik.
Fotledsfraktur
Innebär malleolära frakturer i oftast bara den laterala, men kan även drabba den mediala och den bakre Främre syndesmosen går alltid av, medan den bakre håller längre. Väl värt att komma ihåg är att hela fibula tillhör fotleden, man kan alltså ha en fotledsfraktur i enbart proximala fibula. Man bör alltså undersöka hela fibula vid våld mot fotleden.
Höft - indikation
Öppnande av höftleden (lateralt) görs exempelvis vid höftprotesinsättning eller reparation av höftfraktur.
Höft - ledpunktion
Görs sällan på grund av att höftleden ligger så djupt. Endast erfarna läkare bör försöka sig på detta. Görs säkrast i genomlysning.
Axel - incision
Deltopectoral: Man väljer att använda den naturliga gränsen mellan M. Deltoideus och M. Pectoralis major (där V. Cephalica löper), vilket minimerar den skada man gör på axelns mjukdelar. När dessa muskler vikts undan ses caput humeri + tuberculum majus och minus samt processus coracoideus. För att komma åt ledytan lossas processus coracoideus från resten av scapula och viks undan tillsammans med de senor som fäster där (Biceps korta huvud, coracobrachialis samt pectoralis minor).
Armbåge - incision
– Lateral: Snittet läggs över laterala epikondylen, och därefter avlöses underarmsextensorerna från fästet på laterala epikondylen för att blottlägga capitulum humeri och caput radii.
– Medial: Snittet läggs över mediala epicondylen, varefter underarmsflexorerna lossas från mediala epikondylen och man når därmed in till trochlea humeri och proximala ulna. Viktigt att akta och identifiera n. ulnaris som löper precis bakom epikondylen.
Handled - incision
Två volara incisioner görs, en över handloven och en över distala radius.
Incisionen över handloven läggs radiellt om hamulus ossis hamatum, rakt ned genom flexorretinaklet som täcker karpaltunneln.
Incisionen över distala radius görs precis radialt om senan till m. flexor carpi radialis, därefter identifieras a. radialis och man går ned genom botten av senskidan till m. flexor carpi radialis. Här återfinns m. flexor pollicis longus och pronator quadratus, varpå den senare lossas från distala radius för att blottlägga själva benet.
Knä - incision
Ventral, över patella Djup incision strax medialt om patella. Därefter viks patella åt lateralsidan tillsammans med quadricepssenan och dess fortsättning, patellarligamentet. Detta blottlägger leden och ger god insyn över tibia och femurs kondyler samt korsbanden. På vår dissektion har vi lämnat patellarligamentet intakt på en sida och klyvt det på den andra.
