Kvalitativ och kvantitativ analys Flashcards
1
Q
Kvalitativ analys
A
- Identifiering - vad finns i tabletten.
2
Q
Kvantitativ analys
A
Mängd - hur mycket finns det i ett prov
3
Q
Referenser
A
- Referenser används både inom kvantitativ och kvalitativ analys.
- En referens är ett Känt ämne i känd koncentration
- Syftet: Att man behöver nåt att jämföra sitt prov som har en okänd koncentration eller identitet för att veta vad eller hur mycket vi har av provet.
- Referens substans är ett prov som innehåller de ämnena som man är intresserad för att ta reda på vilket ämne vi har eller hur mycket av analyten finns (kvalitativ eller kvantitativ).
- Vid kvantitativ analys behövs ofta både analyten samt en extern eller intern standard (Referens)
- Extern standard (En referenssubstans inte i samma prov utan i ett annat prov)
- Intern standard med en annan identitet än analyten (Har fysiokemiska egenskaper som påminner om analyten → alltså förväntas att bete sig på samma sätt).
- Vid kvalitativ analys behövs oftast både analyten och tillgång till referens av analyten (Eftersom det är endast identiteten som vi behöver ta reda på och inte halten)
*Valet av extern eller intern standard beror på vilken/vilka tekniker som används
4
Q
Kvantitativ analys - referenser
A
- Vid kvantitativa analyser används en extern eller en intern standard med kända koncentrationer
- En extern standard är en inköpt (eller syntetiserad) ren referenslösning av analyten som skall kvantifieras.
- Y är detektor svaret som är direkt proportionellt mot koncentrationen X.
- I gaskromatografisk separation tillsätter man intern standard —> eftersom i GC injiceras prov manuellt med spruta och provet måste överföras till gasform för att analyseras.
- Både injektionsprocessen och överföra prov från till gasform kan vara svåra att genomföra på ett reproducerbart sätt (Kan inte gör det på ett liknande sätt för varje omgång).
5
Q
Varför (och när) används intern standard?
A
- För att kompensera för provförluster under provupparbetningen, variationer i injektionsvolym (jmf GC med LC injektion!)
- Tillsätts oftast vid LLE och när man gör många analys steg.
- Vid gaskromatografi.
- Intern standarden tillsätts så tidigt som möjligt i den analytiska kedjan
- Vi känner till koncentrationen internstandard från detektor svaret.
- Vi känner till den teoretiska internstandard koncentration
6
Q
Metodkonstruktion
A
- Att utarbeta en snabb, enkel och tillförlitlig analysmetod för att lösa det aktuella problemet.
7
Q
Val av provupparbetning - Vad ska man tänka på beroande på tillståndet av provet?
A
- Hydrofil t.ex läkemedels metaboliter —> hydrofila —> speciellt de som återfinns i urinet—> för att göra det möjligt att utsöndra LM i urin måste de vara relativt polära —> konjugerar på polära grupper på LM —> de kan lösa sig i vattenfasen som urin är och kan då utsöndras.
- Hydrofob t.ex lipider
- Protolytisk: Många läkemedel har protolytiska grupper
- Flyktig t.ex lösningsmedel → Brukar ha kokpunkter som ligger på 30-40 grader och övergår till gasform
8
Q
Val av separationstekniker - Beroende på teknik
A
- LLE: Beroende på ämnets egenskaper används olika lösningsmedel.
- LC, TLC: Arbetshästen, fungerar till det mesta.
- GC: Kräver flyktiga och termostabila ämnen → derivatisera för ökad flyktighet.
- CE: Används framförallt för att separera laddade ämnen (små provvolymer)
- Ju mer komplicerat prov (flera komponenter) och ju lägre koncentrationer desto högre krav på provupparbetning och separation
9
Q
Lösligheten är begränsad i rent vatten, hur kan vi lösa tillräckligt med substans?
A
- Vid högt värde på log p, så är substansen hydrofob. Det vi kan göra för att lösa upp de bättre i vatten är att deprotonera dem (för att de ska bli laddade) genom att höja pH värdet (Om den är syra).
10
Q
Om substansen finns i låg koncentration i en tablett, skulle LLE vara ett alternativ och i så fall hur?
A
- Man kan göra vätske-vätske extraktion men dels måste man använda en intern standard för att ha koll på hur mycket prov som förloras under LLE för om vi bara har en liten koncentration av analyt att utgå ifrån så är risken större att vi förlorar så mycket analyt att vi inte har kvar något att detektera.
- Sen måste man tänka på att upp koncentrera provet genom att indunsta provet med analyten och sen lösa upp provet i en mindre volym vätska igen och då får vi en koncentrationsökning av provet
11
Q
Vilken typ av detektion skulle vara lämplig?
1. Analyter har konjugerade dubbelbind.
2. Har olika molekylvikt
A
- Båda analyterna har konjugerade dubbelbindningar och det innebär att de kommer ha bra absorbans i UV-spektroskopi.
- Ett annat alternativ är masspektrometri i och med att de har olika molekylvikt alltså kommer de ge upphov till signaler vid olika massa till laddning i ms.
12
Q
Validering
A
- Verktyg som försäkrar att mätdatan går att lita på
- Syftar till att kontrollera att den analytiska metoden som vi designat är lämplig för dess syfte, tillförlitlig och stabil nog för att lösa den analytiska frågeställningar vi har och ge oss svar samt data som vi kan använda när slutsatser ska dras.
13
Q
Varför ska man validera en metod?
A
För att få ett mått på kvaliteten på analysdata.
- Är metoden tillräckligt ”bra” för sitt ändamål?
- Vem bestämmer vad som är ”bra” nog?
Svar: Det avgörs av en själv eller chef
Läkemedelsindustrin har ofta krav t.ex. för bio analytiska metoder kräver FDA
- Riktighet 85 – 115 % av sant värde
- Precision RSD% ±15 %
14
Q
Riktighet
A
- Hur nära ligger det experimentella värdet det ”sanna” värdet.
Experimentell / teoretisk x 100 och det ska vara så nära 100 som möjligt
15
Q
Precision
A
- Hur väl kan resultaten från en analys upprepas
- Mäts i relativ standardavvikelse (%RSD).
- Repeterbarhet (”Repeatability”)
Handla om precision vid samma förhållanden och oftast om en kortare tidsperiod, alltså när samma person utför samma labb med samma utrustning under samma dag. - Reproducerbarhet (”Reproducibility”)
Handlar om precisionen inom olika laboratorium. Hur lika resultat av provet fås i en lab i Uppsala jämfört med Umeå.
Standardavvikelsen för provet / medelvärdet av värden man får ut av provet gånger 100 för att få det i procent.
