Detektion 3 Flashcards

1
Q

Grundläggande fakta om masspektrometri

A
  • Man använder sig av masspektrometer för att detektera molekyljoner
  • Där jonernas massa mäts över laddning
  • En av de mest kraftfulla detektions metoderna som finns – särskilt kopplad till kromatografi
  • Har möjlighet att ge information om såväl vilka atomer som finns i en molekyl samt hur de är sammansatta.
  • Lämpar sig väl för både kvalitativ analys som kvantitativ analys!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Enheten använd i masspektrometri

A
  • Atommassor mäts med enheten (Atomic mass
    units) (amu) eller Dalton (Da)
  • 1 amu = 1 Da
  • Enheten amu är definierad så att en 12C atom väger exakt 12 amu
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är skillnaden mellan stora och mindre molekyler i masspektrometri?

A
  • De flesta mindre molekyler har sällan mer än en plus- eller minusladdning
  • Proteiner och andra makromolekyler har däremot nästan alltid flera laddningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad har vi i en masspektrum diagram axlar?

A
  • På x-axeln har vi m/z
  • På y-axeln har vi jonernas intensitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Masskromatogram

A
  • Om man kopplar masspektrometern till en kromatograf kan man erhålla ett Masskromatogram där man har tid på x-axeln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Masspektrometri - Instrumentering

A
  • Jonkällan: Som joniserar molekyler (Där molekylerna omvandlas till joner)
  • Massanalysatorn: Som filtrerar eller separerar jonerna baserad på deras massa över laddning
  • Detektorn: Som registrerar intensiteten (antalet) av de joner som passerat genom massfiltret.
  • Vakuumpumpen: Som upprätthåller vakuum inuti instrumentet hela tiden. Annars skulle jonerna krocka med molekylerna i atmosfären
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur går Masspektrometri till?

A
  1. När en molekyl kommer in i MS (i gasform) → substansen joniseras och bildar positivt eller negativt laddade molekyljoner.
  2. Dessa joner kan fragmentera till mindre beståndsdelar (fragment) i masspektrometern → då kan vi pussla ihop de efteråt → får en bättre bild på hur det ser ut.
  3. Resultatet visas som en masspektrum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tvådimensionellt separationssystem

A
  • Består av kromatografisk separation och m/z separation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hög- och lågupplösande masspektrometrar

A
  • Högupplösande MS-instrument: Mäter m/z med 4 eller fler decimaler. Detta kallas för ”exakt massa”. Med exakt massa kan molekylformeln bestämmas
  • Lågupplösande MS-instrument: Ger ”nominella”massor. Det blir svårare att ta reda på det exakta atomslaget
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Isotoper och masspektrometri

A
  • Isotoper = olika många neutroner i sin atomkärna.
  • Det finns stabila och icke-stabila isotoper.
  • Vid MS är man intresserad av stabila isotoper, de går ej sönder under analysering. De genomgår alltså inte radioaktivt sönderfall.
  • Kol är den vanligaste isotopen 12C och av allt kol på jorden är 98.9% i denna form medan 1.1% är i formen 13C
  • En viktig fördel med masspektrometri är att vi här kan särskilja olika isotoper från varandra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Olika typer av joniseringtekniker

A

Mjuka tekniker: Ger ofta lite eller ingen fragmentering av molekyljonerna. Ger information om molekylvikten

Hårda tekniker: Ger oftast mycket fragmentering av molekyljonen. Ger information om molekylstrukturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Electron impact (EI) och Chemical ionization (CI)

A

Hårda tekniker —-> Electron impact (EI)
Mjuka tekniker —–> Chemical ionization (CI)

  • Både (CI) och (EI) är vanligt vid Gaskromatografi.
  • Om det är en vätska som ska in i masspektrometrin - Använder man sig av Vätskekromatografi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Typer av massanalysatorer

A
  1. Kvadrupol: Består av fyra stavar som har olika poler. Genom att skanna spänningar kan man få ett masspektrum
  2. Time-Of-Light (TOF): Mäter tiden det tar för jonerna att flyga till detektorn. Tidsdifferensen är proportionell till m/z. Beroende på hur stora molekylerna är/vilka laddning de har flyger de olika.
  3. Jonfälla: Fångar jonerna inuti sig. Även här kan skanna inställningar för att leda joner till detektorn. Kan fragmentera joner i flera steg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Masspektrometri inom kvalitativ analys

A
  • Genom att pussla ihop bitarna kan vi få information om molekylsammansättningen
  • Man kan också använda så kallade kollisionsceller för att fragmentera joner
  • Med vissa instrument kan vi även öka selektiviteten genom att fragmentera och endast titta på specifika fragment – kallas tandem-MS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Masspektrometri inom kvantitativ analys

A
  • Kvantitativ analys med MS innefattar oftast en koppling till ett kromatografiskt system (t.ex. LC eller GC)
  • Jonernas intensitet (antal) är proportionell mot koncentrationen
  • En standardkurva tas fram genom att analysera en serie kända ökande koncentrationer med eller utan en internstandard tillsatt
  • Ett okänt prov kan sedan analyseras under samma förutsättningar och haltbestämmas med hjälp av standardkurvan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Fördelar med MS som detektor

A
  • Väldigt kraftfullt identifierings verktyg
  • Väldigt känslig teknik vilket möjliggör mätning av låga halter
  • Ger ett tvådimensionellt separations verktyg då det kombineras med kromatografi (t.ex. LC eller GC)
17
Q

Nackdelar med MS som detektor

A
  • Dyra och komplicerade instrument
  • Förhållande mellan intensitet och koncentration inte lika självklart som i UV spektrofotometri – Kaliberering otroligt viktigt!
  • Kräver att analyterna kan joniseras