KP2: Språk

Question 1

Vad är ett Phonem?

Answer 1

Ett språkljud.

Question 2

Vad menas med semantik?

Answer 2

Läran om ord, frasers och meningars betydelser.

Question 3

Kort, vad är pragmatik?

Answer 3

Betydelsen minus semantik.

Question 4

Vad är sackader?

Answer 4

Snabba ögonrörelser vid läsning som separeras av fixering.

Question 5

Vad är whorfian hypotesis?

Answer 5

Språket influerar hur vi tänker. Det har visat sig att vårt språk snarare influerar hur vi tänker än att det bestämmer hur vi tänker.

hypotesen att det i varje språks grammatik och lexikon finns en inbyggd uppfattning om världen som präglar talarnas tänkande.

Att ha vissa begrepp och kategoriseringar ger oss fördelar.

Question 6

Vad menas med Linguistic relativity?

Answer 6

Samma som whorfian, men boken trycker specifikt på att “Talare av olika språk tänker på olika sätt.”

Det ska då finnas bevis för att folk med olika ord för färg kan peka ut vissa nyansskillnader snabbare än andra personer med annat språk.
Det varierar hur många kategorier av färger man har i olika språk.

Question 7

Ge ett exempel på whorfian / linguistic relativity

Answer 7

En stam som hade ett begränsat nummersystem. De kunde matcha mängd mot mängd. De kunde dock inte memorera mängden och ta fram lika många efter en stund.
Utan exakta nummersystem kan man alltså inte klara vissa minnes uppgifter.

Question 8

Vad menas med Stark Phonological process?

Answer 8

Huruvida man får ljuden av orden/bokstäverna i huvudet när man läser dem.

Question 9

Vilka stöd finns det för stark Phonological process?

Answer 9

När man får läsa ROWS och ROBS och avgöra om någon av dem är en blomma så gör man ofta fel på ROWS eftersom att de låter som ROSE. Vilket ger stöd för den innre rösten.

Den inre rösten har dialekt.
– Försökspersoner från norra och södra England fick läsa en limerick som bara rimmade på en av dialekterna.
– Ögonrörelserna stördes när orden inte rimmade.

Question 10

Vad menas med weak Phonological process?

Answer 10

Man behöver inte kunna uppleva ljuden för att läsa

Question 11

Vad skulle kunna tala emot stark Phonological process?

Answer 11

Det finns stöd från patienter med hjärnskador som tyder på att vi kan läsa även om vi har
problem med phonologiska processer.

Question 12

Vad menas med semantisk priming?

Answer 12

Ordigenkännelse förstärks av tidigare exponering för semantiskt relaterade ord. T.ex bestämmer folk sig snabbare för att doktor är ett ord när de tidigare har blivit presenterade för ordet sjuksyster snarare än glasspinne.

Question 13

Vad menas med Sentential context?

Answer 13

Att top-down processer styr vid läsning och gör att vi får ett bättre flyt.
Man har studerat detta med ERP och sätt att hjärnan reagerar starkt när ord dyker upp som inte bekräftar våra förväntningar, t.ex. “Barnet gick ut och flög ett flygplan”. Medan det var enklare att läsa ord som förväntades.

Question 14

Hur stor del av våra sackader är regressioner? (förflyttningar bakåt i tiden)

Answer 14

Ca 10%

Question 15

Vad menas med “fixering” vid läsning?

Answer 15

När ögat stannar på en pungt, det gör den mellan 200-250ms.

Läsaren fixerar 80% på substantiv, verb, adjektiv men bara 20% på funktionsord

Question 16

Hur stort är vårt “perceptual spam” vid läsning?

Answer 16

3 bokstäver vänster, upp till 15 bokstäver höger.

Question 17

Vad menas med “spill-over effekt” vid läsning?

Answer 17

När man läser ett ord efter ett svårt ord så fixerar man på det andra ordet längre än vanligt.

Fixeringar på ord efter ett ovanligt ord pågår
längre.

Question 18

Vad menas med E-Z Modellen?

Answer 18

Då vi läser ett ord så börjar ögat redan processa nästa ord. Är ordet vi läser enkelt så hinner vi processa mer av näskommande ord än om ordet vi läser är enkelt. Det tar 85-200 ms att en ögonförflyttning från ord. Därför skulle det ta onödigt mycket tid och energi om vi fick lov att flytta ögat mellan varje ord. Därför läser alltså ögat nästa ord i förväg. Alltså kan nästkommanade slippa fixering och alltså processera två på en gång, men parallelt.

Läser vi ett svårt ord så uppstår en s.k “spill-over effekt” och Vi måste då ge full energi på nästa ord.

Question 19

Vad menas med kategorisk perception?

Answer 19

Ett ljud som ligger mellan två phonem upplevs som ett av dem. Vi kategoriserar alltså det automatiskt.

Question 20

Vad menas med McGurk effekten?

Answer 20

Läppläsning påverkar vad vi hör. “Ba” kan låta t.ex “Fa”. Om vi ser läppar samtidigt som vi ser läppar röra sig.

Question 21

Vad är ganong-effekten?

Answer 21

Tvetydiga ljud tolkas oftare som ord än icke ord T.ex. ”dash” och ”tash”.

Question 22

Beskriv Cutler och Cliftons modell för processtadier i talperception och förståelse.

Answer 22

Vi har en ljud input. Från den sker följande.

1. Vi väljer ut och skiljer en tal-signal från flera orellevanta ljudkällor i omgivningen (sånt som inte är tal).
2. Vi extraherar sedan phonem från talsignalen.
3. Sen identifierar vi identifierar vi själva orden (Segmentering).
4. Förståelse för ordet sker. (Syntaktisk analys och Thematisk analys)
5. Man tar man förståelsen för orden och skapar en helhet av vad som sägs. Alltså sätter ihop orden till en diskurs.

Question 23

Vad menas med segmentering?

Answer 23

När vi kognitivt skiljer ut ord från en ström av ljud. Segmentering involverar fler cues. Akustiska cues och kunskap om ord samt kontexten man befinner sig i.

Question 24

Vad menas med energetic masking?

Answer 24

Ljud som maskar vår segmentering/ gör vår talperception svårare. Många som pratar eller buller och oljud osv. Bottom-up process.

Question 25

Vad menas med information masking?

Answer 25

Kognitiv load gör vår talperception svårare. Top-down.

Question 26

Vad menas med Phonemic Restoration effekt?

Answer 26

Kontexten påverkar vår phonem-perception. Warren och Warren upptäckte 1970 starka bevis för detta.

Lyssnare hörde meningar där delar av nyckelord har blivt bortklippta eller ersatta med meningslösa med brus och skulle de skulle sedan avgöra vad orden var. De prickade rätt genom att orden var i en mening (kontext) och det var de orden som var förväntade. “It was found that the *eel was on the shoe” = Heel.

Vi kan alltså ändå höra phonemet, trots att det egentligen inte finns där.

Question 27

Vad menas med “central coherence”?

Answer 27

Förmågan att använda sig av all information för att tolka en situation.

Central koherens handlar om hur människor sorterar information från omvärlden. Normalt sett försöker vi samla ihop informationen till en sammanhängande (koherent) helhet. Till exempel bildar många människor i en rad en kö. Rynkade ögonbryn tillsammans med höjd röst signalerar ilska. Ett leende, avslappnat ansikte betyder att personen är glad. Om man inte kan sätta ihop information på detta sätt, blir omvärlden fragmentarisk, osammanhängande och mycket svår att förstå.

Personer med autim har dålig central coherence.

Question 28

Vad menas med “Pragmatik”?

Answer 28

Pragmatik handlar om praktiskt språkbruk och förståelse. Det handlar om talets intentioner snarare än bokstavliga mening.

Lyssnarens förmåga att dra slutsatser av det som säger.

Man kan säga att pragmatik är språkets mening minus semantiken.

Att förstå meningen i t.ex ett till kräver att man kan läsa av och ta en kontextuell information (talarens ton, beteende och omgivning).

Question 29

Vad menas med “Figurativt språk”?

Answer 29

Tal som inte är menat att tas ordagrant, t.ex sarkasm.

Figurativt språk kräver typiskt mer kognitiva resurser än bokstavligt språk.

Det finns stöd för att personer med hög arbetsminneskapacitet processar metaforer snabbare än personer med låg arbetsminneskapacitet.

Question 30

Vad menas med “Common ground”?

Answer 30

Delad kunskap hos talaren och lyssnaren förstärker kommunikationen. Upprätthålla en gemensam förståelse om vad samtalet handlar om.

Lyssnaren förväntar sig att talaren mest refererar till information och kunskap som är delad med dem båda och upplever svårigheter med förståelse annars. Man utgår alltså som lyssnare ifrån att personen som talar vet vilken information man kan och inte.

Ett sätt att snabbt få common ground är att associera till saker.

Question 31

Vad menas med “Egocentric heuristic”?

Answer 31

Keysar menade att lyssnaren använder en “egosentric heuristic” och tolkar vad de hör utifrån sina egna upplevelser och kunskap snarare än den delade med talaren. Den heuristiken gör att lyssnaren ofta kan missförstå vad talaren försöker kommunicera.

Question 32

Vad menas med “speakers perspective” ?

Answer 32

Man utgår ifrån talarens perspektiv. Utgår ifrån att den andre inte förstår. Mer kognitivt krävande.

Question 33

Vad har arbetsminnet för betydelse för språk/läsförståelse?

Answer 33

Det finns skillnader i personens arbetsminnesförmåg och den förmågan påverkar i sin tur personernas språkförståelse.

Personer med hög arbetsminneskapacitet är bättre på att dra korekta slutsattser när de läser en text.

Personer med hög arbetsminneskapacitet har bättre läsförståelse än de med låg kapacitet, detta också förmodligen för att de har bättre uppmärksamhetskontroll och mindre “mind-wandering” samt att de är bättre på att selektera vad som är relevant information och inte.

Personer med hög arbetsminneskapacitet har också bättre ordförråd och lättare att upptäcka tvetydigheter.

Arbetsminne och IQ är starkt korrelerade med varandra men studiers som tar hänsyn till IQ visar också att arbetsminnesförmåga predicerar språkförståelse.

Question 34

Vad är en inferens?

Answer 34

Slutledning

Question 35

Vilka tre typer av inferenser talarna man om när det gäller språk?

Answer 35

1. Logisk inferens
2. Bridging inferens
3. Elaborativ inferens

Question 36

Vad menas med “Logisk inferens”?

Answer 36

Ordets betydelse/innefattning. Änka = tjej/kvinna. Bara kvinnor kan vara änkor. Därför är en änka alltså kvinna.

T.ex “Jill hade very fair skin” - Gill är ett tjejnamn. Jill är en hon.

Question 37

Vad menas med “Bridging referens?”

Answer 37

Slutsats som kan dras bakåt i tiden (vad som har hänt) med hjälp av en mening.

T.ex “Jill had sunburn on monday” - Man förstår att hon kanske inte har haft solskyddsfaktor på sig)

Question 38

Vad menas med “Elaborativ inferens”?

Answer 38

Slutsats som kan dras om framtiden (vad som kommer att hända) med hjälp av en mening.

T.ex “She forgot to put sunscreen on” - Man förstår att hon kommer att bränna sig.

Question 39

Vad menas med “preformuleringar”?

Answer 39

Då vi använder samma ord och meningar som vi har konstruerat och använt tidigare. Ca 70& av allt vi säger är preformuleringar. Detta sparar på processandekraft. Vilket det även gör när vi underspecificerar, använder ord som “typ, ungefär, osv”.

Question 40

Vilken påverkan har alkohol på talet?

Answer 40

När vi är påverkade av alkohol gör vi tre gånger så många talfel som vanligt, stammande, snubbla på ord osv. Vi talar också långsammare och med högre pitch i rösten. Män tappar kreativiteten och nyanserna (förre ord) i språket när de är påverkade. Detta gäller inte för kvinnorna vilket de menar beror på att kvinnor försöker kompensera för att de är fulla.

Question 41

Vad menas med spreading-activation?

Answer 41

Noder inom ett nätverk varierar i aktiveringsenergi. När en nod för ett ord blir aktiverat sprids energi från den noden till andra relaterade noder eller ord. Till exempel så gör aktivering vad noden för “träd” att det förmodligen också sker aktivering vid noden för “planta”. Om något ska sägas som syftar till en kategori så kommer noderna för de mest aktiverade ordet att aktiveras. Enligt denna teori så sker talfel för att okorrekta items ibland är mer aktiverade än korrekta.

Question 42

Vilka errors verkar boken förknippa med spreading-activation?

Answer 42

• Mixed error-effect: En slags talerror där det okorrekta ordet är relaterat till det korrekta i form av mening.
• Lexical bias effect: Tendensen för tal-errors att forma ord snarare än icke ord. Detta för att det är enklare för riktiga ord än inte riktiga ord att bli aktiverade.

Question 43

Vad menas med audience design?

Answer 43

Talaren behöver ta med lyssnaren i sina beräkningar när denne talar för att dennes tal ska få maxeffekt.

Det funkar bäst om taleren etablerar en common ground. Talaren gör generellt ett antal antaganden om lyssnaren när denna ska etablera en common ground.

Question 44

Vilka antaganden gör talaren när den ska skapa ett commin ground med lyssnaren?

Answer 44

• Globalt antagande - Lyssnarens språk, lyssnarens generella kunskap och erfarenhet.
• Lokalt antagande - Vad lyssnaren vet för tillfället (om denna har hänt med osv)

Question 45

Vad menas med “The monitoring and adjustment model” ?

Answer 45

Talaren planerar utifrån sitt eget perspektiv men kan
sedan anpassa meddelandet till lyssnarna. Detta är såklart kognitivt krävande.

Har med antaganden och common ground att göra.

Question 46

Vad är “Syntactic priming”?

Answer 46

Tendensen för talarens yttranden att ha samma syntaktiska struktur som det denne nyss har hört. Talaren alltså kopierar aspekter av vad denne har hört den andre personen säga nyss. Den andra personens ord tjänar alltså som en typ av priming eller prompt. En anledning till detta är för att det reducerar kraven på talproduktionen. Det är också för att talaren vill vara på samma “våglängd” som den den talar med.

Om en nyss hörde den passiva meningen “Barnet blev biten av hunden” ökar chansen att ens nästa mening är passiv.

Question 47

Vad kan sägas om gester och kroppsspråkets funktion?

Answer 47

Gester är ofta ett viktigt ackompanjemang till talat språk. Talare använder gester eftersom att det gör det enklare för dem att få fram det som de vill ha sagt och för att det förstärker kommunikationen med lyssnarna. Lyssnare har också oftast enklare att förstå talaren när denne använder gester.

Question 48

Vad är “Prosodic cues”?

Answer 48

Del av de talade språket som intonation, stress och duration på ord som gör det enklare för lyssnaren att lista ut den grammatiska strukturen i meningen. Talare använder ofta prosodic cues.

T.ex “Peka på grodan med blomman”

Question 49

Vilka faktorer har Wenger identifierat för grammatisk planering?

Answer 49

1. Individer som talar hyfsat långsamt ägnar sig mer åt planering än de som talar snabbt.
2. Man verkar planera mer före produktion av enkla meningar än komplexa.
3. Har man hög kognitiv belastning planerar man mindre vad man ska säga än vid kognitiv belastning.

Question 50

Vad kan sägas om talplanering vid stress?

Answer 50

Om man behöver svara snabbt på någonting hinner man inte planera och strukturera före man svarar utan gör det samtidigt som man svarar.

Question 51

Vilka typ av talfel nämns i boken?

Answer 51

Spoonerism

Freurian slips

Semantiska substitioner

Morpheme-exchange fel

Nummerarrengerings-errors

Question 52

Vad är en spoonerism?

Answer 52

Typ av tal fel när initialbokstaven eller bokstäverna i två ord byts.

“You have hissed av my mystery classes”

Question 53

Vad är en freudian slip?

Answer 53

Felsägningar som skvallrar om de tankar som finns i talarens huvud, som förmodligen enligt Freuid avslöjar talarens sanna önskningar. Goxy Furl -> Foxy Girl. Risken att göra sexuella-felsägningar var störe vid försöka med män gjorde av kvinnliga försöksledare.

Question 54

Vad är “Semantiska substitutioner” ?

Answer 54

När det korrekta ordet ersätts med en liknande betydelse. Tennisracket - tennträ.
Man triggar kategorier och säger fel på dem.

Question 55

Vad är “Morpheme-exchange-fel” ?

Answer 55

Där böjningar och suffixer förblir på rätt ställe, men är kopplade till de felaktiga orden. “I have already trunked to packs” -> “I have already packed to trunks”. Orden byter alltså plats.

Question 56

Vad menar Levelt med perceptuella loopteori?

Answer 56

Att talare upptäcker sina egna talfel genom att lyssna på sig själva och upptäcka att vad de säger skiljer sig ibland från vad de menade.

Question 57

Vad menade Nozari med sin konfliktbaserade teori?

Answer 57

Feldetektering bygger på information som genereras av talproduktionssystemet i stället för förståelssystemet.

Denna teori finns det mest stöd för.

Question 58

Nämn fyra metoder för att undersöka läsning?

Answer 58

● Lexical decision task
– Snabbt avgöra om en rad bokstäver är ett ord eller
inte

● The naming task
– Så fort som möjligt läsa ett skrivet ord högt

● Ögonrörelser vid läsning
– Mäter hur länge människor fixerar blicken på olika
ord

● Priming
– Hur prestation påverkas av att ett ord primats eller
inte.

Question 59

Redogör för de tre stadierna i den så kallade standard pragmatiska modellen från Grice (1975).

Answer 59

Vid standard pragmatiserings modellen för att processa metaforiska och figurativa statements är stegen följande: