KP2: Emotioner

Question 1

Beskriv skillnaden mellan emotioner och mood samt hur de relaterar till varandra.

Answer 1

Emotioner håller generellt i sig kort tid och är mer intensiva än moods och drar därför till sig mer av vår uppmärksamhet. Emotioner triggas generellt av av specifika händelser medan anledningen för att våra i ett särskilt mood är oklart.
Emotioner kan ge upphov till moods och moods kan ge upphov till emotioner. Det finns ingen skarp skiljelinje dem emellan.

Question 2

Vad syftar affekt till?

Answer 2

Affekt syftar till både känsla och mood. Positiv och negativ.

Question 3

Vad menas med valens?

Answer 3

Positiv eller negativ karaktär av en emotion.

Question 4

Hur menas det med att ha en kategorisk approach till emotioner?

Answer 4

Izard argumenterror för att vi ska ha en kategorisk approach till känslor och dela in dem i några bestämda. Dessa är glädje, ilska, rädsla, avsky och ledsamhet. Grund emotioner.

Question 5

Va menas med en dimensionell approach till emotioner?

Answer 5

Barrett och Russel argumenterade för två okorrelerade dimensioner av misär och njutning definierade av valens och arousal.

Watson och Tellegen föreslog istället två korrelerade dimensioner av negativ och positiv affekt. Aktivitet i hjärnan verkar ge stöd för att det är korrekt att dela in känslor på det här viset.

Question 6

På vilka sätt är emotioner kopplade till både bottem-up och top-down system?

Answer 6

Att uppleva känslor bygger på bottom-up processer så som uppmärksamhet och perception men även top-down processer som bedömning av situationen och kunskap om den typ av situationen man befinner sig i.

The speedy low road
The thinking high road

Question 7

Har kan man genom experiment bevisa att det finns en top-down komponent för emotioner?

Answer 7

Man hjälp av experiment där som har byggt på top-down kontra bottom-up (se arga ansikten och förska att hålla sig neutral) har man sätt hjärnaktivitet på olika ställen.

Question 8

Vad menas med “emotion generation?”

Answer 8

Den direkt och spontana emotionella reaktionen i en given situation.

Question 9

Vad menas med emotionsreglering?

Answer 9

Processande för att förändra den spontana emotionen. Top-down process för att reglera varigheten eller magnituden av känslan.

Question 10

På vilka 5 sätt i förhållande till stimuli kan emotionsreglering ske enligt Gross och Thompsson?

Answer 10

Situation selection - Välja bort eller undvika en situation

Situations modifikation - Förändra delar av situationens kontext (ta med en kompis om man ska göra något jobbigt t.ex)

Attention deployment - Flytta uppmärksamheten bort från situationen (fokusera på distraherande tankar, sätta på sig hörlurar).

Cognitive change - Reappraisal. Omvärdera situationen (intala sig att det faktiskt inte är så farligt osv)

Respons modifikation - Ändra sitt beteende (inte agera ut sin ilska fast man är arg, utan bita ihop eller le och se glad ut.

Question 11

I vilka av de 5 stadierna sker den mesta emotionsregleringen?

Answer 11

Den mesta emotionsregleringen sker på uppmärksamhets stadiet eller det kognitiva förändringsstadiet.

Question 12

Vad är för fördelarna och nackdelarna med emotionsreglering i uppmärksamhetsstadiet och i det kognitiva stadiet?

Answer 12

Den mesta emotionsregleringen sker på uppmärksamhets stadiet eller det kognitiva förändringsstadiet. Uppmärksamhetsstadiet är mindre kognitivt krävande men reappraisal på cognitive change-stadiet kan ge långvariga positiva effekter.

Question 13

När använder man generellt reglering i uppmärksamhets och konitiva stadiet?

Answer 13

Man avleder oftast uppmärksamhet vid intensiva situationer för att helt och snabbt blocka negativa emotioner. Reappraisal är oftare använd när stimuli kan tänkas återkomma.

Question 14

Vad finns att säga om implicit emotionsreglering?

Answer 14

Gyurak har argumenterat för att implicit emotionsreglering är viktig och vanlig. Att detta alltså sker omedvetet. Fördelarna med detta är såklart att vi sparar kognitiv kraft på att explicit behöva reglera alla känslor.

Question 15

Hur blir någonting implicit emotionsreglering?

Answer 15

Man tänker sig att emotionsregleringsstrategier som medvetet ofta används tillslut övergår till att börja användas omedvetet.

Question 16

Hur påverkar ledsen respektive glad musik personers beteende vid bilkörning?

Answer 16

Ledsam musik påverkade inte alls förarens förmåga att hålla sig på vägen men verkade för en mindre hastighetsminskning. Glad musik hade däremot effekt på förarens förmåga att lyckas hålla sig på vägen (de blev sämre) samt gjorde att de ökade hastigheten.

Question 17

Vad kan kan man säga om uppmärksamhet kopplat till emotioner som avsky och rädsla?

Answer 17

Man har sett att rädsla får pupillerna att bli större samt att avsky får dem att bli mindre. Man menar att rädsla ökar vår förmåga att upptäcka och lokalisera fara medan avsky hjälper oss att identifiera det som trigger den känslan, t.ex mat.

Question 18

Vad menas med intergrala emotioner?

Answer 18

Intergrala emotioner uppstår av att föreställa sig konsekvenserna av ett beslut.

Om jag gör det så kommer det att hända.

Question 19

Vad menas med incidentala emotioner?

Answer 19

Incidentala emotioner kommer från händelser som redan har hänt och är orelaterade till beslut man ska fatta nu.

Få höra att man har vunnit på lotto, eller när vi tänker tillbaka på något.

Question 20

Vilka beslut är förknippat med glada emotioner?

Answer 20

Personer som är glada har mer optimism bias neutrala personer. De tenderar också att ta mindre risker. Exepel med glada homofiler har mindre riskbettende (förhållande till att få HIV)

Question 21

Vad menas med optimism bias?

Answer 21

tendensen att överskatta vår chans att uppleva positiva händelser och underskatta chansen att uppleva negativa händelser. Denna bias är något som de flesta har.

Question 22

Vilken emotion är kopplad till minst optimism bias?

Answer 22

Oroliga individer har mindre optimism bias än andra.

Question 23

Vad kan sägas om oroliga personers beslutsfattande?

Answer 23

Oroliga personer fattar i regel mindre riskfyllda beslut än andra och fattar generellt mer trygga ekonomiska beslut. De är mycket mer benägna att i tryggt sparande än investera i aktier osv. De tar i mindre grad riskfyllda jobb också.

Question 24

Vad kan sägas om ledsna personers beslutsfattande?

Answer 24

Ledsna personer upplever miljön som relativt obelönande och är därför generellt mer benägna att komma åt belöningar även om risker är involverade. De tar också mer gärna en mindre belöning nu än att vänta och få en större sen. De accepterar då en mindre belöning direkt än andra.
Ledsna individer har också mindre optimism bias än andra och har en mer realistisk bild av framtiden.

Question 25

Vad kan sägas om arga personers beslutsfattande?

Answer 25

Arga personer har ett sämre omdömen och fattar mer riskfyllda beslut. Detta även då de själva skattar sig som mindre riskbenägna än andra. De är mer villiga att stoppa pengar i aktier osv. De är också mer benägna att döma personer som skyldiga än personer som inte är arga.

Question 26

Vad är Intentional bias?

Answer 26

Uppmärksamhet på hot-relaterade stimuli när de presenteras samtidigt som neutrala stimuli.

Question 27

Vad är Interpretive bias?

Answer 27

Tendensen att tyda tvetydiga stimuli på ett hotfullt sätt.

Question 28

Vad är explicit memory bias

Answer 28

Tendensen att generellt minnas negativa och obehagliga saker framför behagliga och positiva.

Question 29

Vad är implicit memory bias?

Answer 29

Tendensen att prestera väldigt bra på minnestest med negativa eller hotfull information snarare än med positiv information.

Question 30

Vad kan sägas om deprimerade personer?

Answer 30

De har dålig kognitiv kontroll. De är tenderar att ägna sig mycket mer åt negativa minnen en vanliga. De kodar in mer negativa minnen än andra. De är också mycket segare än andra på att slita sin uppmärksamhet från negativa emotionella stimuli. Dålig inhibering på detta alltså.

Question 31

Vad kan sägas om oroliga personers förmågor?

Answer 31

Oroliga personer har reducerad kapacitet i arbetsminnet. Vilket gör att de också har sämre uppmärksamhetskontroll. De är då sämre än vanligt på att inhibera orelevant stimuli och skifta uppmärksamhet mellan uppgifter.

Oroliga peroner har generellt ett Interpertive bias. Denna när det kommer till sociala eller intellektuella hot, men inte fysiologiska saker.

Question 32

Vilka personer tenderar att ha implicit och explicit memory bias?

Answer 32

Deprimerade verkar ha ett implicit memory bias. Samma sak med explicit minnes bias. Detta återfinns mycket oftare hos deprimerade än hos oroliga individer. Deprimerade är generellt mer inåtvända en orolig individer också och fokuserar på past events.

Question 33

Vad är funktionen med orolighet samt depression?

Answer 33

Funktionen med orolighet är att förutse framtida händelser medan funktionen med depression är att tänka på förgångna händelser och misslyckanden och producera nya mål. Oroliga individer fokuserar därför på extärna hot medan deprimerade fokuserar på interna.

Question 34

Vad är cirkumplex-modellen

Answer 34

Multidimensional emotionsmodell. Modell med valens och arousal.

Question 35

Hur ser processen ut för emotioner?

Answer 35

Responser på framkallande stimuli

Kognitiva bedömningar (cognitive appraisal) av
stimuli

Kroppen reagerar fysiologiskt på stimuli

Emotioner påverkar beteende expressivt (tex ansiktsuttryck) och Instrumentellt (tex flyktbeteende,
attack)

Subjektiva känslan

Question 36

Hur går the speedy low road?

Answer 36

Perception - thalamus - amygdala - RESPONS

Question 37

Hur går the thinking high road?

Answer 37

Perception - Thalamus - Sensory cortex - Prefrontal corte - Amygdala - RESPONS

Question 38

När vi gör kognitiva bedömningar, vad bedömer vi?

Answer 38

Relevans: Hur viktig är den här händelsen för mig?

Implikationer: Vad blir konsekvenserna av
händelsen och hur påverkar de mina mål och mitt välbefinnande?

Coping potential: Klarar jag av
konsekvenserna?

Normativ signifikans: Vad innebär händelsen för mig (self-concept) samt mina sociala normer och värderingar?

Question 39

Vad kan sägas om emotion och minnet?

Answer 39

Många, om inte de flesta, självbiografiska minnen har en emotionell komponent.

Selektiv konsolidering i långtidsminnet: Neutrala händelser har en tvärare
glömskekurva.

Ökad uppmärksamhet på det som är centralt för känslan, men sämre recall av perifera händelser.

Recall av en emotionell händelse kan trigga recall av andra liknande (emotionella)
händelser (tex. Bower).

Question 40

Vilka stimuli reagerar vi emotionellt på?

Answer 40

Vi reagerar oftast bara på saker som har betydelse för oss. Stimuli som vi inte uppfattar har någon betydelse för oss ger inga emotionella responser.

Question 41

Vad menas med positiv och negativ valens?

Answer 41

Positiv valens= behaglig, Negativ valens = obehagliga.

Question 42

Vad menas med arousal i emotionssammanhang?

Answer 42

Hur aktivt det autonoma nervsystemet är

Question 43

Vad menas med att apprasial är en dynamisk process?

Answer 43

Det händer någonting (situation), vi bedömer situation, baserat på bedömningar reagerar vi fysiologiskt, beter oss och uttrycker känslor sen känner vi oss på något speciellt sätt. Det blir sen feedback på detta. VI beter oss hela tiden. Det är en dynamisk process.
Vissa delar av detta sker mer eller mindre automatiskt eller kontrollerat.

Question 44

Vad menas med inre respektive yttre emotionsreglering?

Answer 44

Inre - vi reglerar själva

Yttre - någon reglerar åt oss, tröst osv.

Question 45

Vilka effekter har inhibering av känslo-uttryck?

Answer 45

Att inhibera känslor minskar inte upplevt negativ känsla men minskar upplevt positiv känsla.

Question 46

Vad kan säga om reaktion i förhållande till fobi?

Answer 46

Har man ångest eller fobier har man ökad uppmärksamhet på dessa stimuli. Har man ormfobi är man snabbare på att upptäcka ormar än personer är som inte har ormfobi.