KP2: Minne Flashcards

1
Q

Beskriv arbetsminnet

A

Arbetsminne är de mekanismer eller processer som är involverade i styrning, reglering och aktivt upprätthållande av uppgiftsrelevant information som är nödvändig för komplex kognition, både för nya och redan bekanta uppgifter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv kort de fyra delarna i Baddleys arbetsminnesmodell.

A
  • den fonologiska: loopen hanterar auditiv information, till exempel vad någon säger. Vid läsning är bokstäverna från början visuell information men kodas om och hanteras därmed av den fonologiska loopen.
  • det visuospatiala skissblocket: hanterar visuospatial information, till exempel en bild av en frukt (visuell) eller en väg genom en labyrint (spatial).
  • centralexekutiven: koordinerar och styr de andra delarna. kan liknas vid uppmärksamhet och hanterar alla kognitivt krävande processer.
  • den episodiska bufferten hanterar interaktionen med långtidsminnet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan sägas om arbetsminnets lagringskapacitet?

A

Arbetsminnets kapacitet är mycket begränsad, där det magiska talet “7, plus eller minus 2” har föreslagits av Miller som kapacitetsbegräsning, medan Cowan menar att vi egentligen bara kan hålla 4 olika informationsenheter i minnet. De olika angivelserna går isär då det är oklart vad som egentligen utgör en minnesenhet. Är till exempel siffran “8” en jämförbar enhet med ordet “bil” eller den visuella representationen av en kvadrat?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv centralexekutiven

A

Är ett uppmärksamhetssystem. Den viktigaste och mest mångsidiga komponenten av arbetsminnet. Den är involverad i nästan alla komplexa kognitiva aktiviteterna som att lösa problem eller göra två saker samtidigt. Man tänker prefrontal cortex är den delen av hjärnan som har mest med detta att göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn några exekutiva processer som Badderly menar att centralexekutiven är inblandad i.

A
  • Fokuserad uppmärksamhet och koncentration
  • Dela uppmärksamhet mellan olika stimuli
  • Byta uppmärksamhet mellan uppgifter

Centralexekutiven används alltså för exekutiva funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka uppgifter har den episodiska buffern?

A

Den episodiska buffern är en slags minnesfunktion för PL och VSS. Den episodiska buffern är en essensiellt passiv struktur där information från olika delar av arbetsminnet kan kan intergreras, lagras och visas.

Den Hhåller integrerad information (chunks) om episoder eller händelser i en mutidimitionell kod som kombinerar visuell, auditiv och annan typ av information. Den verkar som en buffer mellan de olika komponenterna av arbetsminnet samt som en länk mellan arbetsminnet, perceptionen och långtidsminnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken kapacitet menar man att den episodiska buffern har?

A

Baddeley har föreslagit att kapaciteten för den episodiska buffern är fyra chunks (integrerade bitar av information). Man menar att buffen och ger utrymme för information från phonologiska loopen och den visuo-spatiala sketchpaden.
Bevis för att denna fungerar är bla att man kan behandla en mening med 16 ord men bara ca 5st enskilda ord. Att kunna hantera den mängden är alltså över kapaciteten för bara den phonologiska loopen. Men det klarar 4-chunks-kapaciteten från den episodiska buffern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är våra exekutiva funktioner enligt Miyake?

A
  • Inhiberingfunktionen: Används för att var att hålla sig on task och inte bli distraherad. Exempel på Stroop.task.
  • Skiftndefunktionen: Denna används för att kunna vara flexibel och skifta mellan uppgifter. T.ex göra olika räknesätt efter varandra.
  • Uppdateringsfunktionen: Används för att lägga till eller ta bort information(Vad man har gjort och vad man ska göra. Om jag pratar med någon, hålla reda på vad jag har sagt och vad ska ska säga).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad menas med seriepositionseffekten?

A

Vår tendens att minnas det första och sista från en serie föremål eller en händelse bäst medan det i mitten sämst. Primacy och reasency. Reasency-effekten är beroende av tiden mellan exponeringen och återkallningen. Dröjer det till återkallningen så minskar styrkan av reasencyeffekten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka komponenter består Visuo-spatial Sketchpad av?

A
  • Visual cache: Lagrar information om visuell form och färg.
  • Inner scribe: Processerar spatial och rörlig information. Involverad i övning av information i den visuella cashen och transformerar information från cashen till centralexekutiven.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med implicit inlärning?

A

Med implicit inlärning menas att lära sig komplex information utan att vara medveten av vad man lär sig. Implicit inlärning är en process genom vilken vi blir känsliga för saker i vår omgivning och är utan intention att läras, omedvetna om att vi lär oss och lär oss på ett sånt vis att resultatet är svårt att uttrycka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är Rembers fem antagande angående vad som skiljer implicit inlärning mot explicit.

A
  • Det är oberoende av personens ålder
  • Det är oberoende av IQ
  • Det är robust och ostörd av disorders som annars skadar det explicita minnet
  • Det är liten skillnad mellan olika individer jämfört med fmid explicit inlärning.
  • Implicita system finns vid nästan alla arter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv ett experiment som har använts för att skilja på implicit och explicit inlärning.

A

Försöks satt framför en dator med tangentbord. Bilder visades för försökspersonerna och på olika platser av skärmen. Försökspersonerna skulle sedan svara genom att trycka på en tangent som satt vid samma plats som där bilden visades. Det fanns en viss sekvens som bilderna visades i. Vissa listade ut detta efter ett tag och reagerade då snabbare och lärde sig då också bättre än de som man antog inte var medvetna. De gick alltså från omedvetet till medvetet. Man kunde se när hastigheten ökade pga att de hade listat ut sekvensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gäller för paralell implicit och explicit inlärning

A

Man har fått stöd för att man kan lära sig två saker implicit samtidigt. Men så fort det blir explicit krockar det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan man säga om implicit inlärning från hjärnavbildningar?

A

Hjärnavbildning har inte varit helt glasklar gällande vilka delar av hjärnan som aktiveras av vilken typ av inlärning. Detta antagligen för att implicit och explicit används ofta mixas och sker samtidigt vid inlärning. Man har ändå kunnat visa på att “striatum” associeras med implicit inlärning och prefrontal cortex och anterior cingulate associeras med explicit.
Prefrontal cortex verkar alltså ha med medvetandet att göra och lyste upp när gruppen blev medveten om inlärning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Är implicit och explicit inlärning separata system?

A

Beteende fynd från hela och hjärnskadade patienter stödjer distinktionen mellan implicit och explicit inlärning. Hjärnområderna vid implicit inlärning (striatum) skiljer sig typiskt från områdena som är förknippade med explicit inlärning (prefrontal kortex). Dock så existerar det komplexitet då mycket inlärning är en blandning av implicit och explicit inlärning och systemen som har att göra med de olika typerna förmodligen interagerar med varandra.

Det är översimplifierat att säga att implicit och explicit inlärning har HELT separata system. Men det finns ändå starka bevis för att dessa är på många sätt skilda system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv implicit minne

A

Implicit minne involverar inte medvetna reflektioner utan manifesterar sig genom beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka två typer av implicit minne brukar man framför allt tala om tala om?

A

Priming och procedurminne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan priming och procedurminne?

A
  • Priming sker ofta snabbt medan procedurminne typiskt sker långsamt.
  • Priming är knutet till ett stimuli medan skill learning typiskt kan generaliseras till flera stimuli.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilket är ett att de viktigaste fynden för att skilja på procedur och primingminne?

A

En av de viktigaste fynden för att skilja mellan explicit och implicit minne är att patienter med amesi som har svårt med explicit minne inte har några problem med det implicita.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv skillnaderna mellan perceptuell priming och konceptuell priming.

A
  • Perceptuel priming - Sker när repeterad presentation av ett stimuli leder till ökad igenkänning. Perceptuellt.
  • Konceptuell priming - sker när repeterad presentation av ett stimuli leder till ökad processande av mening. Vi kan snabbare avgör om något t.ex lever eller inte. Konceptuellt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med konsolidering?

A

Konsolidering är en long-lasting fysiologisk process som fixerar information i långtidsminnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur resonerar man angående styrka och känslighet för minneskonsolidering?

A

Man tänker sig att nyligen formade minnen som fortfarande konsolideras är speciellt utsatta och känsliga för störning och glömska. “Nya minnen är klara men känsliga medan gamla är grumliga men robusta”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur påverkar alkohol minneskonsolideringen?

A

Man tänker sig att alkohol har en negativ inverkan på konsolidering. Vid blackouts har man nästan total minnesförlust från när man är full. Detta tänker man beror på att att man misslyckas med att konsolidera minnen under berusningen. Men man har sett att personer som dricker alkohol efter att man har fått minnas något minns det man skulle bättre. Detta tror man är för att man nya saker då inte lika lätt blandas under konsolideringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad menas med rekonsolidering?

A

Rekonsolidering är en ny konsolideringsprocess som sker då tidigare konsoliderade minnen återaktiveras och uppdateras.

Rekonsolideringsteorin hjälper oss att förklara hur minnen uppdateras.

26
Q

Vad kan sägas om rekonsolidering i frågan om känslighet?

A

Man menar att reaktivering att ett tidigare konsoliderat minne åter sätter det i ett känsligt skede.

27
Q

Hur man rekonsolidering vara viktig?

A

Rekonsolidering är väldigt användbart då vi behöver uppdatera vår kunskap för att tidigare inlärning nu är relevant.

28
Q

Beskriv hur rekonsolidering fungerar?

A

Vi lär oss information vid T1(Tillfälle 1).Vid T2 lär vi oss mer information. Om minnesspåren baserade på information från T1 är aktiverade vid T2 blir de direkt känsliga. Som ett resultat kommer viss information som lärs vid T2 att av misstag bli inkorporerad i minnesspåren från T1 och sen bli felihågkommet.

29
Q

Beskriv ett experiment som visar på rekonsolideringsfel.

A

Ett experiment som bevisar detta var att en grupp fick titta på en film vid T1…. De blev vid ett senare tillfälle T2 påminda om detaljer från fillmen, dockvar vissa detaljer felaktiga. Vid T3 skulle de berätta om detaljerna men uppgav då fel och de som de fått vid T2.

30
Q

Vad är ett episodiskt minne?

A

Episodiskt minne är ett minne som vi kan placera i tid och rum.

31
Q

Vad säger man om styrkan för episodiska minnen?

A

Episodiskt minne verkar vara ganska varaktigt. Folk har kunnat känna igen personer i skolkatalogen från 50 år tidigare (Även om de inte riktigt har kunnat matcha namn).

32
Q

När det gäller episodiskt minne är det skillnad på två egenskaper, vilka?

A

Man skiljer mellan att minnas och att känna igen. Septiker menar dock att det inte är separerade system utan att svaga trådar ger upphov till igenkänning och starka till att minnas.

33
Q

Beskriv Dianas modell “Binding-of-item-and-context model” För episodiskt minne

A
  • Perirhinal cortex får information om ett specifikt “item” (Vad-information behövs för igenkännings bedömning)
  • Parahippocampal cortex får information om “kontext” (Var-information som är användbar för erimrings bedömning)
  • Hippocampus får vad och var information och binder dem till att forma item-kontext-association som tillåter erinring.

Funktionel neuroavbildning stödjer denna modell.

34
Q

Vad är det som talar för att “känna igen” och att “minnas” skulle vara två separata system?

A

Man har studerat patienter med amnesi som har genomgått operation där man tog bort mycket av hippocampus och amygdala. Som förväntat hade dessa patienter signifikant försämrad ihågkomst men inte igenkänning.

Det är mycket empirisk support för att ihågkommande och igenkännande skulle vara separata system.

35
Q

När använder vi vårt episodiska minne?

A

Vi använder episodiskt minne när vi minns händelser som vi har varit med om. Det episodiska minnet fungerar dock inte som en videobandspelare som spelar upp kompletta filmer av våra minnen.

36
Q

Varför fungerar vårt episodiska minne inte som en videobandspelare enligt Schakter?

A
  • Det skulle krävas oändliga resurser för helt permanenta inspelningar av alla händelser vi är med om.
  • Vi vill generellt komma ihåg det som är viktig av en händelse när vi minns den.
  • Vi använder vårt minnessystem för att föreställa oss framtida händelser och scenarion. Detta är bara möjligt eftersom att det episodiska minnet är flexibelt och vi kan plocka delar av vad vi minns och manipulera. Det skulle inte fungera om minnet bara spelade upp allt exakt som det var.
37
Q

Man menar att minnas och att föreställa sig framtiden involverar eller är samma process. Hur har man studerat detta och vad har man sätt?

A

Många studier rapporterar aktivering i hippocampus när personer föreställer sig framtida händelser. Det är mer hippocampus aktivering när personer föreställer sig framtida händelser som har med personliga saker att göra än när det inte har med personliga saker att göra. Det var också mer aktivering där när de framtida händelserna hade mer emotionella komponenter.

38
Q

Hjärnavbildning indikerar alltså att hippocampus generellt är associerade med att föreställa sig framtida händelser. Vad kan man se på lessionsstuder?

A

Många studier har rapporterar att patienter med amnesi har försämrad förmåga att föreställa sig framtiden. Man tänker sig att skador i hippocampus är associerade med detta för att man har svårt att komma åt detaljerat episodiska minnet och sen konstruera framtida händelser.

39
Q

Vad är det semantiska minnet?

A

Vår generella organiserade kunskap om världen är lagrad i det semantiska minnet. Informationen där är extremt varierad. Den inkluderar information om franska språket, hockeyregler, namnen på huvudstäder och på kända författare. Mycket av denna information lagras i form av koncept.

40
Q

Vad menas med “koncept” som vi lagrar i det semantiska minnet?

A

Dessa är mentala representationer av kategorier som lagras i det semantiska minnet. För koncepten finns en hierarki. (Barsalou)

41
Q

Hur ser koncept-hierarkin ut i det semantiska minnet Enligt Barsalou?

A

Super-ordinate level - Den generella kategorin t.ex “fordon”

Basic level - Mer direkt som t.ex “Bil”

Sub-ordinate - Specifik - “Volvo V90”

42
Q

Vilken nivå i koncepthierarkin använder vi oftast?

A

Basic nivån

43
Q

Varför benämner vi oftast på basic-nivån?

A

Detta för att det generellt ger fingervisningar om de förhållningssätt som gäller allt som omfattas av det namnet. T.ex stol. Man använder generellt alla stolar på samma sätt. Tar man super-ordinate så gäller inte samma förhållningssätt till alla “möbler”.

44
Q

När använder vi oftast inte basic nivån?

A
  • När vi talar med “experter” talar vi på sub-ordinate nivån. En botaniker skulle vi hellre vilja tala om varje specifik planta än bara om “plantor”.
  • En annan sak som vi nästan alltid talar om på sub-ordinate nivå är ansikten.
45
Q

På vilken nivå är vi snabbast respektive långsammast att kategorisera?

A

Vid test är vi snabbast på att kategorisera på super nivån och långsammast på subnivån.

Kategorisering på basnivån ger generellt mer information än på superordinate nivån och kräver alltså mer detaljerat processande tänker man. Det finns stöd i detta i forskning på patienter med semantic dementia.

46
Q

Hur fixerade är vi vid en typ av konceptkategorisering?

A

Representationerna av någon givet koncept kommer variera för olika situationer beroende av individens nuvarande mål och situation. Har vi en speciell relation till något så kommer vi att använda en lägra nivå av koncept för det. Har vi själv en hund kommer vi antagligen att tänka på den specifika hunden när någon pratar om hundar.

47
Q

Vad menas med Situated simulation theory?

A

Det perceptuella och motorsystemet i hjärnan är involverat i konceptprocessande. Att syncentra lyses upp när man tänker på minnet om det är kopplat till synen. Samma sak för motorcentrat. Om man får ord som, kyss, sparka, nyp osv så aktiveras delarna i hjärnan som har med detta att göra. Patienter med hjärnskador i de delarna har brister i processandet av de orden till skillnad från andra.

48
Q

Vad är likheten mellan självbiografiskt minne och episodiskt minne?

A

Likhet mellan självbiografiskt och episodiskt minne är att de relaterar till personlig erfarenhet.

49
Q

Vad skiljer självbiografiskt minne från episodiskt minne?

A

Skillnader mellan episodiskt minne och självbiografiskt minne är att:

  • Självbiografiskt minne syftar till händelser av personlig signifikans medan episodiskt minne ofta relaterar till triviala tillfällen (Vilken bil såg jag först, den röda eller gula osv?).
  • Självbiografiskt minne hanterar också typiskt mer komplexa minnen från en stor samling av personliga erfarenheter.
  • Självbiografiskt minne sträcker sig många år tillbaka i en persons liv medan spisodiskt minne kanske bara varar någora minuter eller timmar.
50
Q

Vad säger hjärnavbildning och patientstudier oss om självbiografiskt minne?

A

Patienter med lite eller inget episodiskt minne kan ändå minnas saker om sig själva.
Man har sett att episodiskt, semantiskt och självbiografiskt minne svarar till samma delar av hjärnan.

51
Q

Vad menar Bluck och Alea är anledningarna till att vi ägnar så mycket tid åt självbiografiska minnen?

A
  • Socialt samspel (delade minnen)
  • Planera framtida beteenden (använda minnet för att guida framtiden)
  • Skapa en känsla av ett “själv”

Även
- Känsloreglering: Jag minns att det gick över …

52
Q

Vad menas med Childhood amnesia och vad tror man att det beror på?

A

Inget minne från de första tre levnadsåren
Man tänker att detta beror på bla att barnet inte kan bilda minnen innan de har en känsla av ett “själv” och att vissa saker har med självet att göra. Det är även svårt att minnas utan ett språk. Man menar också att det sker neuroförnyelser vid de tidiga levnadsålderna som då kanske städar ut tidiga minnen. Att synapser rensas och byts ut.

53
Q

Vad menas med minnesbumpen?

A

De flesta minnen man minns är från åldern 10 - 30.

54
Q

Vad kan man likna phonological loop med?

A

Vår inne röst

55
Q

Vad kan man likna visual spatial sketch pad med?

A

Vårt inre öga

56
Q

Hur kan man förklara minnet av en person i termer av baddlys model?

A

Den episodiska buffern integrerar information från långtidsminnet, PL och VSSP så vi upplever bilden av personen tillsammans med dennes röst och andra låmgtidsminnen.

57
Q

Vad finns det för bevis för att baddlys arbetsminnesmodell består av fler separata enheter?

A

Man kan genom experiment visa att vi kan processa saker seriellt genom de olika systemen. Men när fler uppgifter kräver samma system så krockar det. Vi kan inte ha fler saker samtidigt i VSSP t.ex

58
Q

Vilka komponenter består phonological loop av?

A
  • phonological store: här hålls information passivt. Om vi inte använder den försvinner den. Ca 2 sekunder om vi inte repeterar.
  • rehersal process: här repeterar man informationen man har och håller den vid liv.
59
Q

Vad menas med idén om processdjup?

A

Styrkan hos ett minne är beroende av hur mycket/djupt det har blivit processat.

Om man processar något mycket blir det bättre ihåg kommer.

Enligt teorin har vi två typer av rehearsals:

  • maintenance rehersal: intention att bara hålla i kortidsminnet. (Repetera telefonnummer)
  • elaborativ rehersal: man repeterar informationen på ett semantiskt plan. Genom detta vis kan minnet sparas ner i långtidsminnet.
60
Q

Beskriv ett försök som bevisa elaborativ encoding/kodningsdjup

A

Man skulle bedöma om ett ord hade:

Visuella egenskaper - börjar med en specifik bokstav

Phonologisk struktur - rimmade på något

Mening - betydde det något, kunde man få in det i en mening?

Man skulle sedan få åter orden. De som hade blivit processernas på meningsnivån (deep) blev bättre återkallade än övriga.

61
Q

Nämn två teorier kort om varför vi glömmer enligt videoföreläsningen.

A

Decay theory: information vi inte använder bli försvinner i väg / fade away

Interference theory: Gamal information störs ut av ny.

62
Q

Nämn två typer av interference

A

Proaktiv interference: Det är svårt att lära in ny information som konkurrerar med tidigare inlärd information.

Retroaktiv interference: Ny information man lär sig stör ut tidigare inlärd information. Man får så mycket ny information skriver över den gamla.