KP2: Beslutsfattande och bedömningar Flashcards

1
Q

Vad menas med “Well-define problems”?

A

Problem som har ett tydligt början och slut med tydliga metoder tillgängliga för att lösa detta. (Spela en match schack).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menas med “Ill-define problems”?

A

Ill define problems: Problem där det är mer luddigt vad som är början, slutet och hur man ska komma dit. (Att bli lycklig).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med “knowledge-lean problems”?

A

Problem som bara kan lösas av de med mycket relevant bakgrunds info.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med “Knowledge-rich problems”?

A

Problem som kan lösas av personer utan specifik information.

Informationen för att lösa problemet finns här i problemformuleringen.

Den mesta forskningen är på knowledge-lean problem då det utesluter individuella skillnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Gestalt approach tänker sig att man har två typer av tänkande. Förklara dessa.

A

reproduktivt tänkande - återvinning av av tidigare ideer.

Produktiv tänkande - nytänkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv vad Gestaltarna menar med “insik”?

A

De menar att produktivit tänkande ofta löses genom att få en insikt. Med en insikt menar man att plötsligt omstrukturera problemet så att det går att lösas och brukar ofta förknippas med en “ahaa-upplevelse”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ledtrådar ökar antalet lösningar på ett insikts-problem. Ge exempel från forskningen där en ledtråd har hjälpt.

A

Exempel där man ska knyta ihop två trådar och behöver använda en hammare för att göra en pendelrörelse. De som fick göra pausövningar med att pendla med armarna gav sedan i större utsträckning den lösningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med inkubation och hur väl fungerar det?

A

Att lägga ett problem åt sidan (inkubation) har visat sig vara bra. Det fungerar generellt bättre på kreativa problem med flera lösningar än linguistiska problem med en lösning. Även att sova på problemet verkar hjälpa. En anledning till att det är effektivt att lägga ett problem åt sidan en stund är att man sedan eventuellet glömmer missledande information som har fått en på fel bana.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad menas med funktional fixedness?

A

Att vara inflexibelt fokusera på ett objekts vanliga funktioner. Vår tidigare erfarenhet av ett föremål gör att vi inte kan se att den kan ha andra funktioner än de som är givna för oss genom vår tidigare erfarenhet. Exempel med ljuset och häftstiften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan vi göra för att tänka utanför boxen och släppa funktional fixedness?

A
  1. Att beskriva varje del av objektet (ej utifrån funktion)

2. Bestämma om varje beskrivning kan ge upphov till ett användningsområde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med “mental set”?

A

Fortsätta använda en tidigare framgångsrik problemlösningsstrategi även när det är olämpligt att använda den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med “problem space”?

A

En abstrakt beskrivning av alla möjliga steg som kan inträffa inom ett givet problem. Början, slutet och alla möjliga moves för att komma dit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är “heuristics”?

A

För att lösa problem använder vi ofta heuristics. Dessa är “tumregler” vilka underlättar för oss kognitivt och som generellt producerar hyfsat bra svar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad skiljer algoritmer från heuristics?

A

Algoritmer är generellt komplexa metoder att producera garanterade lösningar. Medan tumregler fungerar good enough.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Enligt Newell och simon är vår viktigaste heuristic vid problemlösning: Means-end analys. Vad består denna av?

A
  1. Notera skillnader mellan de problemstadiet vi är i och lösningen.
  2. Skapa delmål för att komma närmare målet.
  3. Bestämma rätt mental operation för att klara delmålen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är “hill-climbing”?

A

En annan heuristic vid problemlösning.

Att bara jobba sig nära målet men utan att egentligen ha någon koll på strukturen av problemet. Man fokuserar bara på att göra moves som för en närmre målet. Kör man fast när man använder denna är det lätt att man har målat in sig i ett hörn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är “progress monetoring”?

A

En annan heuristic vid problemlösning.

Långsam progress mot målet får en att byta strategi. Man byter alltså strategi efter ett tag då man inte försöker med något utan att ta sig vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är en kognitiv misser?

A

Någon som är ekonomisk med sina kognitiva resurser och tid. Någon som använder system 1.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Förklara “dual-process-theori”

A

Kahneman med fler anser att vi har två system som verkar vid beslutsfattande.

System 1: Tänka snabbt och kognitivt ekonomiskt. Automatiskt, implicit och ofta emotionellt laddadat.

System 2: Tänka långsamt och kognitivt krävande. Mer kontrollerat.

Det finns hyfsade bevis för att vi har ett system 1 och 2. Begränsningarna i teorin är tanken att människor i för stor omfattning litar exklusivt på system 1 och skulle ignorera base-rate information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur sammarbetar system 1 och 2?

A

System 1 genererar snabbt intuitiva svar på bedömningsproblem (genom heuristics). Svaren monitoreras och utvärderas sedan av system två som kan korrigera dem. Det är då en seriel process som börjar med system 1 och slutar med system 2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är analog problemlösning?

A

Att jämföra tidigare erfarenhet från liknande problem eller objekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Chen har identifierat tre typer av likheter mellan problem. Vilka är dessa?

A
  • Superficial similarity: Lösningsirellevanta detaljer är likadana för båda problemen.
  • Structural similarity: Kausala relationer mellan några av de viktigaste komponenterna är lika för båda problemen.
  • Procedural similarity: Proceduren att göra lösningen är likadan för båda problemen.
    Att relatera olika situationer med varandra är i det vardagliga ett mycket effektivt sätt att lösa problem och ta sig fram i vardagen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan man säga om minnet och problemlösning?

A

Det finns mycket support för antagandet om att minnet inom en speciell expertis kan utökas via användande av long-term working memory. De flesta experterna utvecklar ett väldigt bra sådant vilket reducerar begränsningarna för deras processande kapacitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad menas med omdöme och beslutsfattande och hur relaterar de till varandra?

A

Omdöme involverar att bestämma sannolikheten för olika händelser genom att använda otillräcklig information.
Omdöme formar ofta en viktig initial del av beslutsfattande.

Beslutsfattande involverar att välja ett av flera möjliga alternativ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är baserate?

A

Den relativa frekvensen för en händelse inom en given population.

26
Q

Vad är base rate neglect?

A

Man glömmer att ta hänsyn till base raten. Man ska räkna med “the over all likelihood” att något kommer att hända.

27
Q

Vad är Bayers theorem?

A

Räkna ut sannolikheten för något och ta hänsyn till baserateinformation när man vet sannolikheten för en sak och sannolikheten för en annan sak som är beroende av den första saken. Man multiplicerar då ihop båda sannolikheterna.

28
Q

Vad är “Representativeness heuristic”?

A

Antagandet att en individ eller ett objekt tillhör en specifik kategori för att den ser representativ ut för den kategorin. En person med spreigt hår och tvidkavaj kan antas vara en professor t.ex.

29
Q

Vad är “Conjunction fallacy”?

A

Antagandet att sannolikheten att sammanfallande av två händelser är mer troligt än bara det ena. Kombinationen av A och B är mer troligt än A eller B på egen hand. Exemplet med linda som jobbar på bank.

30
Q

Vad är “Availability heuristic”?

A

Hur sannolikt vi tror att det är att något ska inträffa uppskattas på basen av hur lätt eller svårt det är att nå informationen i minnet. Vi tror till exempel att det är mer sannolikt att vi kommer dö genom att. Vi blir mördade än att vi begår självmord. Även om det är statistiskt mer sannolikt med självmord. Antagligen för att vi oftare läser om att vi blir mördade.

31
Q

Vad är “affect heuristic”?

A

Ens emotionella respons påverkar snabba bedömningar och beslut.

32
Q

Hur korrelerat är intelligens och bedömningar?

A

Generellt okorellerat.

33
Q

Vad menar man med “fast and fragul heuristics”?

A

Heuristiks beror ej på två separata system.

Här menar man också att vi har en verktygslåda av heuristics för att hjälpa oss och att våra heuristics är bra.

En fast and frugal heuristic är t.ex “take the best ignor the rest”.

34
Q

Vad är “take the best, ignor the rest”? Vilka är dess steg?

A
  1. Search rule: Sök cues, vad man letar efter för features.
  2. Stop rule: sluta efter att vi har hittat en diskriminativ cue.
  3. Decision rule: Bestämma outcome.

Exempel på detta är när man ska bestämma vilken stad som är en huvudstad av två städer. Först har man som sök regel att man ska känna igen namnet. Man känner igen både hamburg och berlin. Man bestämmer sig för några features en huvudstad ska ha, jämför de båda tills man hittar en diskriminant cue som den ena har men inte den andra och bestämmer sig sedan vilken som är huvudstaden.

Denna bygger på att det finns en hierarki av sök cues.

(Youtube-exempel med inbrottstjuvar som hade alarm som cue)

En del av denna strategi kan också vara “recognition heuristic”, då går man på det man känner igen och ignorerar annan information.

35
Q

Vad menas med Loss aversion?

A

Personer som fattar beslut visar större känslighet mot en potentiell förlust än potentiell vinst.

36
Q

Vilka är de två stora antaganderna i prospect theory?

A
  1. Personer använder sitt nuvarande tillstånd som referenspunkt.
  2. Individer är mer känsliga för potentiell förlust än vinst.
37
Q

Vad förklarar bla Prospect theory?

A

Detta förklarar varför personer sällan accapterar 50/50 chanser om vinsten inte är dubbelt så stor som förlusten. Värdet av pengar ökar inte heller lika mycket efter ett tag även om det dubblas. Medan det för det för förluster.

38
Q

Vad kan anses vara bias?

A

Bieffekt av användandet av tumregler.

39
Q

Vad menas med att vara rationell enligt eknomi?

A
  • Definiera problemet
  • Identifiera alla relevanta attribut
  • Vikta de olika attributens värden
  • Generera möjliga handlingsalternativ
  • Skatta värdena på alla attribut för samtliga handlingsalternativ
  • Räkna ut det optimala beslutet
40
Q

Vad menas med Prospect theory?

A

Förhållandet mellan subjektivt upplevt värde och objektivt värde. Våra värdebedömningar utgår ifrån en referenspunkt.
“Nån har en mugg med ljummet och en mugg med is. Först hand i iskallt sen hand i ljummet, då känns det ljumna vattnat skållhett.” På samma sätt fungar våra bedömningar i värde. Referenspunkten är inte fast utan kan variera mellan person till person och från situation till situation. Om vi har mycket pengar blir vi inte lika glada för en 100 lapp som om vi är fattiga.
En parkeringsbot för någon som är skuldsatt över öronen kommer inte kännas lika mycket som för någon som inte är det.

41
Q

Vad menas med “framing effect”?

A

Att beslutsfattande är beroende av hur ett problem ramas in (med detaljer egentligen är orelevanta). Skillnaden mellan att kunna rädda ⅓ eller att förlura ⅔.
Detta kan dock elimineras när personer får tänka över situationen ordentligt. (En typisk system 1 grej annars).

42
Q

Vad är “Sunk-cost effect/fallacy” ?

A

Fortsätta investera i något fast det har visat sig inte fungera. För att man redan har investerat så mycket i det.

43
Q

Vad är “impact bias?”

A

En bias kopplat till emotion.

Vi överskattar hur illa det kommer att kännas att förlora någonting. Till exempel, pengar, flickvän eller jobb osv. Experiment när folk har fått skatta hur de tror att de skulle kännas att förlora pengar. Sen när de gjorde det var det inte lika farligt.

44
Q

Vad menas med “omission bias”?

A

Man tänker att skadan är värre om man gör något än om man inte gör något. Bara för att man har gjort någonting. Personer har varit villiga att acceptera högre risker att deras barn ska få sjukdommar om de inte vaxinerar dem än de lägre riskerna med att ge barnen själva vaxinet.

45
Q

Vad är “status quo bias”?

A

Man vill hellre ha det som man har det än att förändra någonting.

46
Q

Vad menas med induktivt resonerande?

A

Dra generella slutsatser baserat på premisserna av vissa tillfällen. Man generaliserar alltså från exempel av ett fenomen. Dessa slutsattser/antaganden kan aldrig antas vara definitivt valida.

Bygger på sannolika slutsatser
Alla kognitionslektioner vi har varit på har varit roliga .Vi antar därför att alla kognitionslektioner är roliga.

47
Q

Vad menas med “deduktivt resonerande”?

A

Resonera sig fram till en slutsats baserat på premisser där slutsattsen följer som nödvändigt antagande givet att premisserna är sanna. Dessa är alltså alltid sanna då premisserna är sanna. Kommer från logiken. A=B, B=C, då måste C=A
Vi är generellt dåliga på att resonera logiskt. Vi använder mer ofta vår generella kunskap om saker (man blöder som man skär sig, osv). Detta fungerar bra när ve resonerar oss fram i världen men är generellt inte logiskt.
——————————————
Premiss: Om A så B
Observation: A
Slutsats: B

Premiss: Alla kognitionslektioner är roliga

Observation: Beslutsfattande tillhör kognition

Slutsats:
Beslutsfattandelektioner är roliga

48
Q

Vad menas med “mental models”?

A

Johnson & Laird menade att resonerande att konstruera mentala modeller. Där varje modell representerar en möjlighet vilken fångar vad som vanligen skiljer sig när när det förmodade inträffar. T.ex att kasta en krona har ett obegrensat antal möjliga utfall. Men vi har bara två mentala modeller, krona eller klave.
Också ett exempel där olika föremål listas i förhållande till varandra. Vi skapar då mentala modeller för detta.

49
Q

Vad menas med “falsifikation” ?

A

Att genom experimentella test försöka bevisa hypotesen felaktig. Popper menade att man ska fokusera på denna strategi då man annars generellt har ett confirmations bias.

50
Q

Vad är “confirmation bias”?

A

Att i hypotestestning leta efter bevis som stödjer ens hypotes.

51
Q

Vad är Unsalness heuristic?

A

En tumregel som vetenskapsmän använder där oväntade fynd används för att utveckla en ny hypotes.

52
Q

Vad är informellt resonerande?

A

Informellt resonerande involverar användandet av individens kunskap och erfarenhet, innehållet i argument och kontextuella faktorer. Det handlar alltså mer om erfarenheter än om logik. Har mer med det vardagliga att göra och är viktigare för det..Motiverande omständigheter är också ofta viktiga, t.ex. när en individ söker support för sina övertygelser.
När det handlar om kontextuella komponenter är vi t.ex mer benägna att lita på en expert än en som inte är expert.

Informellt resonerande verkar stå i motsatts till logiskt.

53
Q

Hur skiljer sig The bayesian approach mot logiskt resonerande?

A

The bayesian approach (baserad på antagandet om ny information ändrar sannolikheten för olika utfall) utgör en mer tillräcklig teoretisk approach än den traditionella baserad på binär logik (antingen sant eller falskt). Informellt resonerande är mer hur stark sannolikheten är att något ska vara troligt.

54
Q

Hur kopplar motivation till logiskt resonerande och informellt resonerande? Hur skiljer sig de åt i detta…

A

Motiven skiljer sig mellan logiskt resonerandae och informellt resonerande.

Den som resonerar logiskt är ute efter logiken i sig och komma fram till vad som är logiskt medan den som resonerar informellt inte är ute efter någon absolut sanning utan snarare för att finna argument för som styrker sin egen uppfattning.

Detta är också alltså varför vissa inte tror på generellt bevisade resonemang. Faktan strider mot deras personliga mål.

55
Q

Vad är Myside bias?

A

Myside bias syftar till tendensen att utvärdera antaganden med hänsyn till sina egna föreställningar snarare än vad som har visat sig riktigt.

Exempel där studenter som dricker tror underskattar riskerna med alkohol medan de som inte gör det, överskattar riskerna. Samma att tjejer tror att de får mindre i lön generellt än de egentligen får och killar tror att tjejerna generellt får mer än de får.

Denna bias är orelaterad till kognitiva förmågor och IQ. Man använder lite system 2.

56
Q

Straw man fallacy?

A

Att refusera någon annans åsikt genom att aktivt feltolka dem på något sätt. Kan också vara att välja ut motståndarens absolut svagaste argument demonisera det.

57
Q

Vad kan tänkas vara en anledning utöver brister i våra tumregler som gör att vi ibland presterar dåligt?

A

Anledningen att vi presterar dåligt på vissa uppgifter kan ofta ha att göra med att det är oklart vilken information som verkligen är viktig. Detta är då anledningen till att vi ibland bortser från base-rate information. När vi fattar att den är viktig presterar vi oftast mycket bättre.

58
Q

Vad är “Dunning-Kruger effect”?

A

Tendensen att mindre duktiga individer överskattar sin egen förmåga mer än duktiga.

59
Q

Vad menas med “bounded rationality”?

A

Vi producerar funktionella lösningar på problem trots att vi har en begränsad processförmåga genom att vi använder olika genvägsstrategier(t.ex heuristics). Vårt tänkande är alltså bounded och tillbaka hållet av begränsningar i miljön och begränsningar i vårt mind, tex uppmärksamhet och arbetsminne. Det är alltså snarare pga begränsad förmåga vi fattar dåliga beslut än att vi är irationella.

60
Q

Hur relaterar intelligens till resonerande?

A

Mer intelligenta individer presterar bättre än mindre intelligenta på resoneringsuppgifter, framför allt som har med logik att göra. Dock misslyckas vissa intelligenta tänka logiskt pga att de är kognitiva missers och är ekonomiska med ansträngning på problem