Kolhydrater

Question 1

Kolhydratens allmänna formel

Answer 1

Allmän formel: Cm(H2O)n

Enligt formeln och namnet skulle molekylerna bestå av kol och vatten men bakom den enkla formeln finns en komplicerad byggnad

Question 2

Var är kolhydrater viktiga?

Answer 2

 Viktiga i ämnesomsättningen

 Har uppgifter i cellen – byggnadsmaterial i cellstrukturer & kommunikation mellan celler

Question 3

Hur många grupper delar man in kolhydrater i?

Answer 3

3 st

Question 4

Beskriv monosackarider (enkla sockerarter)

Answer 4

1. Monosackarider eller enkla sockerarter
    Fasta ämnen
    De vanligaste monosackariderna har 5 eller 6 kolatomer i molekylen, dvs. pentoser och hexoser är vanligast
    Både pentoser & hexoser kan delas upp i aldoser & ketoser
    Trioser har 3 st. kol, ganska ovanlig
    Kan bilda cykliska molekyler
    Pga. OH-grupperna är monosackarider lättlösliga i vatten

Question 5

Vad har aldoser/ketoser för funktionell grupp?

Answer 5

Aldoser = aldehydgrupp
Ketoser = ketogrupp

Question 6

Beskriv glukos (namn, trivialnamn & form)

Answer 6

Glukos
 Aldohexos dvs. glukos innehåller en aldehydgrupp (-CHO)
 Druvsocker
 Finns i 3 former, 1 icke-cyklisk & 2 vanliga hexoser

Question 7

Beskriv α-glukos & β-glukos samt vad som händer när glukosmolekylen biter sig själv i svansen

Answer 7

 Glukosmolekylen kan ”bita sig själv i svansen” –>
ringslutning bildas. α-glukos bildas till 35% & β-
glukos till 65% i en vattenlösning

 Glukos i fast form består endast av ringformade molekyler – antingen enbart α-glukosmolekyler eller enbart β-glukosmolekyler

Question 8

Beskriv fruktos (namn, trivialnamn & form)

Answer 8

Fruktos
 Ketohexos, dvs. fruktos innehåller en ketogrupp
(–C=O)
 Fruktsocker
 Kan bilda cykliska molekyler likt alla andra monosackarider

Question 9

Beskriv Fehlings/Trommers prov

Answer 9

Fehlings/Trommers prov:
Påvisar reducerande sockerarter
Kolhydrat + basisk Cu2+-lösning värms. Om kolhydraten oxideras så kan Cu2+ reduceras

Glukos Fruktos Sackaros Laktos
Orangeröd Orangeröd - Orangeröd
Reduktion Reduktion Ej reduktion Reduktion

Aldoser – reducerande, kan oxideras som aldehyder
Ketoser – ofta reducerande, ketogruppen kan omlagras till en aldehydgrupp

Question 10

Beskriv Oligosackarider (disackarider)/sammansatta sockerarter

Answer 10

2. Oligosackarider (disackarider) eller sammansatta sockerarter

	Cellen kan sätta ihop två monosackaridmolekyler 
        så att det bildas en disackarid
	Sammankopplingen sker alltid via den reaktiva 
        kolatom 1
Exempel
	Sackaros (α-glukos + fruktos)
	Laktos (galalaktos + β-glukos)
	Maltos (2 stycken α-glukos)
	Cellobios (2 stycken β-glukos)

Question 11

Beskriv polysackarider

Answer 11

3. Polysackarider
    Sammankopplade monosackaridrester – kan vara upp till hundratals eller t.o.m. tusentals monosackarider som har kopplats ihop
    De viktigaste polysackariderna är cellulosa, stärkelse och glykogen
    Alla är uppbyggda av glukosrester och har formeln (C6H10O5)n, där n kan vara flera tusen

Question 12

Förklara cellulosa (uppbyggnad, nedbrytning…)

Answer 12

Cellulosa
 Raka kedjor på grund av β-1,4-glykosidbindningar, detta gör att molekylerna kan lägga sig intill varandra och bilda fibrer. Det bildas vätebindningar mellan kedjorna i fibrerna

 Cellulosa är det vanligaste ämnet i naturen. Det bildas uteslutande i växter och bygger där upp cellväggarna

 Cellulosa är mycket stabilt och bryts ned långsamt i naturen av nedbrytare/destruenter (maskar, svampar, bakterier)

Cellulosa -> cellobios -> β-glukos
>10 000 2 1
glukosenheter disackarid monosackarid

Question 13

Förklara stärkelse

Answer 13

Stärkelse
 Blandning av (ogrenade) amylosmolekyler &
(grenade) amylopektinmolekyler

 Amylos: ogrenad kedja av glukosrester som binds samman med α-1,4-glykosbindningar. Därför böjer molekylen ständigt av i samma riktning och bildar en spiral. Påvisas med jod -> blå färg

 Molekylformen gör att stärkelse bildar korn och
inte fibrer som cellulosa
 Amylopektin: spiralvridna och grenade kedjor

 Reservnäring hos växter
 Finns i vår mat, tex. Potatis, bröd

Question 14

Förklara glykogen

Answer 14

Glykogen

 Uppbyggda på samma sätt som amylopektin men ännu mer förgrenad
 Kan bli mycket stora
 Energireserv hos djur och människor

Question 15

Förklara nukleosider

Answer 15

 Bildas av ribos (en aldopentos i cyklisk form) och en kvävebas (adenin, guanin, cytosin, tymin, uracil). Adenin, guanin och cytosin återfinns i DNA och RNA medan tymin bara finns i DNA och uracil bara finns i RNA

 Bindningen är en glykosbindning, N-C till kolatom 1 i ribosmolekylen

 När adenin reagerar med ribos bildas en förening som kallas adenosin

Question 16

Förklara nukleotider

Answer 16

Nukleotid

 Bildas av en nukleosid & fosforsyra, H3PO4, en
fosfatgrupp kopplas på tex. ATP, ADP, AMP
ATP = adenosintrifosfat (energibärare)

 Nukleosidernas fosfatestrar kallas nukleotider

Question 17

Vad bygger nukleotider upp?

Answer 17

 Nukleotiderna bygger upp nukleinsyrorna
(polynukleotider)

 Ribonukleinsyra i RNA (ribos)
 Deoxiribonukleinsyra i DNA (deoxiribos)

 DNA-molekylen är en dubbelspiral av två långa nukleotidkedjor
Baspar A-T och C-G