Kognitiva domänen - socialperspektiv på personlighet Flashcards

1
Q

Vad menas med socialkognitivt perspektiv på personlighet?

A

Socialkognition = Hur individen bearbetar, lagrar och använder information i sociala situationer och i relation till andra människor.

Fokus på kognition och subjektiva upplevelser:
Det socialkognitiva perspektivet strävar efter att beskriva processen för hur vi uppfattar och tolkar världen omkring oss. Genom att undersöka dessa processer kan vi också förstå hur varje individs personlighet formas och uttrycks i sociala interaktioner.

Det socialkognitiva perspektiver innefattar/innebär:
- Uppfattningen av andra människor: människor kan inte ta in all information som finns omkring oss, utan vi har en uppmärksamhetsförmåga som hjälper oss att hålla fokus och stänga ute irrelevant information. Vi tenderar att uppfatta viss social information över annan.
- Mentala processer: detta inkluderar perception, minne, tankar och uppmärksamhet i relation till en social omgivning. Dessa processer styr hur vi tolkar och bearbetar social information
- Hur information används i sociala situationer: Vi lär oss och lagrar information om andra människor och använder denna kunskap i olika sammanhang för att förstå och förutsäga andras beteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är personlighet ett resultat av och hur påverkar olika faktorer dess utveckling?

A

Personlighet är ett resultat av kognitiva strukturer och processer, emotionella affektiva reaktioner samt sociala sammanhang och situationer. Människor är både aktiva och reaktiva i sina sociala interaktioner. Eftersom individer kan skilja sig åt i dessa aspekter, skapas unika personlighetsuttryck baserade på deras erfarenheter och upplevelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är informationsbearbetning

A

Den pricessen där sinnesintryck omvandlas i hjärnan till mentala representationer, som sedan kan förändras och bearbetas vidare.

Dessa mentala representationer och hur de förändras påverkar:
- Vårt tänkande
- Våra upplevleser
- Vårt beteende
Detta innebär att informationsbearbetning spelar en viktig roll för vår personlighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan det finnas för individuella skillander mellan individer vid informationsbearbetning?

A
  • Hur vi kodar in information från dem sinnen
  • Hur vi fångar och bearbetar sinnesintryck
  • Hur dessa processer påverkar våra reaktioner och beteenden

Dessa skillnader gör att vi uppfattar världen och agerar på intryck på unika sätt, vilket bidrar till variation i personlighet mellan människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv kort de tre nivåerna av informationsbearbetning

A

Perception (gestaltpsykologi, fältberoende/oberoende)
Hur vi uppfattar och organiserar sinnesintryck, ofta genom mönster och helheter (gestaltpsykologi). Fältberoende/oberoende beskriver individers olika sätt att förhålla sig till bakgrund och detaljer i miljön. Skillnader i perception kan leda till att två personer ser olika saker i samma situation.

Tolkning (personliga konstruktioner, Locus of Control)
Hur vi förstår och förklarar händelser, exempelvis genom personliga konstruktioner (unika sätt att tolka världen) och Locus of Control (uppfattningen om huruvida vi själva eller externa faktorer styr våra liv). Två personer kan ge olika förklaringar till en bilolycka – den ena skyller på vägens design och den andra på egen oförmåga. Detta speglar olika personlighetsdrag.

Målsättningar (reciprocal determinism, kognitiva-affektiva-enheter CAPS)
De mål och strategier vi sätter för oss själva, påverkat av reciprocal determinism (ömsesidig påverkan mellan individ, beteende och miljö) och CAPS-modellen (hur kognitiva och affektiva system styr beteende i specifika situationer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med perception (informationsbearbetning)?

A

Perception handlar om att ge mening åt sinnesintryck. Hjärnan spelar en avgörande roll för att bearbeta och tolka det vi ser, hör, känner, luktar och smakar. Människor kan tolka samma objekt på olika sätt, och vår personlighet påverkar hur vi uppfattar världen omkring oss.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv gestaltpsykologi

A

Gestaltpsykologi (Max Wertheimer) ligger till grund för detta perspektiv (perception). Grundidén är att “helheten är större än dess delar”, där människan skapar en sammanhängande helhet av fragmenterad information.

Ett exempel är phi-fenomenet, där vi uppfattar en rörelse mellan blinkande ljuspunkter, trots att det egentligen bara är en serie separata blinkningar. Detta visar hur vi skapar mening bortom det faktiska sinnesintrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är fältberoende och fältoberoende?

A

Fältberoende och fältoberoende är begrepp som beskriver individuella skillnader i perception, särskilt när det gäller hur människor bearbetar visuella och spatiala intryck - vilket beror på vår personlighet. Dessa individuella skillnader i uppfattning kan vara stabila, konsistenta och meningsfulla
(detta är väldigt ifrågasatt, men man ser vissa mönster och det är resultat som är intressanta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur är en person som är “fältberoende”

A

En person som är fältberoende är beroende av visuell och kontextuell information från omgivningen för att förstå och reagera på situationer. De har starka sociala färdigheter, är uppmärksamma på sociala signaler och relationer, och anpassar sig bra i sociala sammanhang. Däremot kan de ha svårt att filtrera irrelevant information, vilket kan leda till att de känner sig överväldigade i analytiska situationer.

Fältberoende individer kan hantera komplexa sociala situationer bättre eftersom de tar in och bearbetar all tillgänglig information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur är en person som är fältoberoende

A

En person som är fältoberoende är mer självständig och beroende av inre information för att tolka omvärlden. De är skickliga på att analysera komplexa situationer och lösa problem, och de har ofta hög kreativitet. Däremot tenderar de att ha sämre sociala färdigheter och kan missa subtila sociala signaler.

Fältoberoende individer sorterar bort irrelevant information, vilket gynnar analytiska och kreativa uppgifter men kan försvåra sociala interaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär teorin om reducering/augmentering och hur påverkar den hur människor hanterar sensoriska stimuli?

A

Teorin om reducering/augmentering, utvecklad av Aneseth Petrie, beskriver hur människor hanterar sensoriska stimuli.

Reducerare upplever mindre intensiva sensoriska signaler och söker därför mer stimulans, som starkt kaffe eller hög musik.

Augmenterare förstärker sensoriska signaler och har därför högre känslighet för smärta och stimuli. Dessa skillnader beror på nervsystemets reaktivitet och kan observeras redan i barndomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Praktiska konsekvenser av fältberoende/oberoende & reducerare/augmenterare

A

Fältoberoende personer tenderar att prestera bättre i komplexa och distraherande miljöer, som i flygledning eller polisarbete. Däremot är fältberoende personer ofta bättre på social interaktion och att uppmärksamma andras känslor. Samtidigt har reducerare och augmenterare olika strategier för att hantera sensorisk information, vilket kan påverka livsstil och yrkesval.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med tolkning (informationsbearbetning)?

A

Tolkning är att ge mening och förklaring till det som händer omkring oss. Det handlar både om hur vi uppfattar saker och hur vi tolkar händelser utifrån våra erfarenheter och kunskaper. Eftersom varje individ har unika erfarenheter och perspektiv, kan tolkningar skilja sig markant från person till person. Tolkning är en grundläggande del av mänskligheten då den är avgörande för att skapa mening och guida våra handlingar, och skillnader i personlighet - som gör att våra tolkningar blir unika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn två centrala aspekter av tolkning

A
  1. Tolkning innefattar ofta frågor kring skuld
  2. Tolkningar innefattar även ofta frågor om förväntningar på framtiden

Hur man tolkar en situation/händelse kan skilja sig beroende på personlighet. En optimist kan se en negativ händelse som en tillfällig motgång, medan en pessimist kan tolka den som permanent och överväldigande. Erfarenheter, kultur och värderingar påverkar också hur vi ser på orsak och framtid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv The Personal Contruct Theory av Geourge Kelly

A

Georg Kelly (1905–1967) var en viktig pionjär inom kognitiv personlighetspsykologi. Han trodde att alla människor strävar efter att förstå och förutsäga sina liv. Kellys teori *Personal Construct Theory *har haft stort inflytande inom psykologin, särskilt som en grund för kognitiv beteendeterapi (KBT).

Grundläggande ide:
1. Människans främsta motiv: Att hitta mening i det som sker omkring oss
2. Människan som forskare: Varje individ är en forskare som försöker förstå och tolka världen genom att skapa personliga konstrukt (mentala representationer eller scheman)
1. Konstruktens natur:
- Bipolära: Vi kategoriserar och värderar våra erfarenheter i motsatspar, exempelvis “tråkig-rolig”
- Unika: Varje individ har personliga konstrukt baserade på egna erfarenheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur skiljer sig personliga kontrukt ifrån varandra?

A

Personliga konstrukt skiljer sig med avseende på:
- Innehåll: Vilka aspekter av världen vi fokuserar på (t.ex hot eller trygghet)
- Organisation: Hur våra konstrukt är strukturerade och kopplade till varandra
- Antal: Hur många konstrukt vi använder för att förstå världen
- Flexibilitet:
Rigiditet: Oförmågan att anpassa sina konstruktioner kan leda till problem i en föränderlig värld, vilket kan skapa ångest och stress
Genomtränglighet: Förmågan att anpassa och utveckla sina konstruktioner när det behövs, vilket hjälper oss att bättre förstå och hantera förändringar i vår omvärld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan man koplla Personal Contruct theory till häls aoch välmående?

A

Enligt personal construct theory kan psykisk ohälsa uppstå när en individ har svårt att konstruera och förstå sin omvärld. För att må bra är det viktigt att kunna:
- Anpassa sina personliga konstrukt till en föränderlig omvärld
- Upprätthålla konstrukt som både är stabila och flexibla för att skapa balans mellan förutsägbarhet och förändring.

Sociala relationer spelar en avgörande roll, eftersom de kan utmana eller ifrågasätta våra konstrukt. Även om detta kan leda till hot-känslor, är det också en möjlighet till personlig utveckling och bättre anpassning till omvärlden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan man behandla personer som mår dåligt, exempelvis på grund av deras konstrukt?

A

:
- En viktig del av terapi är att hjälpa individen att bearbeta upplevelser som hotar deras personliga konstrukt.
- Målet är att utveckla strategier och skapa nya, användbara scheman eller konstrukt för att hantera och förstå omvärlden.

Kellys teori betonar vikten av att vara anpassningsbar och flexibel i vårt sätt att förstå och interagera med världen, vilket är centralt för både mental hälsa och personlig utveckling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur såg Rotter på personlighet? (tolkning)

A

Rotters teori fokuserar på inlärningsperspektivet och begreppet förstärkning, som han kopplar till personlighetsutveckling. Han framhåller att människans beteende blir mer sannolikt i en situation som tidigare har belönats med positiv förstärkning. Det unika i hans teori är att förstärkningar tolkas individuellt, vilket ger den en personlighetsklang.

20
Q

Vilka centrala aspekter finns i Rotters teori

A
  1. Förstärkningsvärde: Hur en individ värderar konsekvensen eller förstärkningen av sitt beteende. Vi skiljer oss åt i vad vi tycker är viktigt, och förstärkningens påverkan är större när den stämmer överens med våra personliga värderingar.
  2. Förväntan: Individens förväntning om hur sannolikt det är att en viss handling leder till en specifik konsekvens.
  3. Generella förväntningar: Alla har övergripande (generella) förväntningar som kan vara interna (man tror sig ha kontroll över sina handlingar) eller externa (man tror att yttre faktorer som ödet eller andra människor styr).
21
Q

Vad är Locus of control?

A

Rotters centrala begrepp, Locus of Control, beskriver i vilken grad en individ tror att hen har kontroll över utfallen av sina handlingar.
-** Intern locus of control**: personen anser sig själv styra sina framgångar eller misslyckanden
- Extern locus of control: Personen anser att yttre faktorer som ödet, tur eller andra människor avgör resultaten

Nyckeltankar:
- Locus of control är relativt stabil över olika situationer och bildar generaliserade förväntningar
- Det är inte en dikotomi - de flesta ligger på en skala mellan de två extremerna, och ens position kan variera beroende på situation

Rotters teori antyder att en individs personlighet påverkas av var hen befinner sig på skalan mellan intern och extern locus of control. Detta påverkar hur människor hanterar utmaningar och tolkar sina erfarenheter

22
Q

Ge några exempel på locus of control i det vardagliga livet

A

Utbildning
- Intern LOC: En person tar ansvar för sina studier och presterar bättre tack vare hårt arbete och placering
- Extern LOC: En person skyller dåliga resultat på läraren eller svåra frågor och kanske undviker att försöka förbättras

Hälsa
- Intern LOC: Personen tar ansvar för sitt välmående genom att träna, äta hälsosamt och förebygga sjukdomar
- Extern LOC: Personen ignorerar hälsosamma vanor och skyller sjukdomar på gener eller otur

Problemhantering:
- Intern LOC: Personen ser problem som utmaningar att lösa och söker efter lösningar
- Extern LOC: Personen ger upp snabbt och känner sig hjälplös inför problem

23
Q

Hur är upplevelsen hos en person med Intern LOC

A

Lägre nivåer av ångest och depression: Personer med intern LOC känner att de har kontroll, vilket skyddar mot hjälplöshet och negativa känslor.

Högre resiliens: De ser utmaningar som lösbara problem och hanterar stress bättre, vilket gör en situation mer hanterbar.

Högre självkänsla: De tror att de kan påverka sitt liv och sina omständigheter.

Överdrivet självanklagande: Ibland kan en stark intern LOC leda till att man tar för mycket ansvar, vilket kan skada självkänslan om saker går fel.

24
Q

Hur är upplevelsen hos en person med Extern LOC

A

Större risk för ångest och depression: Känslan av maktlöshet och beroende av tur, öde eller andra människor kan leda till inlärd hjälplöshet och hopplöshet.

Högre stressnivåer: Personer med extern LOC kan känna sig överväldigade av omständigheter som de inte tror att de kan påverka.

Låg självförmåga: Brist på tro på egen förmåga att påverka resultat kan underminera självkänsla och uthållighet.

Acceptans i okontrollerbara situationer: När omständigheter är utanför individens kontroll (t.ex. naturkatastrofer), kan ett externt perspektiv minska frustration och hjälpa till att fokusera på anpassning.

25
Q

Hur ser forskningen kring LOC ut?

A

Studier har visat att personer med intern LOC har bättre hälsa, snabbare karriärframgång och ett mer adaptivt sätt att hantera stress. Under pandemin visade studier att personer med intern LOC hanterade situationen bättre och följde hälsomyndigheternas riktlinjer noggrant.

Studier om extern LOC visar att personer med extern LOC ofta upplever mer stress, är mindre proaktiva och har sämre hälsa. De tenderar att känna att yttre faktorer styr deras liv, vilket kan leda till passivitet och svårigheter att hantera utmaningar. Under pandemin hade personer med extern LOC svårare att anpassa sig till förändringar och följa riktlinjer

26
Q

Vad innebär lärd hjälplöshet och hur påverkar det individer?

A

Lärd hjälplöshet uppstår när individer känner att de inte kan påverka obehagliga situationer, vilket leder till passivitet och sämre prestation vid nya problem. Det kan ses hos både djur och människor, som vid misshandel där en person ger upp att förändra sin situation. För att bryta hjälplöshet behövs objektivt perspektiv eller stöd. Attributionsstil, hur man förklarar negativa händelser, påverkar hur man hanterar stress och kan leda till att man generaliserar hjälplöshet till andra områden.

27
Q

Vad menas med målsättning (informationsbearbetning)?

A

Målsättning handlar om att definiera vad vi vill uppnå i livet – exempelvis att “bli någon”. Det är en central drivkraft för våra handlingar och hjälper oss att styra våra liv. Målsättningar ger oss fokus och riktning, och de gör att vi inte bara följer impulser utan snarare strävar mot något som vi värdesätter.

28
Q

Vilka tre huvudkomponenter beror våra mål av

A

Övertygelser: Vad vi tror är rätt eller viktigt.

Värderingar: Vad vi anser är viktigt i livet.

Förväntningar: Vad vi tror är möjligt att uppnå

Människor och personligheter kan skilja sig avsevärt i sina målsättningar, vilket gör att varje individ har sina egna unika mål och drivkrafter.

29
Q

Varför är självkontroll viktigt?

A

En viktig egenskap för att uppnå sina mål är självkontroll. Förmågan att motstå omedelbara impulser och hålla fokus på långsiktiga mål är avgörande för framgång. Självkontroll kan därför ses som en nyckel till att förverkliga våra målsättningar

30
Q

Hur ser Bandura på personlighet?

A

Banduras socialkognitiva teori beskriver hur personligheten utvecklas genom individens aktiva roll i att forma sig själv (personlig agentskap). Personligheter formas av interaktioner/samspelet mellan omgivningen, beteende och psykologiska faktorer. Vi lär oss genom att observera andra och se konsekvenserna av deras handlingar ⇒ detta samspel kallas ömsesidig (reciprok) determinism

31
Q

Beskriv den socialkognitiva modellen av reciprok determinism

A

Den socialkognitiva modellen, utvecklad av Albert Bandura, beskriver hur personliga faktorer, omgivningen och beteendet påverkar varandra i ett dynamiskt samspel, kallat reciprok determinism.

  • Personliga faktorer: Våra biologiska förutsättningar, egenskaper (traits) och tankar påverkar hur vi agerar och tolkar världen
  • Omgivningen: Andra människor och situationer ger feedback och förstärker eller förändrar vårt beteende. Deras beteende kan även påverka oss.
  • Beteendet: Våra handlingar påverkar omgivningen, som i sin tur ger reaktioner som format våra framtida val

“humans are producers of their life circumstances not just products of them” - betonar att vi inte bara formas av omgivningen, utan aktivt påverkar våra egna livsvillkor

32
Q

Vad är self-efficacy och vad påverkar det?

A

Self-efficacy = Personens tro på sin förmåga att klara av/kontrollera en specifik situation eller uppgift, dvs både ens egen kapacitet/funktion och yttre omständigheter
- Self-efficacy är mer specifikt och situationsbundet än självförtroende, som ofta används som ett allmänt socialt begrepp för en persons självkänsla eller sociala trygghet
- Self-efficacy bygger inte på en uppdelning mellan interna och externa faktorer utan på personlig, erfarenhetsbaserad bedömning av vad man kan klara av i olika situationer
- Personer med hög self-efficacy har större förmåga att hantera utmaningar och uppnå bättre resultat i situationer de känner sig säkra på

Self-efficacy påverkar:
- Val av mål - personer med hög SE väljer mer svåra, utmanande mål
- Ansträngning, envishet, prestation - Personer med hög SF visar större ansträngning och envishet, presterar bättre än individer med låg SE
- Emotioner - Personer med hög SE tar sig an uppgifter med bättre sinnesstämning (upplever mindre oro och ångest)
- Coping - personer med hög SE hanterar stress och motgångar bättre än personer med låg SE

33
Q

Vad är Carol Dwecks mästarseendeteori?

A

Carol Dwecks forskning handlar om hur tro på intellektets natur påverkar målsträvan. De som ser intelligens som något fast (entity theory) tenderar att ge upp vid motgångar, medan de som tror att intelligens kan utvecklas (incremental theory) är mer benägna att ta sig an utmaningar och försöka kämpa genom svårigheter. Dweck betonar att det är bättre att ge beröm för ansträngning snarare än förtalang, eftersom det främjar en tro på att intellektet kan förbättras genom arbete.

34
Q

Vad är E. Tory Higgins reglerinsfokusteorin?

A

E. Tory Higgins teori om regleringsfokus delar upp mål i två typer: främjande fokus (promotion focus) och förebyggande fokus (prevention focus). Främjande fokus handlar om att sträva efter framgång och växa, medan förebyggande fokus handlar om att undvika misslyckande och skydda sig. Dessa olika fokus är relaterade till olika personlighetsdrag, där främjande fokus är kopplat till extraversion och förebyggande fokus är kopplat till neuroticism.

35
Q

Vad är Michels “bomb” 1698

A

Walter Mischel ifrågasatte iden om att beteende är stabilt över tid och menade att:
- Situationsfaktorer styr beteende: Variationer i beteende beror främst på skillnader i de situationer vi befinner oss i, snarare än stabila personlighetsdrag
-** Illusionen av stabilitet**: Vi uppfattar personlighetsegenskaper som stabila eftersom vi vill att det ska vara det - det ger oss en känsla av förutsägbarhet
- Globala och specifika drag:
De fem stora personligheterna (Big five) representerar globala, nomotetiska egenskaper som ofta används i forskningen.
Mindre egenskaper (fasetter, vanor och beteende), som exempelvis att vara “duglig”, tenderar att vara mer stabila men aktiveras endast i specifika, återkommande situationer

36
Q

Hur såg Michel och Shodas på personlighet?

A

Mischel och Shoda fokuserade på personlighetens stabilitet och variation i olika situationer och på samspelet mellan individen och omgivningen, inklusive andra personer (interpersonellt)
- “Personlighetsparadoxen”: Personligheten har en stabil kärna, men beteendet är föränderligt eftersom det påverkas av omgivningen
- Interaktioner mellan inre och yttre faktorer: De undersökte hur inre faktorer (känslor, tankar) och yttre faktorer (situationskontext) samspelar i att forma beteenden

Deras teori svarar på frågan: Hur påverkar samspelet mellan individ och situation vårt beteende?

37
Q

Vad är CAPS-teorin?

A

CAPS-teorin (Cognitive-affective Personality System) beskriver personligheten som ett kognitivt-affektivt-system som består av cognitive-affective mediating units (CAUs), eller kognitiva/affektiva medierande enheter. Dessa enheter fungerar som personlighetsvariabler. Samma grej, flera goa namn!

Personligheten uttrycks genom stabila situationer-beteendeprofiler (eller beteendesignaturer). Till exempel kan en person vara extrovert i de flesta situationer, men detta beteende kan påverkas eller dämpas i specifika situationer.
Beteendet beror på
- Personens läggning (traits och temperament)
- Den psykologiska situationen, där individen kodar och bearbetar situationen information, men inte allt. endast den information som uppfattas som psykologiskt relevant tas med.

Alltså…(viktigt)
CAPS-teorin beskriver hur individens beteende och personlighet är resultatet av interaktionen mellan kognitiva och emotionella processer i relation till situationsegenskaper. Denna interaktion är avgörande för hur vi reagerar i olika sammanhang

38
Q

Vilka fem typer av CAUs finns?

A
  1. Inkodning
  2. Kompetens och självstyrning
  3. Förväntningar och övertygelse
  4. Mål och värden
  5. Känslor..
39
Q

Beskriv inkodning

A

Vad ser jag? - Vad vi ser och hur vi tolkar situationer spelar en stor roll för hur vi reagerar i olika sammanhang.

Uppmärksamhet och tillgänglighet
- Konstruktioner (kelly)
- Scheman (piaget; beck)
- Kognitiva stilar/bias
- Känna igen emotioner hos sig själv och andra
Hur vi uppfattar och tolkar världen – vår uppmärksamhet, scheman, och kognitiva stilar (t.ex. bias eller hur vi känner igen känslor hos oss själva och andra).

40
Q

beskriv kompetens och självstyrning

A

Vad ska jag göra för att lyckas? - Här handlar det om hur vi hanterar våra mål och känslor för att uppnå framgång på lång sikt.

  • Impulskontroll och självreglering
  • Mål, planering, kognitiv återkoppling och emotionell självförstärkning
  • Strategier och metakognition (marshmallowtestet) - “Delay of gratification” (Mischel); vänta på en (en senare) belöning

Vår förmåga att reglera oss själva och fatta beslut om vad vi ska göra för att lyckas. Detta omfattar impulskontroll, planering och metakognition, samt förmågan att vänta på en belöning (t.ex. marshmallowtestet).

41
Q

beskriv förväntningar och övertygelse

A

Vad händer om jag gör X? - Vår tro på vår egen förmåga, vårt locus of control och våra förväntningar om utfall påverkar vårt beteende i specifika situationer.

  • Om…så (Mischel)
  • Förväntningar om utfall
  • Kontrollfokus (Locus of control)
  • Upplevd självförmåga, förväntan (self-efficacy)

Hur vi tror att våra handlingar kommer att påverka resultatet. Genom “Om…så” profiler (Mischel) kan vi förutsäga vårt beteende baserat på tidigare erfarenheter.

42
Q

Beskriv mål och värden (subjektiva)

A

Vad strävar jag efter?
- Personliga mål
- Preferenser
- Värderingar

Vad vi strävar efter. Våra personliga mål, preferenser och värderingar styr vår motivation och våra handlingar. Det är dessa subjektiva faktorer som kan definiera vad vi tycker är viktigt i livet och varför vi väljer att bete oss på ett visst sätt.

43
Q

Beskriv känslor

A

Hur känner jag?
- Stabila individuella skillnader (t.ex neuroticism)
- Sinnesstämning; positiva respektive negativa affekter
Hur vi känner oss i olika situationer. Individer har stabila känslomässiga mönster (som neuroticism) och våra sinnesstämningar – både positiva och negativa affekter – påverkar hur vi reagerar i olika kontexter.

44
Q

Vad är poängen med CAUs och personligt beteende?

A

CAUs (kognitiva-affektiva medierande enheter) är de olika psykologiska processer som samverkar och påverkar individens beteende. Dessa enheter visar på hur människans beteende kan vara både stabilt och föränderligt, beroende på en mängd interna faktorer som formar våra handlingar i olika situationer.

Poängen med dessa CAUs är att de förklarar varför människans beteende kan vara både stabilt och föränderligt. Beteende kan verka stabilt på ytan, men bakom detta ligger en komplex interaktion mellan individens kognitiva processer, emotionella tillstånd och den specifika situation personen befinner sig i. Våra interna processer (som våra mål, känslor och förväntningar) formar och påverkar vår beteendestruktur, vilket gör att samma person kan bete sig på olika sätt beroende på situationens krav och individuella förutsättningar.

45
Q

Enligt Walter Mischel består en människas personlighet av fem kognitiva affektiva
enheter (cognitive affective units; CAU:s) som interagerar med situationen.

Ange och beskriv fyra av dessa fem kognitiva affektiva enheter:

A
  1. Inkodning: “vad ser jag?” handlar om hur vi uppfattar och tolkar världen - vår uppmärksamhet, scheman och kognitiva stilar. Vad vi ser och hur vi tolkar situationer spelar en stor roll för hur vi reagerar i olika sammanhang.
  2. Kompetens och självstyrning: “vad ska jag göra för att lyckas?” - vår förmgåa att reglera oss själva och fatta beslut om vad vi ska göra för att lyckas. Kräver impulkontroll och självreglering. Här handlar det om hur vi hanterar våra mål och känslor för att uppnå framgång på lång sikt.
  3. Förväntningar och övertygelse: “Vad händer om jag gör X?” - Inkluderar om..så test, kontrollfokus (locus of control och upplevd självförmåga (self-efficacy). Handlar om hur vi tror handlingar kommer att påverka resultatet
  4. Mål och värden: “Vad strävar jag efter?” - Våra personliga mål och värderingar styr vår motivation och våra handlignar. Det är dessa subjektiva faktorer som kan definiera vad vi tycker är viktigt i livet och varför vi väljer att bete oss på ett visst sätt.
  5. Känslor: “hur känner jag?” - Stabila individuella skillnader kring hur vi känner oss i vissa olika situationer. Individer har stabila känslomässiga mönster och våra sinnesstämningar – både positiva och negativa affekter – påverkar hur vi reagerar i olika kontexter.