Den anpassade/justerbara domänen - stress osv

Question 1

Vad är stress?

Answer 1

Stress är helt enkelt brist på balans;
Det är ett tillstånd av obalans mellan det som krävs av organismen och det som är möjligt, mellan påfrestningar och resurser. På detta sätt liknar stressbegreppet sådana begrepp som törst eller hunger - känslan att något är fel och som vi behöver rätta till. Stress är alltså en bristsituation, ett tillstånd osm kan innebära en fara för organismen.

Question 2

Hur kan stress beskrivas och varför är det viktigt att studera det?

Answer 2

Stress kan ses som olika delar:
- Det som sätter igång uppvarvningen, det som stressar oss, stressorer
- Den fysiologiska uppvarvningen i kroppen
- Effekten av uppvarvningen, kortsiktig och långsiktig

Det är viktigt att studera stress eftersom det påverkar individens fysiska, mentala och sociala välbefinnande, inklusive hälsa, arbetsliv, produktivitet och copingstrategier. Stress kan också variera beroende på kulturella och sociala faktorer. Hans Selye beskrev stress som något som lämnar ett outplånligt ärr och gör oss äldre genom att organismen betalar för sin överlevnad efter en stressig situation.

Question 3

Vad innebär GAS?

Answer 3

Om stressorn är ihållande kan detta utvecklas till Hans Seyles General Adaptation Syndrome (GAS), som beskriver kroppens fysiologiska svar på stress i tre faser:
1. Alarmstadiet: Kroppen förbereds för att möta hotet.
2. Motståndsstadiet: Kroppen använder resurser för att hantera stress.
3. Utmattningsstadiet: Resurserna tar slut, vilket ökar risken för sjukdom.

Question 4

Beskriv tre olika stressreaktioner

Answer 4

1. Akut stress: Kortvarig stress. Kamp eller flykt, det autonoma nervsystemet. Leder till en ökad puls, andning, blodfyllda muskler, minskar smärtkänsligheten
2. Kronisk stress: Långvarig stress. Uppgivenhetsreaktion, HPA-axeln och kortisol. Två olika effekter:
   - Psykisk och fysisk utmattning - trötthet, humörsvängningar, depression mfl.
   - Metabola effekter -bukfetma, högt blodtryck, diabetes mfl.
3. Traumatisk stress: Extrem stress från livshotande händelser, ibland resulterande i PTSD.

Question 5

Vad är homoestas

Answer 5

De fysiologiska system i kroppen (t.es syrenivå och kroppstemperatur) som måste hållas i balans. Homeostas är den optimala balansen och kan även beskriva en individs förmåga att anpassa sig för hot och kontrollera återhämtning.

Question 6

Vad är allostas

Answer 6

Att bibehålla stabilitet genom förändring. De processer som håller homeostasen i balans och gör att individen fungerar. Det gör att vi kan anpassa oss och hantera inre och yttre påfrestningar. Innefattar t.ex förändring i stressystemet (t.ex HPA) & stresshormoner.

Question 7

Vad innebär allostatisk stressbehandling

Answer 7

Allostatisk stressbelastning: Det “slitage” kroppen utsätts för över tid för att anpassa sig till påfrestningar och bibehålla balans. Innefattar för mycket allostas, eller brist i systemet att effektivt stänga av och på. Kan hjälpas via exempelvis: regelbunden fysisk aktivitet, avslappningsmetod, socialt stöd, KBT, m.m.

Question 8

Nämn några stressymptom - kognitiva/mentala/tankemässiga

Answer 8

1. Svårt att koncentrera sig
2. Trögtänkt
3. Svårt att fatta beslut
4. Tom i huvudet
5. Ett virrvarr av tankar
6. Svårt att fullfölja en tankebana
7. Glömsk

Question 9

Nämn några stressymptom - kroppsliga/fysiska

Answer 9

1. Hjärtklappning
2. Synrubbning, t.ex tunnelseende
3. Svårt att andas/andas snabbare (hyperventilering)
4. Yrsel, overklighetskänslor
5. Darrighet, fumlighet (svårt med finmotorik)
6. Spänd/värk axlar, rygg, nacke, käkar
7. Spänningshuvudvärk
8. Omväxlande varm/kall
9. Onormal trötthet
10. Infektionskänslighet - lättare att bli sjuk
11. Magproblem
12. Sömnproblem

Question 10

Nämn några stressyptom - beteendemässiga

Answer 10

1. Svära
2. Gräla
3. Leverera cynismer (skepticism)
4. Kör hetsigt
5. Isolering
6. Ältande, grubbler
7. Ökat intag av alkohol, mat, nikotin
8. Passivitet
9. Pedanteri
10. Kontrollbehov
11. Gör allting fort
12. Gör många saker samtidigt

Question 11

Vad är stressorer?

Answer 11

En yttre eller inre faktor som orsakar stress, det vill säga en påfrestning som utmanar eller överstiger individens resurser att hantera situationen, det kan vara:
- Omfattande påverkan på individen: Stressorn har en stor inverkar på individens liv, t.ex förlust av arbete eller närståendes bortgång
- Motstridiga alternativ: Stress uppstår när man ställs inför val eller beslut där alternativen är konfliktfyllda, vilket skapar osäkerhet och ångest
- Okontrollerbara: Stressorn ligger utanför individens kontroll, som naturkatastrofer eller sjukdomar, vilket för situationen svår att hantera

Question 12

Vad stressar oss?

Answer 12

1. Omedelbara fysiska faror
2. Kroniska påfrestningar, dagliga irritationsmoment
3. Psykologiska och sociala stressfaktorer (t.ex våra egna förväntningar)

Question 13

Vad stressar oss mest?

Answer 13

Det som stressar oss mest är en kombination av brist på upplevd kontroll och social utvärdering, vilket ger störst effekt på kortisolpåslag. Okontrollerbara och socialt utvärderande uppgifter påverkar inte bara stressnivåerna akut utan även återhämtningen. Experiment visar att kortisolnivåerna ofta inte återgår till normala nivåer ens inom en timme efter exponering

Question 14

Nämn olika typerna av allostatisk stressbelastning

Answer 14

Frekvent, återkommande stress: När stress upprepas ofta, vilket kan leda till långsiktig påverkan på kroppen.

Stressallergi: Misslyckande att vänja sig vid påfrestningar, som att tala inför publik, vilket gör att individen utvecklar en överkänslighet för stress.

Oförmåga till återhämtning: Om kroppen inte kan stänga av allostatiska system, som vid skador på hippocampus, vilket gör det svårt att återhämta sig från stress.

Otillräckliga responser: När stressystemet inte fungerar tillräckligt, vilket tvingar andra system i kroppen att kompensera och kan leda till skador på dessa system.

Question 15

Beskriv några copingstrategier och stilar för att hantera stress och svårigheter

Answer 15

1. Förklaringsstil: Hur vi förklarar orsaker till negativa händelser
   - Extern vs. Intern: Skylls händelsen på omständigheter eller på individen?
   - Stabil vs. Instabil: Är orsaken långvarig eller tillfällig?
   - Specifik vs. Global: Är orsaken begränsad eller påverkar den hela livet?
2. Optimism: Optimister ser negativa händelser som tillfälliga och externa, medan pessimister ser dem som långvariga och själorsakande. Optimism är kopplat till::
   - Lägre risk för depression och sjukdomar
   - Bättre återhämtning från sjukdom och operationer
   - Hälsofördelar genom bättre beteenden (motion, kost, socialt stöd)
3. Hantering av känslor: Förmågan att hantera känslor är viktig. Känslodämpning kan ge kortsiktiga fysiologiska reaktioner och långsiktiga hälsoproblem som försvagat immunförsvar.
4. Självutlämnande: Att prata eller skriva om traumatiska upplevelser kan förbättra hälsan:
   - Människor som uttrycker sina känslor har färre sjukdomar
   - Är mer anpassningsbara vid trauma
   - Har bättre mental hälsa (t.ex. COVID-19-studie)
   - Forskning visar att självutlämnande lindrar stress och förbättrar psykiskt och fysiskt välmående.

Question 16

Har ohälsan ökat? Har vi blivit mer stressade?

Answer 16

Trots att den självskattade hälsan har förbättrats från 69 % till 73 % mellan 2006 och 2022 och förtida död har minskat, kvarstår utmaningar inom psykisk hälsa och sömn.

Ungefär 9 % av befolkningen upplever allvarlig psykisk påfrestning, särskilt bland unga vuxna (16-29 år) och kvinnor, som är överrepresenterade.

Cirka 50 % av vuxna rapporterar sömnbesvär, där kvinnor drabbas mer.

Låg socioekonomisk status och låg utbildning är kopplat till sämre hälsa och högre psykisk påfrestning, vilket visar på fortsatt stress och psykisk ohälsa som samhällsutmaning.

Question 17

Hur påverkar personlighet (hälsa) av icke-psykologiska faktorer?

Answer 17

Personlighet påverkar hälsa, men icke-psykologiska faktorer som ekonomiska, miljö- och sociala faktorer spelar också en viktig roll

• Ekonomiska faktorer: låg socioekonomisk status (SES), olika tillgång till hälso- och sjukvård
• Miljöfaktorer - låg SES exponeras mer för dåliga miljöer hemma och på arbetsplatsen
• Sociala faktorer - minoritetens status, utbildningsnivå
• Multifaktoriellt: faktorerna samverkar med varandra, interaktionerna och kombinationerna är centrala eftersom dessa faktorer samverkar och förstärker varandra.

Question 18

Hur kan personlighetsdrag (till exempel FFM) påverka hälsa och ohälsa?

Answer 18

Variabler:
- Socioekonomiska faktorer (SES): Låg SES är kopplat till hälsoproblem genom sämre tillgång till vård och hälsosam livsstil.
- Kognitiv förmåga: Hög kognitiv förmåga leder till bättre hälsobeslut och stresshantering.
- Personlighet (FFM):
Neuroticism (N): Ökar risken för ohälsosamma beteenden och sjukdomar.
Samvetsgrannhet (C): Främjar hälsosamma beteenden som motion och bra kost.
Extraversion (E): Extroverta hanterar stress bättre genom socialt stöd, medan introverta har svårare.
Låg samvetsgrannhet (C): Kan leda till impulsiva och ohälsosamma beteenden.

Utfall:
- Mortalitet: Personlighetsdrag påverkar dödlighet genom hälsobeteenden och stresshantering.
- Sjukdomsgenererande faktorer: Hög neuroticism leder till sämre hälsa genom stress och ohälsosamma vanor.
- Hälsobeteende: Hög samvetsgrannhet förbättrar fysisk och mental hälsa.

Question 19

beskriv interaktionsmodellen

Answer 19

Interaktionsmodellen = Betonar hur personligheten påverkar förmågan att hantera stress.
1. Stimuli: Externa faktorer eller stressorer som orsakar problem eller utmaningar.
2. Coping / Förhållningssätt: Hanteringsstrategier eller sättet vi tacklar stressen, som påverkas av vår personlighet.
3. Fysisk Arousal: Kroppens fysiologiska reaktioner på stress (t.ex. ökad puls, högt blodtryck).
4. Respons & Sjukdom: Hur vi reagerar på stress och om den leder till sjukdom eller hanteras på ett hälsosamt sätt.

Hur vi reagerar på stressorer, baserat på vår personlighet, kan avgöra vårt hälsoutfall.

Question 20

Beskriv transaktionsmodellen

Answer 20

Transaktionsmodellen = Beskriver hur vi uppfattar och hanterar stress genom en interaktion mellan oss och omgivningen:
1. Stimuli (stressorer): externa händelser eller problem som kan orsaka stress
2. Tolkning: Hur vi bedömer om situationen är hotande eller hanterbar, vilket påverkas av vår personlighet
3. Coping: de strategier vi använder för att hantera stress, beroende på vår personlighet
4. Fysisk arousal: Kroppsliga reaktioner på stress (t.ex ökad puls)
5. Respons & sjukdom: Om stressen inte hanteras väl, kan det leda till sjukdom
Personlighet påverkar både vilka situationer vi hamnar i och hur vi tolkar och hanterar stress, vilket påverkar vårt hälsoutfall.

Question 21

Beskriv hälsobeteendemodellen

Answer 21

Hälsobeteendemodellen = Förklarar hur personlighet inte direkt påverkar sambandet mellan stress och sjukdom, utan påverkar det indirekt genom val av hälsobeteenden.
1. Stimuli (stressorer): externa faktorer som orsakar stress
2. Tolkning: Hur vi uppfattar situationen, beroende på vår personlighet
3. Coping: Stategier för att hantera stress
4. Fysisk arousal: kroppen stressreaktioner (t.ex ökad puls)
5. Hälsobeteende: Val av hälsosamma eller ohälsosamma beteenden (t.ex träning eller rökning)
6. Respons & sjukdom: om vi inte hanterar stress bra, kan det leda till sjukdom.

Personlighet påverkar inte direkt sambandet mellan stress och sjukdom, utan den påverkar hur vi hanterar stress och de beteenden vi väljer (som kan vara bra eller dåliga för vår hälsa), vilket i sin tur påverkar vårt hälsoutfall.

coping = kognitivt, tänker om strategier, positiv och negativ i situation osv
hälsobeteende - vad man utför för beteende, fysiskt

Question 22

Beskriv predikationsmodellen

Answer 22

1. Predisponering: Genetiska faktorer som gör en individ mer benägen att utveckla sjukdom eller specifika personlighetsdrag.
2. Känslighet/Mottaglighet: Hur individer med genetiska predispositioner reagerar på stress eller stimuli, vilket kan påverka hälsoutfall.
   - Respons & sjukdom: individens respons på stimuli eller stressorer, och hur detta leder till sjukdom eller hälsotillstånd
   - Personlighet: hur genetiska faktorer kan forma våra personlighetsdrag och beteenden

I denna modell är forskare intresserade av genetiska faktorer som påverkar både utvecklingen av sjukdomar och personlighet. Modellen undersöker hur våra gener gör oss mer eller mindre känsliga eller mottagliga för att utveckla sjukdom eller olika personlighetsdrag

Question 23

Hur kopplas Neuroticism (N) till hälsa/ohälsa

Answer 23

Neuroticism (N) är kopplat till känslomässig instabilitet och låg kontroll, vilket ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Hög N är ofta relaterad till sämre coping-strategier och ökad stress. Låg socioekonomisk status (SES) kan öka risken för hög N.

Personer med hälsosam neuroticism (oroad men utan depressiva tendenser) söker vård snabbare, vilket kan minska risken för vissa hälsoproblem, men oro kan ändå minska livskvaliteten.

Neuroticism och psykisk ohälsa är starkt kopplade, men de är inte identiska.

Question 24

Hur kopplas Extraversion (E) till hälsa/ohälsa

Answer 24

Utåtriktad personlighet, som inkluderar sociabilitet, positiva känslor och hög aktivitetsnivå.

Koppling till hälsa
Positiva effekter:
- Optimism: Hög E är ofta relaterat till optimism, vilket innebär att man inte förväntar sig negativa utfall i framtiden. Detta stödjer adaptiv coping och förbättrar hälsa.
- Sociabilitet och positiva känslor har samband med bättre hälsa.

Negativa effekter:
- Hög E kan öka frustration vid misslyckande eller utebliven framgång.
- Kan bidra till att personer stannar kvar i stressfulla situationer.

Question 25

Hur kopplas Öppenhet (O) till hälsa/ohälsa

Answer 25

Positiva samband:
- Tanke- och beteendemässig flexibilitet: Hjälper till att hitta nya lösningar och hantera motgångar kreativt.
- Nyfikenhet har associerats med ökad hälsa.

Negativa samband
- Sambandet mellan öppenhet och hälsa är delvis oberoende av utbildningsnivå.
- Det är fortfarande oklart hur öppenhet relaterar till IQ och deras respektive påverkan på hälsa.

Question 26

Hur kopplas vänlighet (A) till hälsa/ohälsa

Answer 26

En benägenhet att vara empatisk, samarbetsvillig och tillitsfull.

Koppling till hälsa
Positiva samband: sociala relationer och stöd kan främja hälsa

Negativa samband: fientlighet (låg A) är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och stress, särskilt hos personer med Typ A-beteende.

Blandade effekter: Hög A är hälsosamt i sociala situationer men kan vara en nackdel i situationer där man behöver stå upp för sina egna intressen.

Question 27

Hur kopplas Samvetsgrannhet (C) till hälsa/ohälsa

Answer 27

En benägenhet att vara målmedveten, organiserad och disciplinerad.

Koppling till hälsa
Positiva samband:
- Förmåga att planera och förutse händelser minskar stress.
- Självdisciplin stödjer hälsosamma vanor, som att följa dieter, medicinering och undvika skadliga beteenden.

Negativa samband:
- Perfektionism och rigiditet kan leda till stress och ohälsa.
- Hög C kan bidra till att man stannar i omöjliga eller stressande situationer för länge.

Question 28

Ge några fler exempel på kombinationer av egenskaper

Answer 28

Lycka: E+, N-

Livvakter: N-, E-, Ss+

Everest klättrare: E+, N-, Psychoticism+

Question 29

Hur påverkar Typ A-beteende och fientlighet hälsan?

Answer 29

Karakteristisk: Otålighet, tävlingsinriktning, hög målinriktning och fientlighet. Typ A-personer är ofta stressade och reagerar snabbt med frustration eller ilska.

Fientligheter och dess undergrupper:
- Aggressiv respons: Tendens att reagera med ilska eller aggressivitet i pressade situationer.
- Fientlig affekt: En ihållande känsla av irritation eller misstro mot andra.
- Cynism: En negativ syn på människors intentioner, vilket kan påverka sociala relationer negativt.
- Fientlig attribuering: Tendens att tolka andras beteenden som hotfulla eller aggressiva, även när detta inte är avsikten.
- Socialt undvikande: Dragning att undvika sociala interaktioner på grund av misstänksamhet eller negativa erfarenheter.
- Övrig fientlighet: Generell ovänlighet eller irritabilitet som påverkar interaktioner och hälsa.

Hälsokonsekvenser: Fientlighet är starkt kopplat till hjärt- och kärlsjukdomar, särskilt högt blodtryck och hjärtinfarkt. Stressrelaterade sjukdomar är vanligare hos Typ A-personer.

Question 30

Hur påverkar Typ D-personlighet hälsan?

Answer 30

Typ D-beteende:
- Negativ affekt: Hög neuroticism (N+), överdriven oro, känslomässig instabilitet och pessimism.
- Social hämning: Låg extraversion (E-), tendens att undvika sociala interaktioner och oförmåga att uttrycka känslor.

Hälsokonsekvenser:
- Typ D-personlighet är starkt associerad med hjärt- och kärlsjukdomar.
- Ökad risk för kronisk stress, depression och sämre återhämtning efter sjukdomar.
- Kombinerade effekter av negativ affekt och social isolering förvärrar hälsoproblemen.

Question 31

Hur påverkar personlighetsdrag livslängden och hälsan?

Answer 31

Personlighetsdrag påverkar fysiologiska och beteendemässiga faktorer, som i sin tur påverkar hälsa och livslängd.

Centrala mekanismer:
- Stresshantering: Hur personlighetsdrag påverkar förmågan att hantera stress.
- Livsstilsfaktorer: Val av beteenden som rökning, kost och motion.
- Sociala relationer: Stöd eller konflikter kopplade till personlighetsdrag.

Översiktstabellen som visar sambandet mellan olika personlighetsdrag och livslängd:
- Samvetsgrannhet (Conscientiousness): starkt samband med minskad risk för dödlighet, särskilt kopplat till hälsosamt beteende.
- Öppenhet (Openness): måttligt samband med lägre dödlighet.
- Extraversion: inkonsekventa fynd, ibland minskad dödlighet, ibland ingen effekt.
- Optimism: starkt samband med lägre risk för dödlighet, särskilt hjärtsjukdomar och cancer.
- Neuroticism: Inkonsekventa fynd, med viss koppling till ökad eller oförändrad dödlighet.
- Typ D-personlighet: Starkare samband med ökad dödlighet, särskilt i hjärtkärlsjukdomar.
- Fientlighet (Typ A-personlighet, Hostility): Stark koppling till ökad dödlighet, driven av höga nivåer av stress och konflikt.

Question 32

Hur samverkar olika faktorer i den multifaktoriella modellen för att påverka risken för droganvändning?

Answer 32

Den multifaktoriella modellen för droganvändning visar hur flera faktorer samverkar och påverkar risken för missbruk:

• Biologiska faktorer (arv/genetik): Genetiska predispositioner kan påverka sårbarheten för droganvändning.
• Familj och uppväxtmiljö: En problematisk familjemiljö kan öka risken för missbruk.
• Social kontext: Kamratgrupper och samhällspåverkan spelar en roll i drogbruk.
• Skola och kamratgrupper: Grupptryck och skolmiljö kan påverka drogvanor.
• Psykologiska faktorer (t.ex. personlighet): Personlighetsdrag påverkar hur individer reagerar på externa influenser och hanterar stress, vilket kan påverka risken för droganvändning.

Question 33

Vad ska vi göra för att motverka stress och ohälsa?

Answer 33

Stressresponsen, kroppens reaktion på stressorer, påverkas av en rad faktorer som kan förstärka eller mildra dess effekter. Hur vi hanterar stress varierar mellan individer och situationer, men vissa nyckelfaktorer har identifierats som avgörande för att modifiera denna respons:
- Avreagering: Säkerhetsventiler som motion eller samtal.
- Socialt stöd: Emotionellt och praktiskt stöd från omgivningen.
- Socioekonomisk status: Hög SES minskar stress, låg SES förstärker den.
- Individuella skillnader: Personlighet och erfarenheter påverkar hantering.
- Kultur: Normer och värderingar formar stressresponsen.

Question 34

Hur ser stresshantering ut enl Lundberg och Wentz

Answer 34

1. Göra sig av med onödiga stressorer, identifiera och avlägsna stressfaktorer som kan undvikas.
2. Modifiera stressuppfattningen: arbeta med en realistisk tolkning av stressorer och den egna förmågan att hantera dem för att minska stressens inverkan
3. Utveckla egna resurser: bygg upp resurser som socialt stöd, fysiska och mentala färdigheter för att stå emot stress.
4. Utveckla sund förmåga att hantera stress. Lär dig använda dina resurser effektivt genom problemlösning, sociala färdigheter och konstruktiv coping.
5. Lära sig kontrollera stressreaktionen, ex genom avslappningstekniker och medveten närvaro

Question 35

Ytterligare saker du kan göra för hantera stress

Answer 35

• Hitta dina akilleshälar: Förstå dina personliga svagheter eller sårbarheter i hur du reagerar på stress.
• Våga prata: Se till att ha någon att prata med – socialt stöd är avgörande, och att uttrycka känslor kan minska stress.
• Ta ansvar: Gör förändringar där det är möjligt och ta kontroll över situationer som kan förbättras.
• Utveckla självreglering: Öva upp din förmåga att påverka dina egna tankar, känslor och beteenden.
• Lär dig avslappningstekniker: Praktisera tekniker som djupandning, meditation eller progressiv avslappning för att lugna nervsystemet.
• Fysisk aktivitet, sömn och näring: Prioritera motion, tillräcklig sömn och en hälsosam kost för att stärka kroppen och ladda energi