Dispositionella domänen - egenskapsteori Flashcards
Vad är egenskapsteori?
Egenskapsteori handlar om hur vi skiljer oss åt genom personlighetsegenskaper, som att kunna identifiera vän eller fiende genom andras egenskaper. Fokuset ligger på att systematiskt beskriva personliga egenskaper.
Vad är personlighetsegenskaper, och vilka aspekter av en individ påverkar de?
Personlighetsegenskaper kännetecknas av mönster i hur vi tenderar att bete oss, tänka och känna på ett konsekvent sätt över tid. Dessa egenskaper påverkar hur vi tolkar och väljer att interagera med vår omgivning. De omfattar:
- Vanor
- Reaktionsmönster
- Preferenser
- Förhållningssätt
- Kvaliteter
De påverkar hur individen reagerar på olika situationer, tolkar händelser och interagerar med andra människor.
Vad betyder taxanomi?
Ett annat ord för klassificeringssytem. En central fråga är hur många personlighetsegenskaper det finns och vilket taxonomi som är bäst för att kategorisera dessa drag
Vilka är de utmärkande dragen (grundegenskaperna) för personlighetsegenskaper enligt egenskapsteorin?
Egenskapsteori fokuserar på att beskriva och mäta de grundläggande personlighetsdrag som skiljer människor åt, samt hur dessa drag påverkar deras beteende och interaktioner.
Enligt egenskapsteorin kännetecknas personlighetsegenskaper av följande:
1. Skillnader mellan individer: Personligheten varierar från person till person
2. Hierarkisk struktur: Beteendeindikatorer kopplas till övergripande faktor
3. Biologiskt kopplade: Personligheten har en ärftlig komponent
4. Relativt konsistenta: Stabilitet i personlighet över tid och situationer.
5. Mätbara: Vi kan mäta personlighet och identifiera skillnader
6. Predicera: Personlighet kan användas för att förutse framtida beteenden
Vad är ett grundantagande?
Vi tenderar att döma människor baserat på vårt första intryck. Det är vanligt att vi fattar snabba beslut vid första mötet, men de som är bäst på att avgöra om något ljuger för det oftare efter noggrant övervägande, istället för att agera impulsivt. När vi väl har fattat ett beslut söker vi ofta information som bekräftar vår ursprungliga uppfattning, vilket kallas confirmation bias
Vilka är de tre grundläggande psykologiska tillvägagångssätten för att förstå personlighetsegenskaper, och hur bidrar de till att skapa en helhetsbild av mänsklig personlighet?
För att förstå personlighetsegenskaper använder man den lexikala ansatsen, den statistiska ansatsen och den teoretiska ansatsen.
- Den lexikala ansatsen: Fokuserar på språk och ord för att identifiera viktiga personlighetsegenskaper. Genom att analysera adjektiv och synonymfrekvens kan man förstå vilka drag som är centrala i människors beteende.
- Den statistiska ansatsen: Använder statistiska metoder som faktoranalys för att identifiera underliggande strukturer i personlighet, t.ex. de fem stora personlighetsdrag (Big Five). Denna ansats sammanfattar många personlighetsegenskaper till några få dimensioner.
- Den teoretiska ansatsen: Bygger på vetenskapliga teorier för att skapa en konceptuell förståelse av hur personlighetsegenskaper interagerar och påverkar beteende, och validerar dessa modeller med verkliga data.
Beskriv personlihetens hierarkiska struktur
Personligheten kan förstås som en organiserad och hierarkisk struktur, där våra beteenden spåras från breda övergripande drag till specifika handlingar i vardagen. Denna struktur hjälper oss att bättre förstå hur våra vanor och egenskaper formas och samverkar.
1. Grundläggande
personlighetsegenskaper (Faktorer)
Övergripande drag, till exempel. Extraversion (samlingsnamn för egenskaper som introvert och extrovert)
2. Undergrupper (Fasetter)
Specifika aspekter av faktorer, t.ex inom Extraversion: sällskaplig, aktiv, pratsam
3. Vanor
Upprepande beteendemöänster som visar hur du “brukar vara” - detta formar din personlighet
4. Beteende
Det du faktiskt gör i vardagen. Vanor är särskilt intressanta, eftersom de ger insikt i din grad av t.ex Extraversion genom observerbara handlingar
Fördelar: Vi kan förutsäga ditt beteende baserat på övergripande personlighetsegenskaper
Nackdelar: Det kan bli förenklat, då det inte fångar alla aspekter av din personlighet
Vad är skillnaden mellan traits (personlighetsdrag) och types (personlighetstyper)?
Traits
Personlighetsdrag är dimensioner som är bipolära (två motpoler, t.ex. introversion vs. extroversion) och kontinuerliga, vilket innebär att de kan kvantifieras och mätas i grad (t.ex. mer eller mindre extrovert). Dessa drag är internt baserade och används för att beskriva individens personlighet i termer av mer eller mindre av en viss egenskap. Exempel på sådana drag kan vara öppenhet, ansvarstagande eller neuroticism
Types
Typer refererar till fasta kategorier av personlighet där en individ klassificeras i en specifik grupp. Här sätts en gräns för om någon är t.ex. extrovert eller introvert vid ett specifikt tillfälle, ofta utan att ta hänsyn till variationer inom dessa kategorier. Det handlar om en typologisering av personlighet. Exempel inkluderar Myers-Briggs Type Indicator (MBTI) och DISC-modellen, där individer klassificeras enligt specifika typologier som beskriver deras beteende och preferenser
Nämn kortfattat några tidigare klassificeringssystem (taxonomier)
Eysencks PEN-modell: Består av tre dimensioner: Extraversion-introversion, Emotionell stabilitet och stabilitet, samt Pyskoticism, som beskriver impulsivitet och självkontroll
(PEN-modellen = Psychoticism, Extraversion, Neuroticism). Modellen har en biologisk grund och förklarar hur dessa drag påverkar vårt beteende.
Wiggins Circumplex-modell: Fokuserar på två interpersonella dimensioner: status (makt) och kärlek (emotionell närhet). Modellen används för att kartlägga sociala relationer och hur individer interagerar med varandra
HEXACO-modellen: En utvigning av Big Five som inkluderar en sjätte dimension: Ärlighet-Ödmjukhet, som fångar egenskaper som pålitlighet och narcissim. Modellen är särskilt användbar för att förstå både positiva och negativa sidor av personligheten.
Vad är femfaktormodellen / Big Five?
Femfaktormodellen, eller Big Five, är en teori inom personlighetspsykologi som beskriver fem grundläggande dimensioner av personligheten. Dessa fem dimensioner ses som grundläggande och relativt stabila över tid, och de används för att beskriva och mäta individers personligheter på ett vetenskapligt sätt
De fem: B5/FFM: Taxonomin (en struktur eller ram för att organisera och kategorisera de olika personlighetsegenskaperna)
⇒ OCEAN, OpennessConscientiousnessExtraversionAgreeblenessNeuroticism
Ett hav, den fångar hela vårt personlighetsuttryck
Beskriv öppenhet
Openness, öppenhet - Uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter. Motsatsen till att vara öppen = jordnära, konserativ
Fasetter till öppenhet:
O1 Fantasi: Dagdrömmer inte som skydd utan bejakar en intressant inre världen, utvecklar fantasier. Låga poäng = mer prosaiska (platt), fokuserar på aktuella uppgiften
O2 Estetik: Djup uppskattning av poesi, musik, konst. Inte nödvändigtvis talang utan intresse för. Låga värden = uppskattar inte estetiska värden
O3 Känslor: Mottaglighet för inre/yttre känslostämning, känslor viktiga i livet. Djupare och mer specifika stämningar. Starkare lycka och sorg. Låga värden = trubbigt känsloliv
O4 Aktiviteter: Beredvillighet att prova olika aktiviteter, nya platser, äta ny mat. Höga poäng = föredrar nyheter, variation framför det välkända och rutinartade. prova olika fritidsintressen. låga poäng = förändringar svårhanterliga, föredrar känt och beprövat
O5 Tankar: Intellektuell nyfikenhet, mottaglighet för nya okonventionella idéer. Filosofi. Inte samma som hög IQ. Låga poäng = begränsad nyfikenhet, hög IQ men på smalt område
O6 Värderingar: beredskap att ompröva sociala, politiska och religiösa värderingar. Låg = uppskattar traditioner, accepterar auktoriteter, konservativa (obs oberoende av politisk färg). Höga poäng = Motsats till dogmatism
Slutsats openness/öppenhet: Öppenhet beskriver en persons mottaglighet för nya erfarenheter, idéer och känslor. En individ med hög öppenhet kännetecknas av ett rikt inre liv, uppskattning för estetik och konst, samt en nyfikenhet som driver dem att utforska både intellektuella och praktiska områden. De tenderar att omfamna förändring, söka variation, och värdera självreflektion och filosofiska resonemang. De är ofta kreativa, känslomässigt mottagliga och öppna för att ompröva traditionella värderingar.
Motsatsen, en person med låg öppenhet, föredrar stabilitet och det välbekanta framför det nya. De är praktiskt inriktade, fokuserar på konkreta uppgifter och kan ha svårare att uppskatta konstnärliga eller känslomässiga uttryck. De tenderar att hålla fast vid traditionella värderingar och ser förändringar som något utmanande snarare än inspirerande. öppenhet speglar därför en central dimension av hur människor uppfattar och engagerar sig i världen - från det djärva utforskandet till det trygga förankrandet i det välkända.
Beskriv Conscientuousness /samvetsgrannhet
Conscientiousness, samvetsgrannhet (målmedvetenhet) - En tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant. Ihärdighet i att göra det man sagt
Fasetter till conscientiousness / samvetsgrannhet:
C1 Duglighet: Känsla av förmåga, är klok, förståndig och effektiv. Förberedda att ta itu med livet. Låga poäng: litar inte på sin egen förmåga. Starkt förknippat med självaktning (integritet) och inre kontroll
C2 Ordningsamhet: Ordnade, välvårdade och organiserade. Håller reda på saker och ting. Låga poäng = ostrukturerade. Extremt höga värden är relaterade till tvångsmässig personlighetsstörning.
C3 Samvetsgrannhet: Noga att hålla etiska principer, moraliska förpliktelser. Låga poäng = inte noga, opålitliga, ovederhäftiga i agerande
C4 Prestationssträvan: Arbetar hårt för att nå mål, höga ambitionsnivåer, ihärdiga, målmedvetna, känsla av riktning i livet. Extremt höga värden: satsar för mycket, arbetsnarkomaner. Låga poäng = likgiltiga, lata, drivs inte av att lyckas, planlösa. men oftast nöjda med låg ambitionsnivå.
C5 Självdisciplin: Förmåga att påbörja och slutföra uppgifter. Trots uttråkad, distraherad. låga poäng = skjuter upp. Skilja från impulsivitet: impulsivitet är inte att låta bli något dåligt, låg självdisciplin är att inte kunna göra något bra.
C6 Eftertänksamhet: Att tänka noga efter innan man handlar. Höga poäng = försiktiga, betänksamma. Låga poäng: förhastade beslut, funderar ej på konsekvenserna
Slutsats conscientiousness/samvetsgrannhet: Spelar en persons förmåga att vara målinriktad, organiserad och plikttrogen. en individ med hög samvetsgrannhet har stark självdisciplin, är strukturerad och noggrann i sitt arbete, och sätter höga mål som de strävar efter att uppnå. Dessa personer är ofta pålitliga, reflekterar över sina handlingar och tar ansvar för sina åtaganden, vilket gör dem framgångsrika i att hantera långsiktiga projekt och utmaningar.
Å andra sidan kan en person med låg samvetsgrannhet upplevas som mer impulsiv, ostrukturerad och mindre fokuserad på detaljer eller långsiktiga mål. De kan ha svårt att slutföra uppgifter, vara mindre pålitliga och tendera att agera mer spontant utan att överväga konsekvenserna. Även om de ofta är mindre prestationsdrivna, kan de å andra sidan vara mer flexibla och mindre benägna att bli överarbetade.
Samvetsgrannhet handlar därför om balansen mellan ordning och prestation, och hur väl en person hanterar ansvaret för sitt eget liv och sina ambitioner
Beskriv Extroversion
Extraversion: Fylla på systemet inifrån eller utifrån, där vi tankar energi ifrån. Energi, positiva känslor och en tendens att söka stimulans och andras sällskap
**Fasetter till extraversion: **
E1 Tillgivenhet: Relevant för intima relationer, kärleksfulla, vänskapliga. Tycker om människor, knyter lätt an till andra. Låga poäng är inte fientliga / oempatiska utan formella reserverade och distanserade.
E2 Sällskaplighet: Tycker om andras sällskap, ju fler ju bättre. låga poäng = ensamvarg, söker inte/undviker sociala situationer
E3 Självhävdelse: Dominerande, kraftfulla, socialt övertag. Talar utan att tveka, tar gärna ledande roller
E4 Vitalitet: Högt tempo, kraftfullt kroppsspråk, energi, håller i gång
E5 Spänningssökande: Behov av spänning, yttre stimulans. Besläktat med sensations-seeking. Låga poäng = lever ett liv som uppfattas tråkigt enligt de med höga poäng
E6 Gladlynthet (glad till sinnet): Glädje, lycka, kärlek, nära till skratt, optimism. låga poäng = inte olyckliga, men höga poäng predicerar lycka.
Slutsats extraversion: extraversion handlar om hur en person fyller på energi och interagerar med omvärlden, särskilt genom social stimulans och positiva känslor. En individ med hög extraversion söker aktivt andras sällskap, njuter av sociala sammanhang och är ofta livlig, självhävdande och gladlynt. Dessa personer tenderar att ha mycket energi, ett högt tempo och söker ofta nya spännande upplevelser. Deras optimism och närhet till glädje gör dem ofta populära i sociala kretsar.
Motsatsen, låg extraversion (ibland kallat introversion), innebär en mer reserverad och självständig personlighet. Introverta uppskattar ensamtid, är ofta mer formella i sina sociala interaktioner och undviker överstimulerade miljöer. De är inte nödvändigtvis olyckliga eller asociala, men föredrar färre och djupare relationer framför stora och intensiva sociala sammankomster.
Extraversion speglar hur en person relaterar till andra och till världen omkring sig, från den socialt utåtriktade och energiska extroverta till den mer tillbakadragna och reflekterande introverta.
Beskriv Agreebleness / vänlighet
Agreeableness, samarbetsvillighet (vänlighet) En tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientlig inställd mot andra. Motsatsen kan vara återhållsamhet, tänker på sig själv, en hälsosam självförvarandedrift
Fasetter till agreeableness:
A1 Tillit: Tror andra är ärliga, goda avsikter. låga poäng = cynisk (kritisk), skeptisk, anta andra kan vara oärlig, farlig
A2 Rättframhet: Uppriktiga, ärliga, oförställda. Låga poäng = manipulativa, sluga, smickra, list och tycker detta är social kompetens. inte elakhet
A3 Osjälviskhet: Aktivt bry sig om andras välbefinnande, generösa, omtanke. Låga poäng = självcentrerade, vill inte dras in i andras problem.
A4 Följsamhet: Låter andra bestämma, håller inne aggression, sakmodiga och bilda. Låga poäng = aggressiva, tävlingsinriktade.
A5 Blygsamhet: Ödmjuka självutplånande, men kan ha självförtroende och aktning ändå. låga poäng = Tror sig vara bättre än andra, uppfattas som egenkära och arroganta. Patologisk brist på blygsamhet = narcissism.
A6 Ömsinthet: Sympati, omtanke för andra. Höga poäng: berörs av andra människors behov. låga poäng = praktiska, tar inte åt sig av vädjan om medlidande, kalla logiker enligt dem själva.
Slutsats agreeableness/vänlighet: Agreeableness, eller vänlighet, handlar om hur en individ relaterar till andra genom samarbetsförmåga, empati och tillit. En person med hög grad av vänlighet tenderar att vara tillitsfull, rättfram och osjälvisk. De visar en genuin omtanke för andra, är ödmjuka och sympatiska och undviker konflikt genom att vara följsamma och fredliga. Sådana personer skapar ofta harmoni i sina relationer och är uppskattade för sin generositet och vänliga natur.
Personer med låg agreeableness är däremot mer cyniska och skeptiska, med en tendens att prioritera sina egna behov över andras. De kan uppfattas som tävlingsinriktade, manipulativa eller arroganta, men detta reflekterar ofta en känsla av självbevarelsedrift snarare än fientlighet. De kan också vara praktiska och rationella, men saknar ofta den empatiska förmågan att svara på andra människors känslomässiga behov.
Agreeableness speglar en balans mellan att sätta andra först och att skydda sina egna intressen. Höga poäng skapar harmoni och samarbete, medan låga poäng främjar självständighet och en mer realistisk syn på sociala relationer.
Beskriv Neuroticism (känslomässig instabilitet)
**Neuroticism, känslomässig instabilitet **- Tendens att uppleva obehagliga känslor lätt, som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet. Det kan vara bra att ha neuroticism som en egenskap men kan kosta för dig, så man ska vara aktsam med hur man hanterar det och återhämtar sig.
**Fasetter till neuroticism: **
N1 Ångest: Ängslig, rädd, orolig, nervös, spänd
N2 Irritationsbenägenhet: Ilska, frustration och bitterhet. Grad av uttryck beror på personens score på vänlighet: låg vänlighet = hög irritationsbenägenhet
N3 Nedstämdhet: Skuld, nedstämdhet, hopplöshet, ensamhet, Låg nedstämdhet innebär inte att man är glad, dvs inte nödvändigtvis hög på E-skalan
**N4 Självosäkerhet: **Skam, genans, obekväma i andras sällskap. Inte samma som spontanitet, risktagande eller snabbt beslutsfattande
N5 Impulsivitet: Ej kontrollera längtan drifter, begär. Inte samma som spontanitet, risktagande eller snabbt beslutsfattande
N6 Stresskänslighet: Hanterar ej stress, beroende av andra, hopplöshet eller panik i kritiska situationer. Låga poäng = förmåga att ta hand om sig själv i sådana situationer.
Slutsats neuroticism: Neuroticism, eller känslomässig instabilitet, speglar individens benägenhet att uppleva negativa känslor och svårigheter med att hantera stress och emotionell belastning. Personer med hög neuroticism upplever ångest, irritation, nedstämdhet och osäkerhet. De kan ha svårt att hantera sina impulser och känna sig överväldigade i stressiga situationer, vilket kan påverka både deras välbefinnande och relationer. Deras känslighet för negativa känslor kan dock också ge en högre medvetenhet om potentiella faror eller problem, vilket kan vara en resurs om det hanteras rätt
Personer med låg neuroticism har en mer stabil känslomässig grund och är mindre benägna att känna sig stressade eller oroliga. De är ofta bättre på att behålla lugnet i utmanande situationer och har en högre förmåga att hantera livets svårigheter utan att förlora balansen. Detta kan dock göra dem mindre vaksamma på subtila känslomässiga signaler från sin omgivning.
Sammanfattningsvis kan hög neuroticism skapa en sårbarhet för emotionella svårigheter men det kan också öka känsligheten för omgivningen. Låg neuroticism ger däremot en stabil och robust grund för att hantera stress och utmaningar, men kan ibland innebära mindre känslighet för känslomässiga nyanser.
