Introduktion Flashcards
Hur kan man definiera personlighet?
Personlighet kan definieras på många olika sätt men är svårt på grund av dess komplexitet.
Enl kursboken
“Personlighet är en uppsättning psykologiska drag och mekanismer inom individen som är organiserade och relativt varaktiga, och som påverkar individens interaktioner med och anpassningar till de intrapsykiska, fysiska och sociala miljöer” - David M.Buss
Enl Nolen-Hoeksema m.fl
“Distinkta och karakteristiska mönster av tankar, känslor och beteende som utgör en individs personliga stil att integrera med den fysiska och sociala omgivningen” - pratar om mönster som är återkommande, som du kan identifiera.
Nämn två sätt att förklara personlighetsdrag
Interna orsaker: Drag är stabila egenskaper inom individen som påverkar beteendet. exempel: En person som är “ambitiös” drivs internt att arbeta hårt, även om det inte alltid märks
Deskriptiva sammanfattningar: Drag är besrkvningar av observant beteende, utan antaganden om inre orsaker. Exempel: “George är svartsjuk” beskriver hans handlingar, inte varför han agerar så
Vad är akt-frekvensmetoden?
En typ av deskrptiv sammanfattning (meotd) för att förkalra personlighetsdrag. Beskrivning:
- Akt-frekvensmetoden är en forskningsmetod som ser personlighetsdrag som kategorier av handlingar. Den identifierar, bedömer och mäter specifika beteenden kopplade till drag, som “dominans” genom att observera handlingar som att ge order eller ta kontroll. Metoden används för att studera drag, kulturella skillnader och förutsäga livsutfall som karriärframgång. Kritik handlar om bristande hänsyn till kontext och icke-observerbara handlingar.
Vad innebär psykologiska mekanismer
Psykologiska mekanismer liknar personlighetsdrag, men refererar mer till processerna bakom vår personlighet. De handlar om hur vi bearbetar information och hur dessa processer påverkar vårt beteende. Till exempel, en utåtriktad person tenderar att aktivt söka och uppmärksamma möjligheter att interagera med andra människor, som i hissar eller kafeer.
Psykologiska mekanismer har tre huvudkomponenter:
- input (vad vi lägger märke till i omgivningen)
- beslutsregler (hur vi tänker på möjliga handlingsalternativ)
- output (hur vi agerar baserat på dessa tankar)
En utåtriktad person kan t.ex aktivt leta efter sociala möjligheter, överväga alternativ och sedan uppmuntra andra att interagera med dem.
Det betyder inte att alla våra drag och mekanismer är aktiva hela tiden - de aktiveras beroende på situationen. Till exempel aktiveras mod endast i farliga eller hotande situationer. Vi kan inte veta om någon är modig förrän de ställs inför en situation där mod krävs.
⇒ Psykologiska mekanismer påverkar våra handlingar genom att bearbeta specifik information och leda oss att agera på olika sätt beroende på situation
Är personlighetsdrag stabila över tid?
Personliga drag är relativt stabila över tid, särskilt i vuxenlivet, och kan vara konsekventa över olika situationer. Att vara arg just nu säger inte mycket om en persons karaktär, eftersom ilska är ett tillstånd, inte ett drag. Däremot, om någon är allmänt hetlevrad eller ofta arg, så är det ett personlighetsdrag som ofta visar sig i olika situationer.
Beskriv de tre nivåerna av personlighetsanalys
Personlighet kan analyseras på tre nivåer, vilket sammanfattas väl av Kluckhohn och Murray i deras bok Culture and Personality (1948). De identifierar tre sätt att förstå mänsklig personlighet:
-
Mänsklig natur – “Som alla andra”
Universella egenskaper: Vad vi alla har gemensamt.
Denna nivå handlar om de universella egenskaper som vi alla delar som människor. Det innebär de grundläggande biologiska och psykologiska drag som gör oss mänskliga, som förmågan att känna känslor, behov av social interaktion och grundläggande tankemönster. -
Individuella och gruppmässiga skillnader – “Som vissa andra”
Partikulariteter: Vad vi delar med vissa människor men inte andra
Här fokuseras på de skillnader som gör oss lika vissa människor men inte andra. Det kan handla om kön, etnicitet, social bakgrund, eller personlighetsdrag som gör att vi liknar vissa grupper eller individer. Detta är nivån av personlighet som handlar om att förstå variationer inom populationer. -
Individualitet – “Som ingen annan”
Unikhet: Vad som gör oss helt unika.
Denna nivå handlar om det som gör varje individ unik. Här undersöks de egenskaper och kombinationer av drag som gör en person helt annorlunda från alla andra, vilket kan inkludera personens livserfarenheter, genetiska sammansättning och speciella talanger eller beteenden.
Vad är skilland mellan nomotetisk och ideografisk paradigm?
Detta är olika sätt att studera och förstå personlighet. Forskarens synsätt påverkar hur människor och deras personlighet tolkas och förstås, antingen genom att söka generella mönster (nomotetisk) eller genom att fördjupa sig i individens unika upplevelser (idiografisk)
Nomtetiska:
- Bygger på natuvetenskapligt tänkande
- Fokuserar på att identifiera allmänna lagar och universiella drag som gäller för alla människor.
- Använder statistiska metoder för att jämföra individer och förstå skillnader och likheter i personlighet
Idiografisk:
- Bygger på ett mer historiskt och filosofiskt förhållningssätt.
- Fokuserar på att förstå en individs unika erfarenheter och livshistoria - det individuella fallet
- Använder metoder som fallstudier och psykologiska biografier, exempelvis Freuds analys av Leonardo da Vinci
Nämn tre kärnfrågor inom personlighetspsykologin
-
Disposition vs. Situation
Disposition: Personlighet är stabil och styr beteendet oberoende av kontext (t.ex big five)
Situation: Beteendet formas av miljön och omständigheterna (t.-ex socialpsykologiska teorier) -
Frihet vs. Determinism
Frihet: Människan har fri vilja och kan forma sitt liv (t.ex humanistisk psykologi)
Determinism: Beteendet styrs av biologiska, psykologiska eller miljömässiga faktorer ( behaviorism) -
Proaktiv och Reaktiv
Proaktiv: Människan formar sin miljö och sina handlingar
Reaktiv: Människan reagerar på omgivningens stimuli
Nämn fyra faktorer (klungor av faktorer) som beskriver den dynamiska process som formar vår personlighet
Personligheten formas genom en dynamisk process som involverar flera faktorer, från medfödda drag till livserfarenheter. Dessa komponenter påverkar varandra och bidrar till vår individuella personlighet.
-
Arv/Temperament
Vi föds med en uppsättning biologiska och temperamentella drag, ofta påverkat av våra flräldrar. Hos små barn syns dessa basala uttryck för personlighet, som kan ses i dera grundläggande reaktioner och känslomässiga uttryck -
Traits/egenskaper/karaktärsdrag
Personligheten utvecklas och kan karaktäreiseras genom stabila egenskaper, som de fångas i femfaktormodellen (big five). Dessa traits är centrala för hur vi uppfattas och beter oss i olika situationer -
Anpassningar/reaktioner/ tolkningar/ värderingar/mål
Våra tolkningar av situationer, värderingar och mål kan påverka våra egenskaper och hur vi reagerar i olika sammanhang. Hur vi anpassar oss till omvärlden formar också våra personliga drag -
Narrativ/Erfarenheter
Enligt McAdams är det viktigt att förstå personligheten utifrån individens livshistoria. Vår personliga berättelse - de erfarenheter vi samlat genom livet - formar vår identitet och våra värderingar. Denna berättelse förändras och anpassas ständigt beroende på kontext och situation
Beskriv tre olika former/typer av stabilitet
- Rangordningsstabilitet innebär att en individs position i förhållande till andra i en grupp förblir densamma över tid, exempelvis när man jämför höjd hos personer från 14 till 20 år. På samma sätt kan det gälla personlighetsdrag, som extraversion eller dominans, där individens relativa placering inom en grupp förblir konstant.
- Medelnivåstabilitet handlar om konstanten i ett grupps genomsnittliga nivå av ett drag. Till exempel, om en grupps politiska orientering förblir konstant över tid, uppvisar den hög medelnivåstabilitet. Förändring i denna nivå, såsom ökad konservatism med åldern, innebär medelnivåförändring.
- Personlighetskoherens är en mer komplex form av utveckling, där individer behåller sin rangordning, men förändrar hur ett drag manifesteras. Till exempel, dominans kan visas genom fysiskt beteende som barn, men som vuxen kan samma person visa dominans genom social påverkan och ledarskap.
Vad innebär genusblindhet inom personlighetsforskning?
Genusblindhet inom personlighetsforskning innebär att många teorier och forskningsresultat historiskt sett har varit begränsade genom en manlig och västerländsk synvinkel. Tidigare forksning har ofta varit utförd av vita män, och deras perspektiv har dominerat, vilket lett till en bias i hur mänskligheten som helhet har förståtts.
Mycket av de äldre teorierna, som utvecklades av medelålders vita män, speglar inte tillräckligt hur kön och andra sociala faktorer kan påverka personlighetsutvecklingen. För att rätta till denna snedvridning, har forskningen börjat inkludra variabeln “sex”, för att bättre förstå och beskriva könsspecifika skillander och deras inverkar på personligheteb.
Vilka fem standarder används vid utvärderingen av personlighetsteorier?
Vid utvärdering av personlighetsteorier används fem viktiga standarder:
- Omfattning (Comprehensiveness): Förklarar teorin alla relevanta fakta inom sitt område? Teorier som täcker fler fynd anses vara bättre.
- Heuristiskt värde (Heuristic Value): Leder teorin till nya upptäckter? Teorier som styr forskningen mot nya insikter och frågor anses vara överlägsna.
- Testbarhet (Testability): Kan teorin ge precisa förutsägelser som kan testas empiriskt? Teorier som är testbara är mer vetenskapligt värdefulla.
- Sparsamhet (Parsimony): Använder teorin så få antaganden som möjligt för att förklara ett givet set av fynd? Enklare teorier föredras ofta, men komplexitet kan vara nödvändig för att förklara mänsklig personlighet.
- Kompatibilitet och integration över domäner och nivåer (Compatibility and Integration): Är teorin förenlig med etablerade principer över olika områden (t.ex. biologi, kultur)? Teorier som är konsekventa över olika analysnivåer är mer trovärdiga
Dessa standarder hjälper till att vägleda utvecklingen och utvärderingen av personlighetsteorier inom varje domän
Nämn tre olika forskningsdesigner som används inom personlighetspsykologin
Experimentella metoder: Undersöker orsaksrelationer genom manipulation av en oberoende variabel (ex. musik påverkar studier) och säkerställer gruppjämförbarhet via randomisering. Resultatet analyseras statistiskt.
Korrelationsstudier: Utforskar samband mellan variabler (ex. självkänsla och lycka) utan manipulation. Korrelation visar riktning och styrka men inte kausalitet, vilket kan påverkas av riktningseffekter eller tredje variabler.
Fallstudier: Djupgående analys av en individ eller liten grupp för att förstå unika fenomen, exempelvis Gandhi eller Ted Bundy. Ger detaljer men begränsas av bristande generaliserbarhet.
Användning: Experiment testar kausalitet, korrelationsstudier kartlägger samband, och fallstudier utforskar unika fall. Tillsammans bidrar de till en helhetsbild av personligheten.
