Kirurgisk Omvårdnad Flashcards
Vad är vitala parametrar?
Andning
- AF andningsfrekvens
- SpO2 syrgasmätning i blodet
- O2 syrgas
Cirkulation
- HF hjärtfrekvens
- blodtryck
- temp
Medvetande
- avpu (alert, verbal,pain,unresponsive)
Andningsmuskulatur
Normal inspiration =
Diafragma och externa intercostalmuskler (revbensmusklerna)
Andningsmuskulatur
Forcerade inspiration =
Hals och ryggmusklulatur, muskler i övre andningsvägarna
Andningsmuskulatur
Normal expiration =
Passiv
Andningsmuskulatur
Forcerad expiration =
Interna intercostalmuskler, bukmuskulatur ( ökar buktryck, pressar upp diafragma) hals och ryggmuskulatur
Riskfaktorer för respiratorisk komplikation efter bukkirurgi?
▪︎ funktionsnedsättning
▪︎ luftvägsinfektioner
▪︎ lungsjukdom
▪︎ rökning
▪︎ hög ålder
▪︎ övervikt
▪︎ malnutrition (undernäring)
▪︎ dehydrering
Vanligaste lungkomplikationerna efte4 bukkirurgi?
▪︎ atelektas ( sammanfall av lungavsnitt)
▪︎ pneumoni ( lunginflammation)
▪︎ ökad sekretion
▪︎ aspiration (när man får något i lungorna som inte ska vara där)
▪︎ pleuravätska (vätska i lungsäcken)
▪︎ lungödem (vätskeutträde i lungornas alveoler)
▪︎ bronkospasm (kramp i luftrörens glatta muskulatur, ex vid astma)
Postoperativa faktorer som påverkar andningen
Smärta
Immobilisering
Illamående
Trötthet
=
Nedsatt ventilation
Försämrat muskelarbete
Pneumoni
Hur kan man hjälpa patienten postoperativ med andningen?
- Öka trycket i lungan vilket minskar kompression av luftvägarna
- sänka andningsfrekvensen
- underlätta sekretmobilisering
- upprätthålla ett positivt luftvägstryck under hela andningscykeln (CPAP)
- forcera utandningen för att eliminera slem
Motdtåndsandning
Hostmaskin
MOBILISERING!
Andra åtgärder postoperativ än bara andningen?
▪︎ munvård
▪︎ höjd huvudända
▪︎ positionering i säng
▪︎ avlasta ev ventrikelretention
Åtgärder vid risk för undernäring?
- näringsdryck
- mellanmål
- vägning
- uppmuntran och stöttning
- minskning av nattfastan
Energibehov
Sängliggande vikten × 25kcal
Uppegående vikten × 30kcal
Justera för undervikt:
BMI under 20 (under 70år) - plus 10%
BMI under 22 ( över 70år) - plus 10%
Justera för ålder:
Under 30 år - plus 10%
Över 70 år - minus 10%
Uppskatta energibehovet :
Agda 83 år
168cm
52kg
BMI 18
Uppegående
Ålder över 70 = - 10%
BMI under 22 = + 10%
(Plus minus 0)
52kg × 30kcal = 1560kcal
Ätstödjande åtgärder?
- matning
- ät-hjälpmedel
- tidpunkter
- portionsstorlek
- smärtbehandling
- måltidsmiljön
- sittställning
Elimination
- urinmätning på alla patienter som är svältande och första dagarna postoperativt.
- kontrollera urinens färg
- daglig vikt
- Vid sparsam urinproduktion: tillräckligt med dryck? Fungerar KAD?
Risk för blåsöverfyllnad
Allmän risk:
- kognitiv svikt
- immobilisering
- drog och alkoholpåverkad
- diabetes
- akut buksjukdom, ink förstoppning
- neurologisk sjukdom, stroke TIA
- läkemedel som påverkar blåsan ex opiater
- kronisk smärta
- ålder >75år
Höf risk:
- trauma, svår smärta, immobilisering
- medvetandesänkt,medvetslös
- hinder i urinrör,blåsa el prostata
- förlossning
- pareser
- avslutad KAD behandling
- EDA
Åtgärder vid urinretention
Resurin 0 -150ml = ingen mer mätning
Resurin 150 - 400ml = ny kontroll inom 2 tim eller efter miktion
Resurin >400ml = engångstappning, bättre alternativ till KAD
Resurin >800ml ska KAD sättas
Effekten av obehandlad smärta
- försämrad cirkulation I skadeområdet
- takykardi och hypertension (högt blodtryck) med risk för myokardischemi (otillräckligt blodflöde till hjärtats muskelvävnad)
- fördröjd mobilisering
- ökad trombosrisk
- urinstämma
- illamående/kräkning
- försämrad lungfunktion (pneumoni,hypoxi,atelektas)
- ökad syrgaskonsumtion och koldioxidproduktion
Varför ska patienterna mobiliseras?
Minskad risk för tromboser,pneumoni,trycksår
Piggare patienter
Delaktiga patienter
Snabbare återhämtning
Ökad aktivitetsförmåga, tidigare hemgång/kortare vårdtider
Silikondränage
Syfte, inläggning:
Dränera sårhåla.
Skvallerdrän.
Sätts under operation.
Är suturerat i hudplan, ej internt.
Kopplad till en icke tömbar uribag.
Skötsel:
Omläggning 1g/veckan el vid behov.
Vid mycket läckage kan (efter läkarordination)dränage klippas och appliceras i en dränpåse.
Avveckling:
Efter läk.ord. av usk eller ssk
Pigtaildränage buk
Syfte, inläggning:
Dränerar vätska eller abscess.
Läggs in via UL.
Dränaget spänns till en knorr i änden med hjälp av en tråd vilket grattis dränaget låses fast inne i buken.
Skötsel:
Öppet el stängt efter ordination.
Spolas med NaCl enligt läk.ordinarion.
Aspiration endast efter läkar ordination.
Omläggning 1g/veckan eller vb.
Avveckling:
Efter läk.ord. av usk el ssk som känner till tekniken
Pigtaildrän pleura
Syfte:
Dränera pleuravätska.
Skötsel:
Får tappas på max 500ml åt gången.
Avveckling:
Av läkare el ssk efter läk.ord
PTC - dränage
Syfte, inläggning:
Avlasta gallvägar vid gallstas där dräneringen av vätskan i första hand ska gå via tarmen.
Ett piggtaildränage som går in via levern in i gallvägar.
Läggs in på seldinger i narkos.
Skötsel:
Kopplas när det är öppet till icke töjbar uribag.
Spolas enligt läk.ord med NaCl.
Uppmärksamhet på smärta vid spolning.
Omläggning 1g/veckan el vb.
Avveckling: görs på rtg.
Thoraxdränage
Syfte,inläggning:
För att dränera vätska el luft vid pneumothorax/hemothorax.
Dränaget kopplas till aktivt sug.
Läggs på akuten,postop,op,vissa avd,iva.
Skötsel:
Kolla sugrrycket varje pass.
Kolla om det bubblar i vattenlåset flera ggr per pass (luft från thorax, otäta sårkanter eller slangkopplingar)
Kolla dränslangen så den ligger bra och inte bildar ett vattenlås.
Töm slangen varje timme.
Vätskemängd markeras och dokumenteras 06 varje morgon, behållaren byts när den är full el efter 6 dagar.
Omläggning sker 1g/veckan el vb.
Alltid fråga läkare innan man kopplar det passivt.
Avveckling av läkare.
