Kärlkirurgi Flashcards

1
Q

Vad finns det för orsaker till akut extremitetsichemi?

A
  • Emboli: ingen tidigare arteriell insufficiens, embolikälla, ofta grav ischemi, alla uslar normala i andra benet. Tecken på kronisk ischemi saknas
  • Trombos: tidigare claudiactio, embolikälla saknas, lång anamnes, mindre grav ischemi, avsaknad av pulsar i andra benet, tecken på kronisk ischemi
  • Andra orsaker: aortadissektion, trauma, iatrogen, grav hjärtsvikt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad beror oftast akut ischemi i armen på?

A

Sannolikt embolisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur bråttom är akut ischemi?

A

Avgörs av extremitetens tillstånd för stunden, viktigt att reevaluera. Försena ej operation vid omedelbart hotad extremitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de fem P:na?

A

Pulselessness, pallor, pain, paresthesia och paralys. Hittar man alla dessa saker är det bråttom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur värderas ischemigraden?

A

I: viabelI

IIa: marginellt hotad -> nedsatt sensorik i tår


IIb: omedelbart hotad: nedsatt sensorik mer än i tår, har en påverkad motorik och hör ej arteriell dopplersignal.


III: irreversibel skada -> utbredd anestesi, paralys, rigor. Varken arteriell eller venös dopplersignal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ankeltryck?

A

Normalt värde är >1,0. Signikant arteriell insufficiens < 0,5. DM, uremi ger steda kärl vilket ger falskt höga tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Pole test?

A

Lyfter benet. Ser om det bleknar -> ej normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är duplex?

A

En slags ultraljudsundersökning som utnyttjar dopplereffekten med realbildsanalys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad finns det för olika angiografier?

A

CT, MR och invasiv angiografi (kan göra DSA, är också terpaurisk) Man gör sällan invasiv angiografi utan att göra något terpeutisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur ska man utreda en potentiellt hotat extremitet?

A

Gör en akut angiografi som kartläggning för ev kirurgi, möjlighet till trombolys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ska man handlägga en patient med omedelbart hotad extremitet?

A

Möjlig att rädda med omedelbar revaskularisering, ingen tid för ytterligare diagnostik. Akut revaskulering: emboliektomi, perioperatv angiografi, vb by-pass eller annan rekonstruktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur handläggs en irreversiblet skadad extremitet?

A

Primär amputation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför kan kompartmentsyndrom uppkomma efter vaskularisering?

A

Blir snabbt ett högre tryck vid nytt blodflöde -> ger ett högt tryck i underbenets kompartment. Ger initialt en stark smärta. Det man gör då är fasciotomi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns det för orsaker till kronisk benartärsjukdom?

A

Arterioskleros! Annars Mb Burger, coarcatio aorte, hjärtsvikt, vaskuliter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Rutherford classification?

A

Ett sätt att dela in claudicatio.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är claudicatio intermittens?

A

Smärta och/eller uttalad trötthet i muskelgrupper vid ansträngning med symptomfrihet efter kort vila. OBS! Patienter med diabetes kan ha mindre smärtsumptom till följd av neuropati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är kritisk ischemi?

A

Intermittent eller konstant smärta i vila med eller utan samtidig förekomst av ischemiska sår och/eller gangrän. Symptomen är lokaliserade perifert eller inom omården utsatta för tryck eller trauman. Smärtan börjar oftast i liggande ställning.

Defineras som:

  • viloärk, mortfinkrävande smärtor som har varit minst 4 v och eller:
  • Ischemiska fot/bensår/ och eller:
  • Gangrän
  • Samt ett ankeltryck under 50 mmHg eller ett ABI under 0,5.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad finns det för differentialdiagnoser vid kronisk benartärsjukdom?

A
  • Venös claudicatio
  • Nervrotskompression
  • Spinal stenos
  • Artros
  • Kronisk kompartmentsyndrom
  • Icke ischemiska ben/fotsår.
19
Q

Vad ingår i en basal utredning vid misstanke om benartärsjukdom?

A
  • Anamnes
  • Status: inspektion, pulspalpation, bukpalpation, auskultation, mätnng och ankel- och överarmstryck, grov motorik och sensorik.
20
Q

Vad är ankel-brachial index?

A

Kvoten mellan högsta uppmätta ankeltryck och det systoliska blodtrycket i armen.

21
Q

Vilka utredningar gör inför en intervention?

A
  • Ultraljudundersökning med duplex
  • DTA
  • MRA
  • Konventioell angiografi
    Ska ge upplysning om påflödes- och avdlödesförhållanden samt förutsätningar för val av teknik.
22
Q

Hur behandlas patienter med claudicatio intermittens?

A
  • Riskfaktorreduktion: rökstopp, trombocythämning, statiner, blodtryckssäkning, diabetesbehandling. Viktigast!!
  • Fysisk träning
  • Invasiv åtgärd undantagsvis.
23
Q

Hur behandlas patienter med kritisk ichemi?

A
  • Riskfaktorreduktion

- Morfologisk utredning med avsikt att rekonstruera om tekniska möjligheter finns

24
Q

Vad finns det för invasiv behandling av benartärsjukdom?

A
  • Endovaskulär: perkutan transluminal angioplastik (PTA), PTA med stent/stentgraft, Subintimal angioplastik (SAP) och atherektomi
  • Öppet: bypass med analog eller syntetisk material.
25
Q

Vad är ett pseudoaneurysm?

A

En brist i kärlet, där det byggs ett hematom kring, med fibros osv. Men väggen utgörs inte av normal kärlvägg.

26
Q

Vad finns det för specifika komplikationer efter rekonstruktiv åtgärd?

A

Ocklusion, infektion, pseudoaneurysm och blödning/hematom.

27
Q

Vad finns det för orsaker till ocklusion efter rekonstruktion?

A

Sker ocklusionen tidigt beror det på tekniskt fel. Efter lite längre tid pseudointimal hyperplasi och ännu längre fram på grund av aterosklerosprogess.

28
Q

Vad ingår i eftervård efter invasiv behandling?

A

Trombocytblockad, rökstopp, klinisk kontroll med ABI efter 1 mån och ett år samt duplex kontroll av vengraft efter 1,3,6 och 12 mån, sen årligen.

29
Q

Hur är överlevnaden vid claudicatio intermittens?

A

Claudiactio: 5 års-överlevnad 45%

30
Q

Hur många procent av hjärninfarkter orsakas av karotisstenos?

A

15-25%

31
Q

Vad kan karotisstenoser ge för symptom?

A
  • Amaurosis fugax: sker alltid på samma sida som stenosen

- TIA/stroke: bortfall på korsad sida från stenosen.

32
Q

Hur snabbt ska symptomatiska stenoser opereras?

A

Det är viktigt att operera symptomatiska stenoser snabbt! Optimalt 48 – 2 veckor efter. För asymptomatiska stenoser är riskreduktionen lägre men över 3 år finns det ändå en fördel.

Yngre med lång förväntad livslängd sätts in på statiner och trombyl, återkontroll om 6 mån. progredierar det -> göra op?

33
Q

Hur utreds karotisstenoser?

A

Karotisstenoser utreds med duplex och MR/CT angio. Gör ej konventionell angio -» kan ge stroke

34
Q

Har karotisoperation som mål att förbättra flöde?

A

NEJ! Karotisoperation har inte som mål att förbättra flödet.

35
Q

Vad är för- och nackdelar med stentning av carotis?

A

Stent ökar risken för att det lossnar embolier peroperativt men ger mindre risk för hjärtinfarkt efter stentning samt mindre risk för skada på kranialnerver.

36
Q

Vad är för- och nackdelar med stentning av carotis?

A

Stent ökar risken för att det lossnar embolier peroperativt men ger mindre risk för hjärtinfarkt efter stentning samt mindre risk för skada på kranialnerver.

37
Q

Vad är viktigt att tänka på postoperativt efter karotiskirurgi?

A
  • Trombembolism!
    Lämnar man kvar media så är den ganska trombogen. För att undvika detta står patienten på trombocythämning. Får heparin under op. 

  • Hematom! Kan påverka luftvägarna. Farligt!
    Lokal nervpåverkan (hypoglossus o vagus), infektion, hjärtinfarkt, hyperperfusion, lungproblem, död.
38
Q

Vilka två ytliga vener är bra att ha koll på i benen?

A

V saphena magna o parva

39
Q

Vilka faktorer påverkar venernas tömning i hjärtat?

A
  • Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck/flöde)
  • Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärta och lungor)
  • Muskelpumpar
  • Fotpump
  • Ventonus
  • Gravitation
40
Q

Vad beror på venös insufficiens på?

A

Klaffinsufficiens och/eller svaghet i venvägg.

41
Q

Vad finns det för riskfakotrer för kronisk venös insufficiens?

A

Ålder, hereditet, kön, obesitas, stående yrke, bristande fysisk aktivitet och rökning

42
Q

Hur utreds kronisk venös insufficiens?

A

Utreds med anamnes, klinisk presentation och penndoppler. Fråga efter DVT o trauma. Inför återgärd gör man duplex (används mest) men flebografi är det som används mest.

43
Q

Hur behandlas kronisk venös insufficiens?

A

Behandlas med stödstrumpor. Man kan också kirugiskt behandla ytlig venösa samt djupa