Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

PEDIATRIK > KARDIOLOGI > Flashcards

KARDIOLOGI Flashcards

1
Q

Hur är CIRKULATIONEN INTRAUTERINT?

A

NAVELSTRÄNGEN består av A UBILICALES och V UMBILICALES

1-SYRERIKT blod från PLACENTA går in via V UMBILICALIS

2-En del av blodet i V UMBILICALIS kommer gå t TILL LEVERN och en del går in i IVC via DUCTUS VENOSUS

3-Blodet från IVC går in till höger förmak där den har två vägar:

  • går i i vänster kammare->A PULMONALIS->till LUNGA(konstatera att lungan är fylld med vätska och har en HÖG RESISTENS, vilket gör att en del av blodet BAKAR IN TILL HÖGER FÖRMAK; det som höger formak gör i detta fall är att den shuntar blodet vidare till VÄNSTER FÖRMAK via FORAMEN OVALE->VÄNSTER KAMMARE->AORTA
  • AORTA är kopplad till A PULMONALIS via DUCTUS ARTERIOSUS; när blodet BAKAR TILLBAKA pga den HÖGA RESISTENSEN i LUNGAN så kommer en del av blodet gå in till AORTA direkt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur är CIRKULATIONEN POST-PARTUM?

A

När BARNET tar sitt första ANDETAG->VÄTSKA TRANSPORTAS BORT

1-LUNGRESISTENSEN minskar->flödet ändrar rikning från VÄNSTER->HÖGER, vilket dtänger FORAMEN OVALE!

2-När NAVELSTRÄNGEN KAPAS->SYSTEMISKA BP ökar->BLODET ändrar riktning i DUCTUS ARTERIOSUS->den HÖGA SYREHALTEN leder till att DUCTENS STÄNG!

OBS! att placentan bildar PROSTAGLANDINER för att HÅLLA DUCTEN ÖPPEN; nu när PLACENTAN är BORTA så bildas det inga prostaglandiner->ducten stängs!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilket HJÄRTFEL kan vara SVÅRT att dignostisera de första VECKORNA?

A

VSD(höga trycket i vänster shuntar blodet till höger): anledningen till detta är att LUNGRESISTENSEN är lite hög de första veckorna(tryck i höger är mycket)

Om vi nu har högt tryck i höger så innebär det att det höga trycket i vänster(uppkommer efter födsel) SKYMTAS och därför är ASD svåra att DIAGNOSTISERA!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

BLÅSLJUD

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka TYPER av BLÅSLJUD FINNS?

A

FYSIOLOGISKA: allt är normalt

PATOLOGISKA: kan tyda på hjärtfel!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med HYPERKINETISK CIRKULATION?

A

När baret har FEBER, ANSTRÄNGER sig m.m så kan den höga BLODFLÖDESHASTIGHETEN orsaka BLÅSLJUD.

I detta fall så bör barnet kontrolleras efter att hen har tillfrisknat!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska man ha i ÅTANKE vid HJÄRTAUSKULTATION av ett BARN?

A

SKLJA ANDNINGSLJUD från HJÄRTLJUD!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man SKILJA på ANDNINGSLJUD och BI eller BLÅSLJUD?

A

Kolla på BARNET och BEDÖM AT+VP(om barnet mår bra så är det sannolikt inte ett patologiskt blåsljud)

LÄGG HANDEN på THORAX och känn om det finns VIBRATIONER!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka TYPER av BLÅSLJUD FINNS?

A

:)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka TYPER av BLÅSLJUD är ALLTID PATOLOGISKA?

A

DIASTOLISKA!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan SYSTOLISKA BLÅSLJUD delas in?

A

EJEKTIONSBLÅSLJUD: pga att AORTA eller PULMONALISKLAFFEN inte ÖPPNAS!

HOLOSYSTOLISKA: pga ASD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kan ge KONTINUERLIGA BLÅSLJUD?

A

PDA(persisterande ductus arteriosus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

HF+CYANOS

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ska misstänkas om vi har HF med normal HJÄRTANATOMI och RYTM?

A

ArterioVenösa fistlar i hjärta, lever eller lunga!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka BARN PÅVISAR HF under FÖRSTA LEVNADSVECKAN och SENARE?

A

1A: de med DUCTUSBEROENDE CIRKULATION->när den väl stängs efter FÖDSEL->:(

SENARE: VSD(pga SKYMTNINGEN)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka BARN påvisare HF-SYMPTOM orsakad av VSD, tidigare i livet?

A

PREMATURA: då deras LUNRESISTENS inte är lika HÖG och kan därmed inte SKYMTA en VSD!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur är SYMPTOMEN på HF hos ett ÄLDRE BARN?

A

MER DIFFUSA: yrsel, synkope, trötthet vid fysisk aktivitet!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ska man händlägga ett BARN med MISSTÄNKT HJÄRTFEL?

A

INLÄGGNING:

PROVER:

TROPONI, BNP, EL

BILD:

EKG

HJÄRTEKO

HJÄRT-LUNGRÖNTGEN

MR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken TYP av CYANOS orsakas pga HJÄRTFEL? Vad är orsaken bakom detta?

A

CENTRAL pga MINSKAD SYRE i ARTERIELLA BLODET

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka HJÄRTFEL och LUNGFEL kan orsaka nedsatt SYRESÄTNING i ARTERIELLA BLODET?

A

HÖGER-VÄNSTER SHUNT:SYREFATTIGT blod går in i SYSTEMISKA CIRKULATIONEN

PDA: same as above

LUNGA: allt som kan störa gasutbytet och genomblödning till lungan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

När kan CENTRAL CYANOS ses bäst?

A

SAT<90%

CENTRAL CYANOS ses bäst på LÄPP+NAGELBÄDD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur kan man mäta SATURATION på ett BARN?

A

POX

TRANSKUTANT

ABG som komplement!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad menas med PERSISTERANDE CYANOS? Vad kan detta leda till?

A

CYANOS som varar>6 månader

LEDER till DEFORMATION av naglar s.k TRUMPINNENAGLAR(DIGITI HYPOCRATI)

24
Q

VANLIGA HJÄRTFELEN

A
25
Q

PERSISTERANDE FETAL CIRKULATION

A

Att FETALA CIRKULATIONEN KVARSTÅR pga OLIKA ANLEDNINGAR!

26
Q

Vad kan ORSAKA PERSISTERANDE FETAL CIRKULATION?

A

MEKONIUMASPIRATION eller OLIKA LUNGSJUKDOMAR

27
Q

Vad är VIKTIGT med PERSISTERANDE FETAL CIRKULATION?

A

I och med att dessa BEHÖVER FORAMEN ovale och DUCTUS ARTERIOSUS för att syresätta sig så är det OTROLIGT VIKTIGT att hålla DUCTEN vid LIV via PROSTAGLANDINER!

28
Q

ASD

A

Vi har en ÖPNNING någonstans i FÖRMAKSVÄGGEN->BLODET SHUNTAR FRÅN VÄNSTER till HÖGER->MYCKET BLOD i HÖGER HALVA(KAN BELASTA), vilket gör att PULMONALISKLAFFEN stängs SENARE än AORTA, vilket ger en SPLITTRAD ANDRA TON!

I och med att INGET SYREFATTIGT BLOD finns i SYSTEMKRETSLOPPET(till skillnad från EISENMENGER) så har vi INGEN CYANOS!

29
Q

Vilka typer av ASD finns?

A

PRIMUM: ligger nära AV klaffen

SEKUNDUM: ligger i förmaksseptum

SINUS-VENOSUS: ligger nära IVC och SVC mynningen!

30
Q

Vad är SYMPTOMEN på ASD?

A

BARNDOM: andningspåverkan!

VUXEN: högersvikt!

31
Q

Vad är ett TYPISKT FYND via ASD?

A

KONSTANT SPLITTRAD ANDRATON!

32
Q

Hur BEHANDLAS ASD?

A

<5 mm: expektans+uppföljning

STORA: kirurgi

33
Q

VSD

A

Vi har en ÖPNNING någonstans i KAMMARVÄGGEN->BLODET SHUNTAR FRÅN VÄNSTER till HÖGER->ÖKAD CIRKULATION I LUNGAN

Om hålet är FÖR STORT så kan den ÖKADE CIRKULATIONEN till LUNGAN att ÖKA LUNGRESISTENSEN->BAKAR TILLBAKA BLOD TILL HÖGER->TRYCK I HÖGER STIGER->BLOD SHUNTAS FRÅN HÖGER-VÄNSTER(altså SYREFATTIGT BLOD KOMMER FRÅN HÖGER TILL VÄNSTER och pumpas till KROPPEN->KAN GE CYANOS!)

34
Q

Vilka typer av VSD finns?

A

PERMIMEMBRANÖSA: ligger långt upp i kammarväggen

MUSKULÄRA: ligger långt ner i kammarseptum

35
Q

Vad är SYMPTOMEN på VSD?

A

SMÅ DEFEKTER: asymptomatiska!

STORA DEFEKTER: ÖVERCIRKULATION i LUNGAN kan leda till ÖKAD RESISTENS->BAKFLÖDE AV BLOD till HÖGER->BELASTNING på HÖGER i ett s.k EISENMENGERS SYNDROM

  • Dåligt MATINTAG!
  • ÖDEM-SVETTNING
  • Dålig VIKUPPGÅNG!

-

36
Q

Vad är ett TYPISKT FYND vid VSD?

A

HÖGFREKVENT SYSTOLISKT BLÅSLJUD!

37
Q

Hur BEHANDLAS VSD?

A

SMÅ: expektans+uppföljning

STORA: kirurgi

38
Q

PDA

A

SYREFATTIGT BLOD går in i LUNGAN för att RENAS->SYRERIKT blod går in VÄNSTER FÖRMAK->AORTA.

Om vi har en PDA så kommer SYRERIKT BLOD från AORTA gå in i A PULMONALIS via DUCTEN!

OBS! i och med att SYREFATTIGT blod inte går in i SYSTEMKRETSLOPPET->INGEN CYANOS!

OBS! att det kan hända att A PULMONALIS BELASTAS->BLOD BAKAR TILLBAKA->BELASTNING PÅ HÖGER m.m->I DETTA FALL KAN CYANS SES

39
Q

Vad är ett TYPISKT FYND via PDA?

A

HÖGFREKVENT SYSTOLISKT BLÅSLJUD!

40
Q

Hur BEHANDLAS PDA?

A

PROSTAGLANDIN ANTAGONIST

KIRURGI

41
Q

FALLOTS TETRAD

A

Vi har:

1-STENOS i A PULMONALIS: blod kan inte gå in till lungan

2-HYPERTROFI av HÖGER KAMMARE

3-VSD

4-ÖVERRIDEN AORTA

SUMMA SUMMARUM:

Vi har en HÖGER-VÄNSTER shunt->SYREFATTIGT blod går in i AORTA->CYANOS(dock beror detta på hur allvarliga dessa defekter är)

42
Q

Hur BEHANDLAS FALLOTS TETRAD?

A

Målet är att kunna ÖKA BLODFLÖDET genom LUNGAN så att SYREFATTIGT blod kan bli SYRERIKT eller att REVERSERA SHUNTEN(VÄNSTER-HÖGER och på så sätt kommer HÖGA TRYCKET i vänster TVINGA BLODET att gå till LUNGAN)

43
Q

TGA

A

Att AORTA och A PULMONALIS BYTER PLATS:

  • SYREFATTIGT BLOD HÖGER KAMMARE->AORTA->KROPPEN(blir aldrig syrerikt)
  • SYRERIKT BLOD->VÄNSTER KAMMARE->A PULMONALIS->LUNGA(blir aldrig syrefattigt

*I DETTA FALL så är ÖPPENSTÅENDE FORAMEN ovale och PDA till hjälp!

44
Q

Hur BEHANDLAS TGA?

A

INITIALT: håll öppen FORAMEN ovale eller DUCTUS ARTERIOSUS

SENARE: KIRURGI!

45
Q

COARCTATIO AORTA

A

NARROWING i AORTA:

1-INFANT(Coarctationen kommer EFTER ARCUS och INNAN DUCTUS ARTERIOSUS(vi har ofta PDA)):

SYREFATTIGT blod går in i DUCTUS ARTERIOSUS(detta pga trycket är HÖGRE nedanför COARCTATIONEN) och går till NEDRE EXTREMITETER(den öppetstående ducten gör att lite blod når nedre extremiteterna)->CYANOS!

OBS! jämör med PDA!

2-ADULT(Coarctationen kommer DISTALT om LIGAMENTUM ARTERIOSUM):

  • BLODET går in till ÖVRE EXTREMITETER(trycket är HÖGRE nedanför COARCTATIONEN)->vi har risk för aneurysm, dissektion m.m
  • BLODET kan inte nå:
  • NEDRE EXTREMITETER(trycket är LÄGRE nedanför COARCTATIONEN)->avsaknad av puls
  • NJURE: mindre blod->RAAS aktiveras->ödem och HYPERTONI
  • A INTERCOSTALIS ANTERIOR: högre tryck->pressar in blod till posteriora A INTERCOSTALIS->DILATATION av A INTERCOSTALIS POSTERIOR!

***SKILNNAD mellan INFANT och ADULT är att i INFANT så har vi DUCTEN KVAR->LITE BLOD kan SMITA iväg till NEDRE EXTREMITETER UTÖVER DET AORTA KAN GE(så är inte fallet hos vuxna)

46
Q

Hur BEHANDLAS COARCTATIO AORTA?

A

KIRURGI!

47
Q

SYNKOPE

A
48
Q

Vilka TYPER av SYNKOPE finns?

A

Neurogen

Ortostatisk

Cardiogen

49
Q

Vad menas med NEUROGEN synkope?

A

Det blir banans i nervsystemet->vasodilatation eller bradykardi->tillräckligt med blod går inte upp!

50
Q

Vilka TYPER av NEUROGEN SYNKOPE finns? Hur förekommer varje typ?

A

VASOVAGAL: utlöses pga smärta, rädsla och hastig uppresning!

SITUATIONSUTLÖST: nysning, tunga lyft

SINUS CAROTICUS SYNDROM: känsliga baroreceptorer

CNIX neuralgi: kan ge vasodilatation->sänkt BP

51
Q

Vad sker ofta vid NEUROGEN SYNKOPE?

A

Pre-synkopala syndrom!

52
Q

Vad menas med ORTOSTATISK SYNKOPE?

A

Kroppens mekanismer för BPreglering sätts ur spel->kan inte höja trycket vid uppresning->mindre blod till hjärnan->:(

53
Q

Vad menas med CARDIOGEN SYNKOPE?

A

Att det är något som påverkar hjärtat->kan inte pumpa som den ska->:(

54
Q

När ska CARDIOGEN SYNKOPE MISSTÄNKAS?

A
  • Om den kommer i LIGGANDE eller under FYSISK AKTIVITET!
  • Om den FÖREGÅS eller EFTERGÅS av hjärtklappning m.m
  • ALLT som kan misstänka att NÅGOT är fel med HJÄRTAT
55
Q

Det kommer in en patient som har svimmat under ett antal tillfällen, du misstänker SYNKOPE, hur går du vidare?

A

Tar ANAMNES*, STATUS, BASALA prover och BILD

_*SOM(_mediciner?)AÄ(ärftlighet för hjärtsjukdom? eller plötslig död)TAS+

*SJUKDOMSFÖRLOPP: När kom det? fick patienten förkänningar? Hur länge varade det m.m

MÅLET ÄT ATT UTESLUTA ALLT INNAN MAN KAN MISSTÄNKA CARDIOGEN SYNKOPE!

56
Q

Vilken BILDDIAGNOSTIK kan bli AKTUELL för UTREDNING av SYNKOPE?

A

EKG

Hjärteko

Arbetsprov

Tillttest

57
Q

När ska man LÄGGA in en patient som har SYNKOPIERAT?

A

CARDIOGEN SYNKOPE:

  • Anamnes och status tyder på att det kan vara hjärtat(trots normalt EKG)
  • Fynd på EKG
  • Liggande eller under aktivitet!

ANNAT:

*Frekventa synkope(kan vara benigna dock)

*Om patienten har ramlat i samband med synkope och har skadat sig!

PEDIATRIK (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions