AKUT PEDIATRIK Flashcards

1
Q

HLR av BARN

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är den FRÄMSTA ORSAKEN till HJÄRTSTOPP hos BARN?

A

Syrebrist!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur gårr man TILLVÄGA om ett LITET BARN inte ANDAS?

A

1-Man lägger barnets HUVUD i en NEUTRAL POSITION

2-Ge 5 inblåsningar->reevaluera->2 inblåsningar och 15 kompressioner->2 nblåsningar och 15 kompressioner->LARMA->fortsatt 15:2 HLR(d.v.s initialt är det 15 inblåsningar som därefter övergår i 2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför ska man UNDVIKA HAKLYFT på ett LITET BARN vid HLR?

A

De har MJUKA LUFTVÄGAR och STORA BAKHUVUDEN; om man gör HAKLYFT så kan HYPEREXTENSION av NACKEN STÄNGA LUFTVÄGEN!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man KOMPRIMERA vid HLR av ett LITET BARN?

A

Med en eller två händer:

EN: man lägger 2 fingrar i en 90 graders vinkel strax under processus xiphoideus(bukorganen är känsliga och man vill undvika att framkalla kräkning)

TVÅ: man placerarhänderna runt bröstkorgen så att tummarna hamnar ovan processus xiphoideus(detta är bekvämare i längden+att fingrarna på barnets rygg agerar som hårt underlag, vilket underlättar kompressionerna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur är INBLÅSNINGARNA vid HLR av ett LITET BARN?

A

MUN-MUN metod: NÄSA och MUN bör täckas

MASK: det finns specialmaskar för BARN, men om vi inte har det så kan man använda sig av en vuxenmask som kan placeras UPP och NER(d.v.s näsdelen placeras runt hakan istället)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur går mann TILLVÄGA om ett STÖRRE BARN inte ANDAS?

A

1-Man gör HAKLYFT för att öppna luftvägen

2-

Ge 5 inblåsningar(1 Sek, eller rättare sagt den luft man har i munnen bör räcka, d.v.s andas inte in)

Reevaluera

15 kompressioner(5 cm djup, 100-120/min aka pippi långstrump)

2 Inblåsningar

3-efter 3 CYKLER(aka 1 min) så LARMAR man 112

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man KOMPRIMERA vid HLR av ett STÖRRE BARN?

A

1 Hand ovan PROCESSUS XIPHOIDEUS!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför LARMAR man inte direkt om ett BARN får HJÄRTSTOPP?

A

De är i SÅ STORT BEHOV AV SYRGAS så att de måste få hjälp med några andetag innan man ringer 112.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad har KOMPRESSIONERNA med BARNETS STORLEK att göra?

A

JU STÖRRE BARN, DESTO mer KRAFT(d.v.s egentligen så har 1 eller två handskompressioner ingen betydelse, UTAN DET ÄR KRAFTEN SOM RÄKNAS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ska man koppla på en DEFFIBRILATOR om ett BARN får HJÄRTSTOPP?

A

Om det finns så ska den kopplas då det finns barn som FÅR HJÄRTSTOPP med DEFIBRILLERBAR RYTM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

NEONATAL HLR

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur går man tillväga vid HLR hos NYFÖDDA(NEONATAL HLR)?

A

1-

TORKA BARNET(hindrar nedkylning)

2-

BEDÖM ANDNING+TONUS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ska man göra om en NYFÖDD INTE ANDAS?

A

FRIA LUFTVÄGEN!(sug m.m)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad ska man göra om en NYFÖDD trots FRIA LUFTVÄGAR INTE ANDAS?

A

VENTILERA(60 inblåsningar/min) och utvärdera detta genom att kolla på THORAXRÖRELSER!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad bör man göra efter att ha VENTILERAT en NYFÖDD som INTE ANDAS?

A

Koppla på EKG+POX-mätare på HÖGER HAND!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När ska man KOPPLA PÅ EXTRA SYRGAS på en NYFÖDD som INTE ANDAS?

A

Om BARNET trots VENTILATION har en saturation

<50% på 3 min

<70 % på 5 min

<90% på 10 min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När bör VENTILATIONENS EFFEKTIVITET UTVÄRDERAS?

A

Om vi trots 1 MIN VENTILATION har en puls<60

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan man SÄKERSTÄLLA VENTILATION vid HLR av en NYFÖDD?

A

INTUBATION eller LARYNXMASK(dock bör barnet väga>2 kg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är nästa STEGET(efter VENTILATION m.m) vid HLR av en NYFÖDD?

A

3 kompressioner och 1 inblåsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är nästa STEGET efter KOMPRESSION och INBLÅSNINGAR vid HLR av en NYFÖDD?

A

Förbereda VENÖSA INFARTER då ADRENALIN(0,1 ml/kg) kan behövas!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

OKLAR MEDVETANDESÄNKNING

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är ETIOLOGIN bakom OKLAR MEDVETANDESÄNKNING hos BARN?

A

TÄNK på ABCDE

A+B: Hypoxi

C: Hypoperfusion

D: allt som kan påverka neurologin

E: hypo/hypertermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur är ANAMNESTAGANDET vid OKLAR MEDVETSLÖSHET?

A

Händelseförlopp?

Hur barnet betede sig innan händelsen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka prover tas i 1A HAND vid OKLAR MEDVETANDESÄNKNING hos BARN?

A

CRP, P-glukos, Laktat, ABG(ger elstatus med)

*utökade prover kan tas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilken BILDDIAGNOSTIK tas i 1A HAND vid OKLAR MEDVETSLÖSHET hos BARN?

A

EKG+Bladderscan

*MR, CT och EEG kan tas beroende på MISSTÄNKT ETIOLOGI!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

NACKSTYVHET

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är ETIOLOGIN bakom NACKSTYVHET hos BARN?

A

MENINGIT(kan dock ha det utan nackstyvhet), men även andra infektioner(influensa, faryngit, otit och pneumoni)

SUBARACH!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

AKUT ANDNINGSPÅVERKAN(OBSTRUKTIVITET, FRÄMMANDE KROP, LUFTVÄGSHINDER)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är ETIOLOGIN bakom OBSTRUKTIVITET hos BARN?

A

ASTMA eller ANAFYLAXI!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

FRÄMMANDE KROPP

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad ska man göra om ett BARN sätter NÅGOT I HALSEN?

A

UPPMANA BARNET att hosta(om hen förstår), men om HOSTNINGARNA försvagas eller upphör och om barnet inte hostade från början->INSATSER BÖR GÖRAS!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur går man TILLVÄGA om ett SPÄDBARN sätter NÅGOT I HALSEN?

A

5 ryggdunkar->5 kompressioner->kolla i MUNNEN och se om något har kommit ut, annars REPETERA!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur går man TILLVÄGA om ett STÖRRE BARN(>1) sätter NÅGOT I HALSEN?

A

5 ryggdunkar->5 buktryck/HEIMLICH MANÖVER->kolla i MUNNEN och se om något har kommit ut, annars REPETERA!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

När ska man PÅBÖRJA HLR om ett BARN sätter NÅGOT i HALSEN?

A

AVSAKNAD av LIVSSTECKEN!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är ETIOLOGIN bakom LUFTVÄGSHINDER?

A

ANAFYLAXI m.m

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

DEHYDRERING hos BARN

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är BASALA VÄTSKEBEHOVET FÖR:

0-6 mån

6-12 mån

<10 kg

11-20 kg

>20 kg

A

150 ml/kg

125 ml/kg

100 ml/kg

1000+50 ml/kg

1500+20 ml/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur delas DEHYDRERINGSTYPERNA in?

A

HYPOTON: HYPOVOLEM HYPONATREMI_(Na<130)_

ISOTON: Na och Vätska förloras samtidigt_(130_

HYPERTON: HYPERNATREMI

-mild: 150

-måttlig: 160

-svår: Na>170

40
Q

Hur delas DEHYDRERINGSGRADERNA in?

A

LÄTT

MÅTTLIG

SVÅR

41
Q

Vilka PARAMETRAR ingår för att BEDÖMA DEHYDRERINGSGRADERNA?

A

AT: UA(lätt), slö(måttlig), MYCKET SLÖ(svår)

*HUDTURGOR, ÖGON: UA, nedsatt, MYCKET NEDSATT

*FONTANELL: UA, Insjunken, MYCKET INSJUNKEN

MOS: UA, torra slemhinnor, MYCKET TORRA SLEMHINNOR

KAPPILÄR ÅTERFYLLNAD: UA, >2, MYCKET FÖRLÄNGT

PULS: UA, takykardi, TAKY eller BRADYKARDI

URINPRODUKTION: UA, <1 ml/kg/h, <0,5 ml/kg/h

42
Q

Hur behandlas LÄTT DEHYDRERING?

A

PO: 5 ml vätska var 3e min tills barnet börjar äta!

43
Q

Hur behandlas MÅTTLIG DEHYDRERING?

A

12,5 ml/kg/h RA i 4 h tills barnet KISSAR!

44
Q

Hur behandlas SVÅR DEHYDRERING(CHOCK)?

A

1-BOLUS RA: 20 ml/kg och upprepning vb

2-ta ABG och UTVÄRDERA NA:

OM ISOTON: 12,5 ml/kg/h RA i 4 h

OM HYPERTON: FÖRSIKTIG DEHYDRERING pga RISK FÖR HJÄRNÖDEM?

45
Q

Vi har en POJKE som VÄGER 22 kg och har en DEHYDRERING som MOTSVARAR 12% av sin KROPPSVIKT(aka SVÅR), hur går man TILLVÄGA?

A

BOLUS: 20 ml/kg vb

SNABB REHYDRERING: 12,5 ml/kg/h i 4 h->1100 ml totalt

BASALBEHOV: 1540/dygn->3080 de senaste 48 h

DEFICIT: 12.22: 2640

VÄTSKEBEHOV: BASAL+DEFICIT-SNABB: 2640+3080-1100: 4620 som går in på 44 h

46
Q

ANAFYLAXI

A
47
Q

Vad menas med ANAFYLAKTISK REAKTION?

A

KARFTIG ALLERGISK REAKTION!

48
Q

Hur är SJUKDOMSFÖRLOPPET vid ANAFYLAXI?

A

Kan vara BIFASISK, d.v.s att vi har en ANNAN reaktion som kan komma upp-till 1 dygn efter 1a REAKTIONEN, vilket gör att de med ANAFYLAXI bör observeras på SJUKHUS och inte SKICKAS HEM!

GRAD 1: 4h obs

GRAD 2: 8h obs

GRAD 3: 24 h obs

49
Q

Vilka HUDFÖRÄNDRINGAR kan ses vid ALLERGI och ANAFYLAXI?

A

ALLERGI:

Klåda

Flush

Angioödem

Urticaria

ANAFYLAXI: SAME I ALLA GRADER!

50
Q

Vilka FÖRÄNDRINGAR i ÖGON och NÄSA kan ses vid ALLERGI och ANAFYLAXI?

A

ALLERGI:

ÖGA: klåda+konjunktivit

NÄSA: klåda+rinit

ANAFYLAXI: SAME I ALLA GRADER!

51
Q

Vilka FÖRÄNDRINGAR i GI kan ses vid ALLERGI och ANAFYLAXI?

A

ALLERGI:

Klåda i munnen m.m

LINDRIG BUKSMÄRTA+ENSTAKA KRÄKNINGAR

ANAFYLAXI:

GRAD 1: ÖKANDE BUKSMÄRTA+UPPREPADE KRÄKNINGAR

GRAD 2: som OVAN

GRAD 3: U+F avgång

52
Q

Vilka FÖRÄNDRINGAR i CIRKULATION kan ses vid ALLERGI och ANAFYLAXI?

A

ANAFYLAXI:

GRAD 1: TAKYKARDI!

GRAD 2: SAME

GRAD 3: BRADYKARDI m.m

53
Q

Vilka FÖRÄNDRINGAR i LUFTVÄGAR kan ses vid ALLERGI och ANAFYLAXI?

A

ANAFYLAXI:

GRAD 1: LINDRIG bronkobstruktion

GRAD 2: MÅTTLIG bronkobstruktion

GRAD 3: SVÅR bronkobstruktion

54
Q

Vilka FÖRÄNDRINGAR i CIRKULATION kan ses vid ALLERGI och ANAFYLAXI?

A

ANAFYLAXI:

GRAD 1: TAKYKARDI!

GRAD 2: SAME

GRAD 3: BRADYKARDI m.m

55
Q

Vilka FÖRÄNDRINGAR i AT kan ses vid ALLERGI och ANAFYLAXI?

A

ALLERGI:

TRÖTT

ANAFYLAXI:

GRAD 1: MER TRÖTT

GRAD 2: SVIMMFÄRDIG

GRAD 3: MEDVETSLÖS!

56
Q

Hur BEHANDLAS ALLERGI och ANFYLAXI hos BARN?

A

ALLERGI: AERIUS

>6 år: 5 mg po

<6 år: 2,5 mg po

ANAFYLAXI:

Adrenalin: 0,01 ml/kg(max 0,5 ml IM) och UPPREPA var 5e min

Betapred(po, iv eller IM)

>6 år: 10x 0,5 mg po-injektion 2 ml

<6 år: 5x 0,5 mg po-injektion: 1 ml

Ventolin vb

Antihistamin

Vätska+Syrgas

57
Q

BETT

A
58
Q

Hur HANDLÄGGS BETT hos BARN?

A

SYMPTOMATISK med XYLOCAIN!

59
Q

Vilka BETT bör HANDLÄGGAS av LÄKARE?

A

HUGGORM: giftiga

KATT+HUNDBETT: finns risk för infektion!

60
Q

FÖRGIFTNING

A
61
Q

JÄRNFÖRGIFTNING

A
62
Q

Vad är TOXISKA dosen vid JÄRNFÖRGIFTNING?

A

30-60 mg/kg

63
Q

Vad händer med TRANSFERRING och ALBUMIN vid JÄRNFÖRGIDTNING?

A

MÄTTAS med JÄRN!

64
Q

Hur kan JÄRNFÖRGIFTNING påverka KROPPEN?

A

TARM: ger etsskada i tarmen

SYSTEMISK: minskad slagvolym, minskad blodvolym

GI: buksmärta, kräkningar, diarre, anuri

METABOLISM: stör ATP SYNTESEN->ger ACIDOS!

65
Q

Hur är FÖRLOPPET av en JÄRNFÖRGIFTNING?

A

Man har INITIALA SYMPTOM(kolla påverkan) som efterföljs av en FÖRBÄTTRINGSFAS för att sedan gå över till KOMA, CHOCK, ANURI och LEVERPÅERKAN

66
Q

Vilka PROVER följer man vid JÄRNFÖRGIFTNING?

A

Plasma-Fe

Leverprover

Koagulationsprover

Syrabas!

67
Q

Vilken BILLDIAGNOSTIK kan bli aktuell vid JÄRNFÖRGIFTNING?

A

BÖS: visar TABLETTER!

68
Q

Hur BEHANDLAS JÄRNFÖRGIFTNING?

A

Dryck+KRÄKNING!

PÅ SJUKHUS: Ventrikel-tarm sköljning!

69
Q

Hur ofta BÖR man KONTROLLERA PLASMAJÄRN vid JÄRNFÖRGIFTNING?

A

>90 mikromol/l->VARANNAN TIMME tills vi når>60 mikromol/l

70
Q

När påbörjas ANTIDOTBEHANDLING vid JÄRNFÖRGIFTNING?

A

>90 mikromol/l->man ger DESFERAL(15mg/kg/h tills plasmakoncentrationen är<40 mikrmol/l)

71
Q

PARACETAMOLFÖRGIFTNING

A
72
Q

Vad är SYMPTOMEN på PARACETAMOLFÖRGIFTNING?

A

INITIALT: inga eller medvetslöshet vid RIKTIGT HÖGA DOSER

DÄREFTER:

-buksmärta, illamående, kräkning

EFTER 24 H:

Påverkade leverprover och leverskada som sedan kan övergå till LEVERSVIKT!

*AKUT NJURSVIKT kan komma vid SVÅR FÖRGIFTNING!

73
Q

Vilka PROVER följer man vid PARACETAMOLFÖRGIFTNING?

A

Plasma-paracetamol!

Leverprover

Koagulationsprover

Syrabas!

Krea

+ÖVRIGA INTOX!

74
Q

Hur BEHANDLAS PARACETAMOLFÖRGIFTNING om vi har< 2 h SEDAN INTAG?

A

VENTRIKELSKÖLJNING, ev 50 g AKTIVT KOL

OM

P-PARA efter 4 h:

-måttlig förhöjd: opiater

-mycket förhöjt(>3000): antidot(ASA) eller dialys

75
Q

Hur BEHANDLAS PARACETAMOLFÖRGIFTNING om vi har< 4 h SEDAN INTAG?

A

P-PARA vid 4 h:

(>1000): antidot

76
Q

Hur BEHANDLAS PARACETAMOLFÖRGIFTNING om vi har> 4 h SEDAN INTAG?

A

P-PARA vid 6 h >700 och >350 vid 10 h: antidot

77
Q

PETROLEUMPRODUKTER(BENSIN m.m)

A
78
Q

Vad är KOMPLIKATIONERNA till PETROLEUMFÖRGIFTNING?

A

Lungbesvär

Systemisk

Neurologisk

79
Q

Vad ska man INTE GÖRA vid PETROLEUMFÖRGIFNING?

A

AKTIVT KOL och PROVOCERAT KRÄKNING; man bör istället DRICKA något(helst mjölkprodukter då det skyddar tarmens slemhinna)

80
Q

Hur HANDLÄGGS PETROLEUMFÖRGIFTNING?

A

Inga SYMPTOM efter 4-6 h->INGET

Vid KRÄKNING(pga aspiration)->INLÄGGNING!

VENTRIKELSKÖLJNING kan göras vb

IVA kan behövas vid ANDNINGSPÅVERKAN och CNS PÅVERKAN!

81
Q

Vad bör man göra om man har fått KEMISK pneumonit VID petroleumförgiftning?

A

Röntgen+AB

82
Q

GIFTINFORMATIONSCENTRALEN

A
83
Q

När kan man RINGA GIFTINFORMATIONSCENTRALEN?

A

24/7

84
Q

Vem kan RINGA GIFTINFORMATIONSCENTRALEN?

A

VEM som HELST!

85
Q

Vilken TYP av INFORMATION kan man få från GIFTINFORMATIONSCENTRALEN?

A

INFO om ÄMNET

RÅD om handläggning!

BIEFFEKTER av ÄMNET!

86
Q

PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD

A
87
Q

Vad menas med PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD?

A

SPÄDBARNET dör UTAN NÅGON ORSAK, d.v.s ANAMNES, STATUS, DÖDSPLATSEN och OBDUKTION kan inte förklara ORSAKEN!

88
Q

Vilka DIAGNOSER kan leda till PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD?

A

MeningitEncephalit

Pneumoni

Sepsis

Myokardit

Pertussis

89
Q

Vid VILKEN ÅLDER är PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD VANLIGAST?

A

2-3 mån

90
Q

HOS VILKA är PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD VANLIGAST?

A

DE med SÄMRE SOCIOEKNOMISK STATUS

91
Q

NÄR är PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD VANLIGAST?

A

UNDER helger och i SÖMNEN!

92
Q

Vad är STÖRSTA RISKFAKTORN för PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD? Nämn andra RISKFAKTORER för PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD?

A

SOVA på mage eller SIDA(man kan rulla på mage) är den STÖRSTA RISKFAKTORN!

TÄCKE eller ANNAT som kan täcka huvudet!

LÅG SGA+UNDERBURENHET!

LÅG ålder och RÖKNING hos MAMMA!

93
Q

Nämn en SKYDDSFAKTORER för PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD?

A

AMNING!(ev NAPP)

94
Q

Hur kan SOVANDET i FÖRÄLDRARS SÄNG vara både en RISK och SKYDDSFAKTOR för PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD?

A

SKYDD: underlättar AMNING!

RISK: :)

95
Q

Vilka RÅD kan man ge för att MINSKA RISKEN för PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD?

A

MER SKYDDSFAKTORER och MINDRE RISKFAKTORER:

SKYDDSFAKTORER:

AMMA

NAPPA

RISKFAKTORER:

Lär BARNET SOVA på RYGG

Lär BARNET SOVA i EGEN SÄNG

AVSTÅ från RÖKNING

FRITT ANSIKTR!

96
Q
A