Kardiologi Flashcards
Vad är sinusrytm?
Normal hjärtrytm - dvs. att impulserna startar i sinusknutan
Vad är normal hjärtfrekvens?
50-100 hjärtslag/minut
Sjuksköterskans uppgift vid EKG?
- Rätt personnummer och rätt patient
- Placera elektroder på rätt plats och så de sitter fast ordentligt
- Pat. ska ligga ner stilla under undersökningen
- Resultat ska skickas till läkare för bedömning
- Larma läkare snabbt vid akut tillstånd (ex, kraftig hjärtinfarkt)
Vad är förmaksflimmer?
Kaotisk elektrisk aktivitet i förmaken. Impulserna kommer från olika delar av hjärtat (mycket från lungvenen). Vissa går ned, andra inte –> kaotisk elektrisk aktivitet
Hur ser f.f ut på EKG?
Oregelbunden rytm och inga P-vågor
Vilka tre former av f.f finns det?
- Paroxysmalt f.f
- Persisterande f.f
- Kronisk f.f
Beskriv paroxysmalt f.f
Återkommande, men går tillbaks till sinusrytm utan behandling inom 7 dygn
Beskriv persisterande f.f
Krävs elkonvertering eller läkemedelsbehandling för att få tillbaka och uppehålla sinusrytm
Beskriv kronisk f.f
Permanent f.f
Vad kan orsaka f.f?
- Hypertoni
- Sköldkörtelrubbningar
- Andra hjärtsjukdomar
- Stress
- Alkohol
- Sömnapné och sömnbrist
- Högintensiv träning
Symtom vid f.f
- Tryck i bröstet
- Dyspné
- Oro
- Trötthet
- Palpitationer (hjärtklappningssymtom)
- Många saknar symtom
Medicinsk behandling av f.f
- Frekvensreglering vid behov: betablockad.
- Rytmreglering: antiarytmika. Ex. vid svår paroxysmalt eller persisterande
- Antitrombotisk läkemedelsbehandling vid behov: ex. Waran. (pat måste uppfylla vissa kriterier)
Icke farmakologisk behandling av f.f
- Elkonvertering. Defibrillator ger elstöt. Pat. sederad. Ibland med antitrombotisk behandling. Ges ex. vid persisterande f.f
Kirurgisk behandling av f.f
- Pacemaker (ex. vid kronisk f.f)
- Ablation: via ljumsken - bränner/kyler nervceller i hjärtat där impulserna utgår - (vid paroxysmalt & persisterande).
- Maze-operation (liknande ablation men är öppen thoraxoperation)
Vad är arytmier?
Hjärtrytmrubbningar (alla rubbningar som avviker från sinusrytm)
Elektrokardiografi (EKG). Vad står P - QRS - T för?
- P-våg: förmakens elektriska aktivitet, sinusutlöst (depolarisering av förmaken)
- QRS: AV-noden, hiskabunten, vä o hö skänkels elektiska aktivitet. (Depolarisering av kamrarna)
T-våg: Repolarisering av kamrarna
Vad innebär sinusarrest?
En eller flera impulser uteblir. Är uppehållen längre än 3-5 sek –> cirkulationspåverkan
Vad är SVES?
Supraventrikulärt utlöst extraslag (förmaksutlöst)
Vad är VES?
Ventrikulärt utlöst extraslag (kammarutlöst)
Vilka sjukdomar kan förmaksflimmer leda till?
- Stroke
- Hjärtsvikt
Vad innebär AV-block?
Blockering i AV-noden. Impulserna från sinusknutan går inte igenom AV-noden
–> lägre puls
Exempel på orsak till AV-block?
Ex:
- Droger
- Läkemedel
- Ärftlighet
Fyra arytmiformer som leder till hjärtstopp?
- Ventrikeltakykardi, VT
- Ventrikelflimmer, VF
- AV-block III
- Asystoli (ingen elektrisk aktivitet i hjärtat)
Ventrikulär takykardi, VT: Pato? Symtom? Orsak?
- Pato: hög puls i kamrarna (200-300 i puls). Om hjärmuskelceller i kamrarna startar elektriskt aktivitet kan en snabb kammarrytm konkurrera ut sinusknutan.
- Symtom: Svimning, cirkulationspåverkan.
- Orsak: Ex, hårda maratonlopp, stor hjärtinfarkt, ärftlighet, fel i retledningssytemet.
Behandling av VT?
- VT kan sluta spontant alternativt behövs behandling med defibrillator och/eller läkemedel.
- Risk för ytterligare VT-episoder –> implanterad defibrillator (ICD) som ger elektrisk stimulering vid behov –> sinusrytm
Ventrikelflimmer, VF,(kammarflimmer): Pato? Symtom? Orsak?
- Pato: Om hjärtmuskelceller i kamrarna startar elektrisk aktivitet så kan det uppstå kaos vilket leder till att kamrarna står och “flimrar” och darrar. –> cirkulation och hjärtarbete avstannar
- -> asystoli.
- Symtom: Svimning, medvetslöshet, ingen kännbar puls, andningsstopp
- Orsak: ex. hjärtsjukdomar såsom stor hjärtinfarkt, hög ålder, ärftlighet
Behandling vid VF?
- Defibrillator, HLR och läkemedel
- Risk för ytterligare VF-episoder –> implanterbar defibrillator (ICD) som ger elektrisk stimulering vid behov –> sinusrytm
AV-block III: Pato? Symtom? Behandling?
- Pato: Elektiska impulser från sinusknutan blockeras i AV-noden –> kamrarna står still.
- Symtom: Svimning, medvetslöshet, ingen kännbar puls, andningsstopp.
- Behandling: Pacemaker. Ev. betablockad sätts ut
Asystoli: Pato? Symtom? Behandling?
- Pato: Ingen elektrisk aktivitet i hjärtat.
- Symtom: Svimning, medvetslöshet, ingen kännbar puls, andningsstopp.
- Behandling: HLR och läkemedel (såsom adrenalin).
Beslut om HLR, vem bestämmer?
- Ansvarig läkare beslutar om att avstå från eller avbryta HLR.
- Ssk måste påbörja HLR om inte medicinskt grundat beslut finns om av avstå.
Faktorer och riskfaktorer för AKS (akut koronart syndrom)
- Ärftlighet
- Kön
- Ålder
- Hypertoni
- Rökning/snusning
- Hyperlipidemi
- Diabetes I och II
- Fetma
- Låg fysisk aktivitet
- Stress
- Extremt hög fysisk aktivitet
- Sömnbrist och låg sömnkvalitet
- Näringsfattig kost och obalanserat energiintag
Definiera hjärtinfarkt
Hjärtmuskelskada beroende på långvarig syrebrist
Beskriv hjärtats kranskärl och funktion
- Kranskärl försörjer hjärtat med syrerikt blod.
- 3 stora kranskärl (LAD, RCA, CXK) som försörjer olika delar av hjärtat
- Stora kärlen förgrenar sig i fler och mindre kärl
Vad ingår i AKS?
- Instabil angina (kärlkramp)
- NSTEMI (icke ST-höjningsinfarkt)
- STEMI (ST-höningsinfarkt)
Beskriv förträngningsprocessen vid AKS
- Blodfetter ansamlas på insidan av det skadade blodkärlet. (faktorer som orsakar skada = ex. hypertoni, rökning, diabetes).
- Förfettningen/åderförkalkningen/placket byggs successivt på och gör kärlet trängre och stelare –> blodet får svårare att passera
- När kärlets inre endotel tillslut brister samlas trombocyter för att “laga” skadan vilket gör att kärlet täpps igen helt alternativt att ytterst litet blodflöde kan flöda
- -> syrebrist i vävnaden
AKS - symtom?
- Bröstsmärta
- Accelererad angina/ofta återkommande
- Smärtsensation > 15 min
- Dyspné
- Svimning, yrsel
- Högt/lågt BT
- Nedsatt saturation
- Arytmikänsla
- Illamående
- Varm/kall/svettig hudkostym
Beskriv STEMI, hur visas det på EKG?
- Vid STEMI = kranskärl helt ockluderat
- ST-kurvan höjs vid denna infarkt
Beskriv NSTEMI, hur visas det på EKG?
- Vid NSTEMI = kranskärl förträngt men visst blodflöde kan passera
- ST-kurvan sänks vid denna infarkt
Beskriv instabil angina
- Oftast förträngning i mindre kranskärl (i en förgrening)
- Kan vara nydebuterad eller en stabil angina som övergår till instabil. Kärlkrampen kan då bli intensivare och utlösas vid mindre ansträngning eller i vila.
Diagnos vid AKS
- Klinisk bild (askgråa i ansikte, oro, kallsvettiga, smärta)
- EKG: visa typ av AKS
- Hjärtenzymer: blodprov. Troponin höjs vid syrebrist i hjärtat
- Svikttecken: ex; perifera ödem, lungödem som ger rossel från lungorna
Behandling vid STEMI?
- Pecutan coronar intervention (PCI): ballongvidgning av kranskärl
- Trombolys: proppupplösade. Påbörjas innan man gör PCI om
PCI-lab inte finns tillgängligt inom en timme - Cor-bypassoperation (CABG): tar venbit från underben och opererar in i aortan och till där det är stopp –> ger blodflöde till området som behöver
- Betablockad vid behov: minskar hjärtfrekvens, ger ökad kontraktilitet och antiarytmisk effekt.
- Opioider: smärtlindring
- Syrgas (saturation <90)
- Nitroglycerin vid behov: vasodilaterande
Behandling vid NSTEMI?
- Antitrombotisk behandling (+kärlkransröntgen) inom 24h.
- Betablockad (minskar hjärtfrekvens, ökad kontraktilitet, antiarytmisk effekt
- Opioider: smärtlindring
- Syrgas (vid saturation <90)
- Nitroglycerin vid behov: vasodilaterande
- Vid behov: PCI
Lungödem: Pato? Diagnos? Behandling?
- Pato: Vid lungödem är det backflöde upp i lungorna pga. skadad vänster kammare.
- Diagnos:
- Klinisk bild (låg saturation, andningssvårigheter, kvävningskänsla, skum/vätska från lungor ur mun).
- Hjärtlungröntgen,
- Ultraljud/EKO
- Klinisk bild (låg saturation, andningssvårigheter, kvävningskänsla, skum/vätska från lungor ur mun).
- Behandling:
- Hjärtsängläge (sitta upp, ben ner).
- Morfin
- C-PAP
- Diuretika
- ACE-hämmare
- Betablockad
- Aldosteronhämmare
- Simdax
- Vätskemätning/KAD
Vad kan AKS leda till för tillstånd?
- Arytmier: FF, VT, VF, AV-block II-III,
VES. - Hjärtsvikt, kardogen chock, aneurysm, klaffruptur, perikardit, psykosocial svikt, kardiell embolikälla
Vad kollas under vårdtid vid AKS?
- Hjärtövervakning, EKG
- Kontroll av vitalparametrar
- Blodprover (elektrolytstatus m.m)
- Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat)
- Glukosbelastning (kontroll om diabetes)
Icke farmakologisk behandling vid AKS (sekundärprevention)?
- RÖKSTOPP
- Kostinformation
- Stresshantering
- Info om sjukdomen
- Sjukgymnastik
- Sjukskrivning 4v-6mån
Beskriv kardiologiska omvårdnaden?
- Kolla vitalparametrar
- Hjärtövervakning (tolka ischemi och arytmier)
- Hudkostym: sviktar på sig + ev. färgförändring
- Sinnesläge
- Kris
- Omgivning (lugn, undiv stress)
- Kost (små portioner, beakta matönskemål
- Smärta (behandla)
- Sömn (viktigt, ev. sömntablett
- PVK
- Stöd till pat. + närstående
Varför är hjärtsängläge bra vid lungödem?
Tillfälligt avlastar hjärtat genom att det venösa återflödet till hjärtat minskar.
Kan underlätta patientens andning.
“Inge hopp till pat. drabbad av AKS”. Förklara!
Ssk ger de verktyg patienten behöver för att klara av situationen som akut sjuk.
Det kan innebära stöd, uppmuntran, undervisning och handledning.
Beskriv PCI-behandling (AKS)
Perkutan coronar intervention. Ballongvidgning av ett kranskärl som är ockluderat eller förträngt. Via ljumsken till kärlet och “blåser” upp ballongen som lokalt trycket bort åderförfettningen. Kvar lämnas en stent (nät) vilket förhindrar att kärlet åter förträngs.
Vad är Troponin?
Hjärtenzym som ökar vid syrebrist i hjärtat. Alltså förhöjt vid AKS
