Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BOSS 2 > Kardiologi > Flashcards

Kardiologi Flashcards

1
Q

Vad är sinusrytm?

A

Normal hjärtrytm - dvs. att impulserna startar i sinusknutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är normal hjärtfrekvens?

A

50-100 hjärtslag/minut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sjuksköterskans uppgift vid EKG?

A
  • Rätt personnummer och rätt patient
  • Placera elektroder på rätt plats och så de sitter fast ordentligt
  • Pat. ska ligga ner stilla under undersökningen
  • Resultat ska skickas till läkare för bedömning
  • Larma läkare snabbt vid akut tillstånd (ex, kraftig hjärtinfarkt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är förmaksflimmer?

A

Kaotisk elektrisk aktivitet i förmaken. Impulserna kommer från olika delar av hjärtat (mycket från lungvenen). Vissa går ned, andra inte –> kaotisk elektrisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser f.f ut på EKG?

A

Oregelbunden rytm och inga P-vågor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka tre former av f.f finns det?

A
  • Paroxysmalt f.f
  • Persisterande f.f
  • Kronisk f.f
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv paroxysmalt f.f

A

Återkommande, men går tillbaks till sinusrytm utan behandling inom 7 dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv persisterande f.f

A

Krävs elkonvertering eller läkemedelsbehandling för att få tillbaka och uppehålla sinusrytm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv kronisk f.f

A

Permanent f.f

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan orsaka f.f?

A
  • Hypertoni
  • Sköldkörtelrubbningar
  • Andra hjärtsjukdomar
  • Stress
  • Alkohol
  • Sömnapné och sömnbrist
  • Högintensiv träning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Symtom vid f.f

A
  • Tryck i bröstet
  • Dyspné
  • Oro
  • Trötthet
  • Palpitationer (hjärtklappningssymtom)
  • Många saknar symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Medicinsk behandling av f.f

A
  • Frekvensreglering vid behov: betablockad.
  • Rytmreglering: antiarytmika. Ex. vid svår paroxysmalt eller persisterande
  • Antitrombotisk läkemedelsbehandling vid behov: ex. Waran. (pat måste uppfylla vissa kriterier)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Icke farmakologisk behandling av f.f

A
  • Elkonvertering. Defibrillator ger elstöt. Pat. sederad. Ibland med antitrombotisk behandling. Ges ex. vid persisterande f.f
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kirurgisk behandling av f.f

A
  • Pacemaker (ex. vid kronisk f.f)
  • Ablation: via ljumsken - bränner/kyler nervceller i hjärtat där impulserna utgår - (vid paroxysmalt & persisterande).
  • Maze-operation (liknande ablation men är öppen thoraxoperation)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är arytmier?

A

Hjärtrytmrubbningar (alla rubbningar som avviker från sinusrytm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Elektrokardiografi (EKG). Vad står P - QRS - T för?

A
  • P-våg: förmakens elektriska aktivitet, sinusutlöst (depolarisering av förmaken)
  • QRS: AV-noden, hiskabunten, vä o hö skänkels elektiska aktivitet. (Depolarisering av kamrarna)
    T-våg: Repolarisering av kamrarna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär sinusarrest?

A

En eller flera impulser uteblir. Är uppehållen längre än 3-5 sek –> cirkulationspåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är SVES?

A

Supraventrikulärt utlöst extraslag (förmaksutlöst)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är VES?

A

Ventrikulärt utlöst extraslag (kammarutlöst)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka sjukdomar kan förmaksflimmer leda till?

A
  • Stroke

- Hjärtsvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär AV-block?

A

Blockering i AV-noden. Impulserna från sinusknutan går inte igenom AV-noden
–> lägre puls

22
Q

Exempel på orsak till AV-block?

A

Ex:

  • Droger
  • Läkemedel
  • Ärftlighet
23
Q

Fyra arytmiformer som leder till hjärtstopp?

A
  • Ventrikeltakykardi, VT
  • Ventrikelflimmer, VF
  • AV-block III
  • Asystoli (ingen elektrisk aktivitet i hjärtat)
24
Q

Ventrikulär takykardi, VT: Pato? Symtom? Orsak?

A
  • Pato: hög puls i kamrarna (200-300 i puls). Om hjärmuskelceller i kamrarna startar elektriskt aktivitet kan en snabb kammarrytm konkurrera ut sinusknutan.
  • Symtom: Svimning, cirkulationspåverkan.
  • Orsak: Ex, hårda maratonlopp, stor hjärtinfarkt, ärftlighet, fel i retledningssytemet.
25
Q

Behandling av VT?

A
  • VT kan sluta spontant alternativt behövs behandling med defibrillator och/eller läkemedel.
  • Risk för ytterligare VT-episoder –> implanterad defibrillator (ICD) som ger elektrisk stimulering vid behov –> sinusrytm
26
Q

Ventrikelflimmer, VF,(kammarflimmer): Pato? Symtom? Orsak?

A
  • Pato: Om hjärtmuskelceller i kamrarna startar elektrisk aktivitet så kan det uppstå kaos vilket leder till att kamrarna står och “flimrar” och darrar. –> cirkulation och hjärtarbete avstannar
  • -> asystoli.
  • Symtom: Svimning, medvetslöshet, ingen kännbar puls, andningsstopp
  • Orsak: ex. hjärtsjukdomar såsom stor hjärtinfarkt, hög ålder, ärftlighet
27
Q

Behandling vid VF?

A
  • Defibrillator, HLR och läkemedel
  • Risk för ytterligare VF-episoder –> implanterbar defibrillator (ICD) som ger elektrisk stimulering vid behov –> sinusrytm
28
Q

AV-block III: Pato? Symtom? Behandling?

A
  • Pato: Elektiska impulser från sinusknutan blockeras i AV-noden –> kamrarna står still.
  • Symtom: Svimning, medvetslöshet, ingen kännbar puls, andningsstopp.
  • Behandling: Pacemaker. Ev. betablockad sätts ut
29
Q

Asystoli: Pato? Symtom? Behandling?

A
  • Pato: Ingen elektrisk aktivitet i hjärtat.
  • Symtom: Svimning, medvetslöshet, ingen kännbar puls, andningsstopp.
  • Behandling: HLR och läkemedel (såsom adrenalin).
30
Q

Beslut om HLR, vem bestämmer?

A
  • Ansvarig läkare beslutar om att avstå från eller avbryta HLR.
  • Ssk måste påbörja HLR om inte medicinskt grundat beslut finns om av avstå.
31
Q

Faktorer och riskfaktorer för AKS (akut koronart syndrom)

A
  • Ärftlighet
  • Kön
  • Ålder
  • Hypertoni
  • Rökning/snusning
  • Hyperlipidemi
  • Diabetes I och II
  • Fetma
  • Låg fysisk aktivitet
  • Stress
  • Extremt hög fysisk aktivitet
  • Sömnbrist och låg sömnkvalitet
  • Näringsfattig kost och obalanserat energiintag
32
Q

Definiera hjärtinfarkt

A

Hjärtmuskelskada beroende på långvarig syrebrist

33
Q

Beskriv hjärtats kranskärl och funktion

A
  • Kranskärl försörjer hjärtat med syrerikt blod.
  • 3 stora kranskärl (LAD, RCA, CXK) som försörjer olika delar av hjärtat
  • Stora kärlen förgrenar sig i fler och mindre kärl
34
Q

Vad ingår i AKS?

A
  • Instabil angina (kärlkramp)
  • NSTEMI (icke ST-höjningsinfarkt)
  • STEMI (ST-höningsinfarkt)
35
Q

Beskriv förträngningsprocessen vid AKS

A
  1. Blodfetter ansamlas på insidan av det skadade blodkärlet. (faktorer som orsakar skada = ex. hypertoni, rökning, diabetes).
  2. Förfettningen/åderförkalkningen/placket byggs successivt på och gör kärlet trängre och stelare –> blodet får svårare att passera
  3. När kärlets inre endotel tillslut brister samlas trombocyter för att “laga” skadan vilket gör att kärlet täpps igen helt alternativt att ytterst litet blodflöde kan flöda
    - -> syrebrist i vävnaden
36
Q

AKS - symtom?

A
  • Bröstsmärta
  • Accelererad angina/ofta återkommande
  • Smärtsensation > 15 min
  • Dyspné
  • Svimning, yrsel
  • Högt/lågt BT
  • Nedsatt saturation
  • Arytmikänsla
  • Illamående
  • Varm/kall/svettig hudkostym
37
Q

Beskriv STEMI, hur visas det på EKG?

A
  • Vid STEMI = kranskärl helt ockluderat

- ST-kurvan höjs vid denna infarkt

38
Q

Beskriv NSTEMI, hur visas det på EKG?

A
  • Vid NSTEMI = kranskärl förträngt men visst blodflöde kan passera
  • ST-kurvan sänks vid denna infarkt
39
Q

Beskriv instabil angina

A
  • Oftast förträngning i mindre kranskärl (i en förgrening)
  • Kan vara nydebuterad eller en stabil angina som övergår till instabil. Kärlkrampen kan då bli intensivare och utlösas vid mindre ansträngning eller i vila.
40
Q

Diagnos vid AKS

A
  • Klinisk bild (askgråa i ansikte, oro, kallsvettiga, smärta)
  • EKG: visa typ av AKS
  • Hjärtenzymer: blodprov. Troponin höjs vid syrebrist i hjärtat
  • Svikttecken: ex; perifera ödem, lungödem som ger rossel från lungorna
41
Q

Behandling vid STEMI?

A
  • Pecutan coronar intervention (PCI): ballongvidgning av kranskärl
  • Trombolys: proppupplösade. Påbörjas innan man gör PCI om
    PCI-lab inte finns tillgängligt inom en timme
  • Cor-bypassoperation (CABG): tar venbit från underben och opererar in i aortan och till där det är stopp –> ger blodflöde till området som behöver
  • Betablockad vid behov: minskar hjärtfrekvens, ger ökad kontraktilitet och antiarytmisk effekt.
  • Opioider: smärtlindring
  • Syrgas (saturation <90)
  • Nitroglycerin vid behov: vasodilaterande
42
Q

Behandling vid NSTEMI?

A
  • Antitrombotisk behandling (+kärlkransröntgen) inom 24h.
  • Betablockad (minskar hjärtfrekvens, ökad kontraktilitet, antiarytmisk effekt
  • Opioider: smärtlindring
  • Syrgas (vid saturation <90)
  • Nitroglycerin vid behov: vasodilaterande
  • Vid behov: PCI
43
Q

Lungödem: Pato? Diagnos? Behandling?

A
  • Pato: Vid lungödem är det backflöde upp i lungorna pga. skadad vänster kammare.
  • Diagnos:
    • Klinisk bild (låg saturation, andningssvårigheter, kvävningskänsla, skum/vätska från lungor ur mun).
      - Hjärtlungröntgen,
      - Ultraljud/EKO
  • Behandling:
    - Hjärtsängläge (sitta upp, ben ner).
    - Morfin
    - C-PAP
    - Diuretika
    - ACE-hämmare
    - Betablockad
    - Aldosteronhämmare
    - Simdax
    - Vätskemätning/KAD
44
Q

Vad kan AKS leda till för tillstånd?

A
  • Arytmier: FF, VT, VF, AV-block II-III,
    VES.
  • Hjärtsvikt, kardogen chock, aneurysm, klaffruptur, perikardit, psykosocial svikt, kardiell embolikälla
45
Q

Vad kollas under vårdtid vid AKS?

A
  • Hjärtövervakning, EKG
  • Kontroll av vitalparametrar
  • Blodprover (elektrolytstatus m.m)
  • Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat)
  • Glukosbelastning (kontroll om diabetes)
46
Q

Icke farmakologisk behandling vid AKS (sekundärprevention)?

A
  • RÖKSTOPP
  • Kostinformation
  • Stresshantering
  • Info om sjukdomen
  • Sjukgymnastik
  • Sjukskrivning 4v-6mån
47
Q

Beskriv kardiologiska omvårdnaden?

A
  • Kolla vitalparametrar
  • Hjärtövervakning (tolka ischemi och arytmier)
  • Hudkostym: sviktar på sig + ev. färgförändring
  • Sinnesläge
  • Kris
  • Omgivning (lugn, undiv stress)
  • Kost (små portioner, beakta matönskemål
  • Smärta (behandla)
  • Sömn (viktigt, ev. sömntablett
  • PVK
  • Stöd till pat. + närstående
48
Q

Varför är hjärtsängläge bra vid lungödem?

A

Tillfälligt avlastar hjärtat genom att det venösa återflödet till hjärtat minskar.
Kan underlätta patientens andning.

49
Q

“Inge hopp till pat. drabbad av AKS”. Förklara!

A

Ssk ger de verktyg patienten behöver för att klara av situationen som akut sjuk.
Det kan innebära stöd, uppmuntran, undervisning och handledning.

50
Q

Beskriv PCI-behandling (AKS)

A

Perkutan coronar intervention. Ballongvidgning av ett kranskärl som är ockluderat eller förträngt. Via ljumsken till kärlet och “blåser” upp ballongen som lokalt trycket bort åderförfettningen. Kvar lämnas en stent (nät) vilket förhindrar att kärlet åter förträngs.

51
Q

Vad är Troponin?

A

Hjärtenzym som ökar vid syrebrist i hjärtat. Alltså förhöjt vid AKS

BOSS 2 (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions