Kapitel 9: Mikroorganismer Flashcards
Arkéer
Prokaryota celler som lever i väldigt speciella miljöer där andra organismer har svårt att klara sig ex. i mycket varma miljöer eller på extremt salta platser. Vissa arkéer bildar metan.
En del arter har fotosyntes där de inte använder klorofyll utan istället ämnen som påminner om de ljuskänsliga molekylerna i våra ögon (tappar och stavar).
Bakterier
Prokaryota celler som oftast är ensamma men kan förekomma tillsammans i olika strukturer (se kortet: Typer av bakterier i Cellen 1). Likheter i bakteriens utseende behöver inte betyda ett närmare släktskap.
Bakteriers cellvägg
Är uppbyggda av peptidoglykaner som är långa kedjor av sockermolekyler med aminogrupper. Cellväggen kan vara olika kraftiga.
Grampositiva bakterier
Bakterier som har en tjock cellvägg och inte så många strukturer utanför.
Gramnegativa bakterier
Bakterier som har en tunn cellvägg och utanför ett ytterligare cellmembran.
Bakteriens cilier och flageller
Flagellerna är smalare än hos eukaryota celler. De innehåller inte mikrotubulier samt befinner sig den hårliknande delen utanför medans ”motorn” befinner sig innanför cellmembranet. Bakterier har även någon typ av cellskelettet för att ge stadga åt flagellerna.
Pili
Ett utskott på bakteriecellen som används för att sätta sig fast på olika underlag.
Sexpili
Ett utskott på bakteriecellen som kan användas för att utväxla DNA (plasmider) mellan olika bakterieceller.
Cellmembranet
Är en kemisk barriär. Där sker elektrontransporten och ATP- bildning i cellandningen. Bakterier med fotosyntes har inga speciella kloroplaster utan utnyttjar cellmembranet istället för detta.
Endosporbildning
Bildas av bakterier för att överleva extrema förhållanden. Har en extra tjock cellvägg och tillräckligt mycket cellinnehåll så att bakterier kan leva vidare efter en dvala (DNA, cellmembran och några få organeller). Det krävs mer för att döda endosporer vid sterilisering.
Bakteriers genetiska material
Det mesta av bakteriens arvsmassa utgörs av en enda stor ringformad DNA- molekyl (ingen cellkärna). Har mycket mindre DNA än i eukaryota celler men utnyttjas mer effekt, introner och nonsens- DNA saknas. Bakteriers DNA kan replikeras oberoende av takten på cellandningen, inte ovanligt att en cell innehåller flera kopior av sin enda kromosom.
Arvsmassan förändras snabbt genom mutation och överföring av plasmider.
DNA kan även föras över från ett virus till en bakterie.
Plasmider
Mindre DNA- ringar i bakteriecellen. Innehåller ofta gener som ökar bakteriens överlevnad ex. som resistens mot antibiotika.
Restriktionsenzymer
Enzymer som används av bakterier för att oskadliggöra främmande DNA från virus.
Fotoautotrofa bakterier
En form av autotrofa bakterier som använder ljusenergi för att bilda energirika ämnes, som ATP. Energin i ATP används till att göra om koldioxid till kolhydrater.
Ex. Blågröna bakterier genomför fotosyntes nästan exakt som växten med klorofyll och vatten.
Andra fotoautotrofa bakterier utnyttjar vätesulfid istället för vatten och det bildas fritt svavel. Dessa bakterier har en speciell typ av klorofyll (bakterieklorofyll) som utnyttjar ljus med lägre våglängd än vanligt klorofyll.
Fotoheterotrofa
En form av autotrofa bakterier som utnyttjar något organiskt änne för att starta fotosyntes.
Kemoautotrofa
Bakterier som utnyttjar något oorganisk kemisk reaktion för att bilda energirika ämnen, som sedan bildar kolhydrater från koldioxid.
Ex. Nitrifikationsbakterier överför ammoniumjoner till nitritjomer och sedan till nitratjoner. Svavelbakterier överför vätesulfit till sulfat.
Heterotrofa bakterier
Bakterier som utnyttjar aerob cellandning ungefär som eukaryota celler men finns även bakterier som använder andra oxiderande molekyler.
Denitrifikationsbakterier
Bakterier som utnyttjar nitratjoner i en anaerob miljö och bildar kvävgas. Bakterier med anaerob cellandning har speciella enzymer som katalyserar reaktionerna.
Bakteriofager
Virus som angriper bakterieceller. Dessa virus sprutar bara in nukleinsyran i värdcellen. Viruset tar över värdcellens aktivitet som sedan leder till att bakteriecellen dör och spricker upp därefter hundratal nya viruspartiklar frigörs.
Lytisk livscykel
Cykeln där virus för in DNA/RNA i bakteriecellen som förökar sig snabbt och förstör värdcellen. Nya viruspartiklar kan själva snabbt infektera nya värdceller.
Virus
Kan vara leva och föröka sig genom att invadera celler. Består minst av två komponenter…
- Ärftligt material som är en nukleinsyra, kan vara DNA eller RNA
- Ett proteinskal, kapsid
Många virus har ett yttre hölje som har sitt ursprung i värdcellens membran. Virus brukar grupperas efter typen av nukleinsyra samt om de har eller har inte ett yttre hölje utanför proteinskalet.
Lysogen livscykel
En cykel där virusets arvsmassa bygga in i bakteriecellens eget DNA. DNA avsnittet från viruset i bakterien kallas profag. Denna arvsmassa kan ligga vilande i många cellgenerationer som lagrad genetisk information. En plötslig förändring i cellens miljön kan leda till att det inbyggda arvsmassan aktiveras och en produktion av nya viruspartiklar startas.
Retrovirus
Många av RNA- virus är retrovirus. Viruset sammansmälter med värdcellens cellmembran och tömmer sitt innehåll av RNA och proteiner. Omvänt transkriptas gör om RNA till DNA som fogas in i värdcellens DNA och blir ett provirus. Detta provirus ger upphov till både nytt virusprotein och virus- RNA som sedan ”byggs ihop” till nya viruspartiklar. Dessa knoppad av från värdcellen genom exocytos.
Ex. på retrovirus är hiv/aids.
