Kapitel 24: Hormoner & Kemisk Reglering Flashcards
Hormoner
Är en kemisk signalmolekyl som bildas i endokrina körtlar eller celler. Inget unikt för djur utan förekommer även i växter. Verkar lokalt oftast lång ifrån den körtel där den bildats eller i hela kroppen. En cell har receptorer för många olika hormoner i membranet och varje hormon har sin specifika effekt på cellen ex…
- Aktivera/deaktivera cellens egna enzymer
- Aktivera gener för specifika enzymer eller andra proteiner
- Ändra cellmembranets permeabilitet
- Stimulera cellen att tillverka någon för export
- Stimulera cellen till snabbare celldelning
Hormoner styr många processer som tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning samt salt- och sockernivån som är nödvändig för kroppens homeostas. Ex. på hormoner är melatonin, kortisol och serotonin. Melatonin bildas i mörker och talar om för kroppen att det är dags att sova. Nervsystemet och hormonsystemet samarbetar.
Endokrina körtlar
En körtel som inte har någon öppning till den ”yttre världen” utan utsöndrar sitt hormon direkt till blodkärl eller lymfkärl. Produktionen av olika hormoner regleras genom återkoppling, positiva eller negativa.
Negativ återkoppling innebär att en förändring i kroppen ger upphov till ett hormonsvar som motverkar förändringen. Ex. blodets halt v glukos.
Positiv återkoppling innebär att en förändring i kroppen ger upphov till ett hormonsvar som förstärker förändringen. Ex. musklerna i livmodern styr barnafödande.
Eikosanoider
Är kemiska signalämnen med lokal verkan. Kan bildas av de flesta celler och påverkar de närmaste cellgrannarna ex. ämnen som aktiverar cellernas försvar i området runt en skada. De är också betydelsefulla för fettnedbrytning och för reglering av blodtrycket.
Fermoner
Är kemiska doftämnen som djur använder för att kommunicera med sin omgivning ex. katter som gnider sin hals mot ens ben för att märka området med sin doft.
Aminosyrabaserade hormoner
De flesta av kroppens hormoner är baserade på aminosyror. De är vattenlösliga och kan därför inte passera genom cellmembranet utan målcellerna har istället membranbundna receptorproteiner. Till varje receptorprotein kan bara ett slags hormon binda. När hormonet har bundit skickas sekundära budbärare ut inuti cellen. Effekten av dessa hormoner är oftast snabba men kortvariga.
Om den sekundära budbäraren är cAMP aktiverar den olika enzymer, kinaser, som kopplar fosfatgrupper på vissa proteiner så att de aktiveras. En del aminosyrabaserade hormoner kan också ha en hämmande effekt, alltså bromsa produktionen av något ämne i cellen.
Ex. på aminosyrabaserade hormoner är insulin och glukagon.
Steroidhormoner
Verkar genom att aktivera gener. Är fettlösliga och kan därför bara transporteras i blodet bundna till plasmaproteiner. De produceras i könskörtlarna och av binjurebarken.
Varje typ av steroidhormon binder inne i cellen till sin specifika ”vägvisaremolekyl” som guider hormonet till den del av DNA som ska aktiveras. Vilket innebär att den speciella genen transkriberas och translateras så att det efterfrågade proteinet tillverkas. Proteinet, ofta ett enzym, medverkar sedan vid tillverkningen av andra proteiner. Effekten är generellt långsam men relativt varaktig.
Ex. på steriodhormoner är östrogen, progesteron, testosteron och kortisol.
Hypofysen
En liten endokrin körtel i hjärnan med två delar- framloben och bakloben.
Bakom hypofysen sitter hypothalmus, dessa kommunicerar med varandra och fungerar som kroppens regleringscentral. Hormonerna från hypofysen registreras av receptorer i CNS, främst i hypothalmus.
Hypofysens framlob
Producerar sex olika slags hormoner som tillsammans kan styra ämnesomsättningen, fortplantningen och tillväxt. Hormonerna kan bildas som ett svar på nervsignaler som har kommit in till CSN från omgivningen. Dessa neurohormoner kan hämma eller stimulera produktionen av framlobens endokrina hormoner. Kan även styras genom negativ återkoppling. Ex. på hormoner som hypofysens framlob tillverkar…
- Tillväxthormon (GH) som stimulerar ämnesomsättning och tillväxt, framför allt av benvävnad.
- Sköldkörtelhormon (TSH) som reglerar sköldkörtelns hormon produktion, indirekt ämnesomsättningen.
- Gulkroppshormon (LH) som stimulerar äggstockarnas hormonproduktion och ägglossning samt testiklarnas testosteronproduktion.
- Follikelstimulerande hormon (FSH) som stimulerar äggstockarna till produktion av ägg och testiklarnas produktion av spermier.
Hypofysens baklob
Är egentligen en förlängning av hypothalamus. Hormonerna tillverkas av specialiserade nervceller, neurosekretoriska, i hypothalamus som skickar hormonerna till bakloben där de lagras. Ex. på hormoner som hypofysens baklob tillverkar…
- Oxytocin dom stimulerar livmoderns sammandragningar under förlossning och därefter vis mjölkproduktion.
- Antidiuretiskt hormon (ADH) som stimulerar njurarnas återupptag av vatten.
Binjurarna
Har två olika typer av vävnader- bark och märg. Både har betydelse för höjningen av cellernas ämnesomsättning och blodets glukosnivå vid alarmsituationer. I barken produceras även hormoner som reglerar blodets saltkoncentration (vis njurarna). Ex. på hormoner som tillverkas i binjurarna…
- Aldosteron bildas i barken och påverkar njurarnas så att blodet tar tillbaka och avger mer saltjoner.
- Kortisol bildas i barken och är ett stresshormon som höjer blodsockernivån vilken kan påverka immunförsvaret negativt.
- Adrenalin och noradrenalin bildad i binjuremärgen och höjer kroppens muskelaktivitet och metabolism.
Stress
I stressiga situationer skickar hjärnan signaler till binjurarna som utsöndrar adrenalin och noradrenalin. Pulsen ökar och matspjälkningssystemet går ner på sparlåga. Hormoner som oxytocin gör att kroppen återvänder till normaltillståndet när orsaken bakom stressreaktionen har försvunnit.
Om orsaken till stressreaktionen kvarstår börjar olika kortikoider, bland annat kortisol, att produceras. Halterna av tillväxthormoner och könshormoner minskar och immunförsvaret försämras.
Diabetes
Finns i två huvudformer, gemensamt är främst att halten glukos i blodet blir onormalt hög, vilket skadar vävnaderna på olika sätt.
• Diabetes typ 1
- Uppstår tidigt i ålderns. Beta-celler i bukspottskörteln bryts ner av kroppen själv så att ingen insulin produceras. Sjukdomen är kronisk men kan behandlas. Cellerna får ingen energi från kolhydrater och börjar bryta ner fetter vilket gör att ketosyrer bildas vilket är giftiga.
• Diabetes typ 2
- Beta-celler fungerar fortfarande och producerar insulin. Istället fungerar inte receptorerna i kroppscellernas membranproteiner korrekt.
Struma
Betyder att sköldkörteln är förstorad. Orsakas antigen av hypertyreos som beror på för hög produktion av sköldkörtelhormon eller hypotyreos, för låg produktion. Ofta till följd av en autoimmun reaktion i körtelvävnaden eller jodbrist.
Akromegali
Överproduktionen av tillväxthormoner. Sker det i barndomen resulterar detta i gigantism. I vuxen ålder leder överproduktionen till tillväxt av händer, fötter och ansiktets skelett.
Brukar vara till följd av en godartad tumör på hypofysen.
