Kapitel 16: Matspjälkning Flashcards
Kolhydrater
Viktigaste energikällan för de flesta djur. Nervceller och röda blodkroppar använder nästan bara glukos som energikälla. Kolhydrater har direkt eller indirekt sitt ursprung i fotosyntes.
Monosackarider
Ex. glukos och fruktos. Våra celler använde i huvudsak glukos och till viss del fruktos och galaktos som råvara vid tillverkningen av ATP. Övriga monosackarider omvandlas till glukos i levern.
Disackarider
Är de sockerarter som består av två monosackaridrester sammankopplade med en glykosidbindning ex. maltos och sackaros.
Polysackarider
Är kolhydrater som byggs upp av ett stort antal monosackarider. Strukturen kan vara linjär eller förgrenad. De är i allmänhet svårlösliga i vatten och saknar smak. Stärkelser ex. cellulosa.
Cellulosa kan inte människan spjälka, ingår i gruppen kostfibrer. Fyller funktionen dels som ”motion för magen”, dels som vätskebindande så att maten passerar långsammare genom tarmen. Fibrer kan även vara en energikälla för viktiga bakterier som lever i tjocktarmen.
Glykemiskt index (GT)
En metod för att dela in kolhydrater efter hur snabbt de får glukoshalten i blodet att stiga.
Fetter
Har dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. Lagras som lipider i fettceller för överleva bistra tider. Den typ sv lipider människan i huvudsak konsumerar är neutralfetter (triglycerider). Två viktiga fettsyror som människan själv inte kan producera är linolsyra och alfa-linolensyra.
Proteiner
Av de 20 olika slags aminosyror som bygger upp proteinerna kan människokroppen framställa 12 stycken själv, medan 8 stycken är essentiella. När de bryts ned i cellerna återanvänds det mesta som energikälla eller omvandlas till fett för lagring.
Vitaminer
Finns totalt 13 olika slags vitaminer. Alla kan tillföras ned maten utom D-vitamin (produceras i huden när solen skiner) och K-vitamin (fås av bakterier i tjocktarmen). Vitaminer delas in i vattenlösliga och fettlösliga.
Vattenlösliga vitaminer
Kan inte lagras i kroppen och är svåra att överdosera på då överskottet förs ut med urinen. Fungerar främst som en coenzymer i kroppen.
Ex. C-vitamin, B-vitamin, folsyra, riboflavin och biotin.
Fettlösliga vitaminer
Har varierande funktioner ex. som antioxidanter. Eftersom de lagras i fett vävnaderna så kan ett för stort intag ge förgiftningssymptom.
Ex. A, D, E och K-vitamin.
Makronäringsämnen
Mineralämnen som det behövs stora mängder av.
Ex. Kalcium, fosfor, kalium, klor, natrium, svavel och magnesium.
Mikronäringsämnen
Eller spårämnen är mineralämnen som det behövs små mängder av.
Ex. Fluor, järn, koppar, zink och selen.
Växtätare (herbivorer)
Får i huvudsak sin föda från växtriket. Födan innehåller låg näring eftersom växtfibrer är svåra att sönderdela och spjälka, saknar egna enzymer som kan bryts ner cellulosa. Har anpassade tänder för att mala födan. Har en lång tarmkanal, generellt en lång blindtarm som fungerar som jäsningstank. I tarmkanalen finns mutualistiskt bakterier och ciliater, organismer som kan bryta ner cellulosa.
Idisslare
Växtätare som ex. kor, får och hjortdjur med sina ”fyra magar”. Sväljer maten först ner i vommen och nätmagen där maten jäser med hjälp av bakterier och ciliater. Förs sedan upp till munnen där den idisslas för att sedan sväljas på nytt till bladmagen där vätskan avskiljs. Därefter till löpmagen där enzymer börjar sin spjälkning och sedan tillsist till tarmarna.
Allätare (omnivorer)
Äter både växter och djur. Varken tänder eller tarmkanalen är lika specialiserade som hos djur i de andra grupperna.
Ex. Människan, björnar och grisar.
Köttätare (karnivorer)
Får främst sin energi genom att äta andra djur. Tarmkanalen innehåller de enzymer som kräva för att spjälka de proteiner och lipider som ingår i födan. Har anpassade tänder och en töjbar magsäck som gör att köttätare kan äta stora mängder.
Spjälkning av kolhydrater
Amylas bryter ner polysackarider till disackariden maltos. Enzymer från tunntarmens vägg delar upp disackariderna till monosackarider som tas upp av blodkärl i tunntarmen.
Spjälkning av lipider
Spjälkningen börjar i tunntarmen. De finfördelas till mindre fettdroppar av gallsyror från leverns gallblåsa. I tunntarmen delar enzymet lipas från bukspottskörteln upp triglyceriderna i fria fettsyror och glycerol som tas upp av epitelcellerna i tunntarmen. Tillsammans med fosfolipider och kolesterol bildar de kylomikroner som transporteras till lymfkärlen och sedan blodkärlen. Där delas de upp av ett enzym till fria fettsyror och glycerol igen så att de kan tas upp av cellerna.
Spjälkning av proteiner
Börjar i magsäcken där enzymet pepsin spjälkar proteinet i kortare polypeptider. I tunntarmen spjälkar flera olika peptidaser från bukspottskörteln till aminosyror som kan tas upp av blodkärlen genom aktiv transport.
Munhålan
Maten sönderdelas med hjälp av tänder och saliv. Saliv innehåller vatten och andra ämnen som…
• Mucin
- ett slemämne som gör maten lättare att svälja
• Amylas
- ett enzym sim bryter ner stärkelse
• Lysozymer
- bakteriedödande
• Antikroppar
• Vätekarbonatjoner
- stabiliserar pH-värdet
Svalg och matstrupe
När man sväljer stängs automatiskt öppningen till luftstrupen. I matstrupen finns glatt muskulatur som kramar maten ner till magsäcken.
Magsäcken
I dess vägg finns körtlar som utsöndrar magvätska med ett pH-värde på 2. Innehåller enzymet pepsin och buffrande slem. Magsäckens vägg är täkt av pepsinigen för att själv inte skadas. Den sura miljön i magsäcken behövs för att…
- Döda bakterier
- För att bryta ber matens cellväggar och därmed göra näring tillgänglig
- Bryts ner proteiner
- Enzymet pepsin verkar bäst i pH 2
Tolvfingertarmen
Där bukspottskörteln och leverns gallblåsa tömmer sitt innehåll. Har även ett sekret med enzymer och buffrande ämnen.
Levern
Kroppens största körtel. Två av kroppens största blodkärl anländer respektive utgår från levern. Ämnen från spjälkningen i tarmen tas upp av blodet och transporteras i portvener till levern för fortsatt bearbetning. Syrerikt blod som behövs för dess processer transporteras via leverartären. På leverns undersida finns gallblåsan som lagrar gallvätska. Några av leverns funktioner…
- Reglera blodets glukoskoncentration genom att omvandla glukos till glykogen och sedan sönderdela det till glukos vid behov
- Omvandla glukos till fett
- Oxidera fetter till acetyl- CoA som går in i citronsyracykeln
- Bildar lipoproteiner som transporterar fettsyror och kolesterol i blodet
- Plocka bort den giftiga aminogruppen från aminosyror och bilda urinämnet av dem
- Bilda de flesta proteiner som finns i blodplasma ex. fibrin
- Lagra flera olika vitaminer samt järn
- Bryta ner alkohol och andra gifter
Bukspottskörteln
Sitter under levern och producerar både hormoner och enzymer ex. insulin och glukagon samt somatostatin (tillväxthämmande). Ex. på enzymer som produceras…
• Amylas
- kolhydratspjälkande
• Bukspottlipas
- lipidspjälkande
• Trypsin och dipeptidaser
- proteinspjälkande
• DNAas och RNAas
- nukleinsyrespjälkande
Tunntarmen
Längsta delen av matspjälkningssystemet (ca 6 meter). Har ett pH-värde på ca 8. Tunntarmens väggar är täckt med villi (tarmludd) och mikrovilli (små utskott på varje cell). Alla näringsämnen samt de mesta av vattnet och salterna absorberas genom diffusion.
Tjocktarmen
Absorberar det återstående vattnet. I tjocktarmen finns viktiga bakterier som bildar vitaminer.
Blindtarmen
Belägen där tunntarmen ansluter till tjocktarmen. Ingår i kroppens immunförsvar.
