Kapitel 10-14: Växter & Svamparnas Fysiologi Flashcards
Xylem
Veddelen, en ledande och mekaniskt stödjande vävnad i kärlväxter (mossor har alltså inget xylem.) Det transporterar vatten och mineraler (oorganiska ämnen) från rötterna och vidare ut i plantan. Transporten drivs av solenergi.
Xylemet består av döda celler som befinner sig innanför levande celler. Detta gör att vatten från marken passerar de levande cellerna innan det kommer in i xylemet. De döda cellerna är av två typer; långsmala trakeider och rymligare kärl. Barrträd har bara trakeider, lövträd båda.
Floem
Ett vävnadssystem som ansvarar för transport av socker och andra näringsämnen i kärlväxter (organiska ämnen). Floemets transporterade innehåll är lösligt i vatten och kräver energi från cellandning (ATP). På träd finns floemet strax under barken.
Totipotent cell
En cell som kan utvecklas till alla de olika specialiserade cellerna i en organism.
Meristem
Samlingar av celler i vissa delar av växter där celldelning sker för tillväxt på bredden eller längden. När en stickling tas från en växt så måste det finnas meristem med i den för att rotbildning och tillväxt skall ske.
Kambiet
Zonen mellan bark och ved i träd. Här bildas nytt xylem.
Plasmodesmer
Små porer i växtcellens vägg som skapar förbindelser mellan cellerna i växten.
Viktigt för samordningen av information i en växt genom transport av olika hormoner.
Annuella
Växter som är ettåriga. Gror ur ett frö, växer, blommar, bildar frön och sen dör.
Perenna
Växter som är fleråriga. Övervintrar och skjuter sedan upp nya skott varje vår.
Mossor
Hos mossor är de gröna plantorna haploida samt bildar han- och honorgan. Efter befruktning växter det upp en sporkapsel, där meiosen sker, så det bildas haploida sporer.
Sporkärlväxter
Hos ex. ormbunkar är den stora gröna plantan diploid. En spor gror först till en förgrodd som har han- och honorgan. Efter befruktning växter det upp en ny ormbunksplanta.
Gömfröiga växter
Hos gömfröiga växter är pollenkornen på pistillens märke och växer ut. Respektive äggcellen och några ytterligare celler är haploida. De gröna plantorna är diploida.
Vid pollinering hamnar pollenkornen på pistillens märke och växer ut till en pollenslang, genom vilken två spermier når fruktämnet. Den ena spermien befruktar äggcellen, den andre det som ska bli frövitan (groddens ”matsäck”).
Kloroplaster
Hela fotosyntesprocessen sker i kloroplasten. Ljus fångas upp av speciella klorofyllmolekyler som bildar olika sockerarter. Sockermolekylerna förs sedan från kloroplasten till bladcellernas cytoplasma och till övriga delar av växten. Viktigaste delarna i kloroplasten är…
• Dubbla yttre membran
• Tylakoider
”Travar” av membranblåsor där de fotokemiska reaktionerna sker
• Stroma
Utrymmet mellan membranväggen och tylakoiderna där koldioxidfixeringen sker
Leukoplaster/Amyloplaster
Vita (färglösa) plastider som lagrar stärkelse i underjordiska organ ex. potatis.
Plastider
Kloroplaster tillhör en grupp organeller som gemensamt kallas plastider.
Förmodligen produkten av någon form av autotrofa bakterier som ”vandrade in” i cellen för 1.5 miljarder år sedan. Plastider har eget DNA och egna ribosomer. En del av enzymerna för fotosyntes tillverkas m.h.a DNA från kloroplasterna.
Kromoplaster
En form av plastider som ofta finns i blommors kronblad med röda och gula färgämnen som inte deltar i fotosyntes.
Proplastider
En form av plastider som finns i groende frön. Full utveckling till kloroplaster i blad med bildning av klorofyll kräver ljus (åtminstone hos de gömfröiga växterna).
Koldioxidfixering (calvincykeln)
Koldioxidfixering är ett av två händelseförlopp som sker vid fotosyntes. Förklarat steg för steg.
- Enzymet rubisko kombinerar koldioxid från luften med en sockermolekyl med fem kolatomer. Det bildas två molekyler med tre kolatomer vardera.
- M.h.a väte på bärarmolekyler och energi (ATP) ombildas molekylerna till socker och tre kolatomer.
- En del av sockret lagras i kloroplasten som stärkelse och en del förs ut ur. En stor del ombildas till den ursprungliga sockermolekylen (fem kolatomer) så att mer koldioxid kan tas in.
Dock är den normala koldioxidfixeringen ofullkomlig för vissa växter i extrema miljöer som har ”utbyggnader”.
Den fotokemiska reaktionen
Den fotokemiska reaktionen är ett av händelseförloppen som sker vid fotosyntes. Förklarat steg för steg.
- Ljusenergi flyttar bort elektroner från dess reaktionscentrum.
- Reaktionscentret tar upp nya elektroner från vatten. Vattnet delas alltså upp i syrgas och vätejoner. Metallen mangan är viktig i detta system.
- De frigjorda elektronerna för in vätejonerna (protoner) in i tylakoidblåsan m.h.a ytterligare ljusenergi.
- Koncentrationsskillnaden mellan överskottet vätejoner i tylakoidblåsan jämfört med övriga kloroplasten bildar en form av lägesenergi.
- Lägesenergi används för att bilda ATP. Slutresultatet är syrgas samt väte på speciella bärmolekyler NADPH och ATP.
Fotosyntes
Fotosyntes är en redoxreaktion som sker i cellens kloroplaster. Utgörs av två händelseförlopp, dels en fotokemisk reaktionsserie och dels en koldioxidfixerande reaktionsserie. Som med andra biokemiska reaktioner ökar hastigheten med temperaturen.
Klyvöppningar
Två slutceller som omger en springa i växtcellen. Har som funktion att reglera gasutbytet mellan bladets inre och omvärlden.
Växten måste ha klyvöppningarna öppna för att ta in koldioxid samtidigt förlorar växten mycket vatten via avdunstning genom klyvöppningarna.
CAM (crassulacean acid metabolism)
En anpassning sv fotosyntesen där växter i extremt torra miljöer växlar sin aktivitet mellan dag och natt. På natten, när det är svalare, binder växter koldioxid till syror med fyra kolatomer. På dagen är klyvöppningarna stängda för att förhindra vattenförluster. Då frigörs koldioxiden från syremolekylerna och byggs in i Calvincykeln.
Makronäringsämnen
Ämne som behövs jämförelsevis mycket av.
Ex. Behöver växter kol, syre, väte, kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel.
Mikronäringsämnen
Ämnen som det behövs jämförelsevis lite av.
Ex. Behöver växter järn, mangan, koppar, zink, bor och molybden.
Fototropism
Växters reaktion på ljus ex. när en växt böjer sig i riktning mot ljuset.
Blått ljus är mest effektiv fototropism eftersom att ensidig belysning med ljus av en viss våglängd gör att växthormonet auxin (”sträcknings hormon”) omfördelas från skottspetsen till cellerna på skottet skuggsida. Då växer cellerna på längden så att skottet böjs.
