Kapitel 20: Försvar & Immunitet Flashcards
Människans försvar
Den första försvarsnivån
Består av passiva fysiska barriärer, ex. huden, och passiva kemiska barriärer som ex. tårvätska och magsyra. De här barriärerna är icke-specifika, alltså agerar som en mur.
I överhudens celler finns mycket keratin, ett protein som är svårnedbrytbart. I huden finns även körtlar som dämpar bakterietillväxten, dels genom lågt pH och dels genom ännet lysozymer.
Även tårvätskan innehåller lysozymer. Slemhinnorna i andningsvägarna utsöndrar sekret som bakterier, virus och skräp fastnar i. I magsäcken skyddar den sura miljön och enzymet pepsin.
Människans försvar
Den andra försvarsnivån
Består av olika vita blodkroppar som ex. fagocyter, granulocyter, NK-celler, dendritiska celler och mastceller. Vita blodkroppar finns överallt i kroppen, de flesta finns i lymfan och i vävnadsvätskan mellan cellerna.
Dessa är antingen ätarceller (fagocyter) eller celler som producerar ämnen som stimulerar den tredje nivån, immunförsvaret. När de aktiveras ökar de snabbt i antal genom delning. Generellt är dessa försvarsceller duktiga på att förstöra inkräktare men inte alltid så bra på att hitta dem.
Människans försvar
Den tredje försvarsnivån
Det specifika försvaret som består av andra slags vita blodkroppar, lymfocyter av två huvudtyper: B- och T-lymfocyter. Dessa finns mest i lungvävnaden men en liten del cirkulerar i blodkärlen.
MHC-molekyl (major histocompatibility complex)
En molekyl som fungerar som en ID-kod för att försvaret ska känna igen de egna cellerna (samma kod på alla individens celler).
Hos människor kallas denna kod ibland HLA-antigen (human leukocyte antigen).
Monocyter och makrofager
Båda är fagocyter, alltså äter upp det som är främmande.
Monocyter cirkulerar i blodet och tar hand om skadade eller åldrande celler som måste bytas ut. Vid infektion omvandlas monocyter som har läckt ut från blodkärlen till makrofager, storätare. Makrofager presenterar ”fienderna” för T-hjälparceller.
Granulocyter
Ser korniga ut i mikroskop. Finns tre olika typer…
• Neutrofila granulocyter
- Förstör bakterier ock en del svampar genom fagocytos och bryter ner dem med hjälp av lysozymer.
• Eosinofila granulocyter
- Bekämpar parasitmaskar genom att spruta ut lysozymer på dess yta som bryter ner dem. Bryter även ner komplexa antigena-antikroppar.
• Basofila granulocyter
- Utsöndrar histamin som vidgar blodkärlen så att fler vita blodkroppar snabbare tar sig fram. Får även musklerna i andningsvägarna att dra ihop sig. Utsöndrar även heparin, ett antikoagulerande ämne som minskar risken för att blodkroppar ska klumpa ihop sig och blockera blodkärlen.
NK-celler (natural killers)
Icke-specifika lymfocyter som cirkulerar i blodet. Dessa bekämpar cancerceller och virusinfekterade kroppsceller genom att spruta in ämnen som förstör cellkärnan.
Mastceller
Finns framför allt i lung- och tarmslemhinnor. Utsöndrar stora mängder histamin och heparin när de aktiveras.
Det är mastcellerna som vållar problem för personer med astma.
Dendritiska celler
Finns i hudvävnad och slemhinnor. Omintetgör och presenterar fienden för tredje nivåns T-hjälparceller, sker främst i lymfknutorna.
Interferoner
Signaler som virusangripna celler skickar ut för att varna andra celler. Som svar tillverkas proteiner i de friska cellerna i omgivningen som gör att viruset får svårare att föröka sig. Interferonerna agerar även som en alarmsignal till makrofager och NK-celler samt till det specifika försvaret (tredje nivån).
Inflammationsreaktion
Är en icke-specifik försvarsreaktion i kroppen, räknas till den andra försvarsnivån. Kan ex. orsakas av en infektion eller en skada.
Sätta igång av signalämnen som skickas ut från fagocyter eller mastceller. Blodkärl vidgas och blodflödet i området ökar, symptomen blir rodnad och värmeutveckling. Blodkärlen läcker plasma som trycker mot smärtreceptorerna och ett signalämne skickas ut och lockar fler fagocyter till platsen. Varet i ett sår är resultatet av vita blodkroppar som bekämpar de inträngande bakterierna.
Feber
Ges av en kraftig inflammation från en bakterie- eller en virusinfektion. Detta beror på att vita blodkroppar, liksom vissa bakterier, avger pyrogener som ökar kroppens temperatur.
Bakterier delar sig långsammare vid högre temperaturer. Levern plockar upp järn- och zinkjoner från blodet vilket leder till att bakterier får ännu svårare att föröka sig. Dessutom gör febern att immunförsvaret arbetar snabbare.
B-celler
B-celler producerar antikroppar och identifierar specifika fiender. Antikropparna kallas, immunoglobuliner, är speciella proteiner som riktas mot och binder antigen (någon molekyl på inkräktarens cellyta). Detta märker ut inkräktarens antigen så att fagocyter kan förstöra eller neutralisera dem. När en B-cell med en speciell antikropp har hittat ett antigen att binda till omvandlas den till en plasmacell som börjar massproducera den specifika antikroppen genom delning. Några av de nybildade cellerna omvandlas dessutom till långlivade B-minnesceller som kommer ihåg fienden.
Antikropparna delas in i fem klasser (IgA, IgD, IgE, IgG och IgM). Alla har olika funktioner ex. är IgE de antikroppar som felreagerar vid allergier men bekämpar också parasitmaskar.
T-celler
T-celler förgör fienderna bland annat virus och tumörceller. En speciell T-cell binder ett speciellt antigen. De aktiveras genom antigen att en makrofag visar upp antigener på sin cellyta eller av infekterade kroppsceller som visar att de är angripna genom att exponera antigen från inkräktaren på cellytan.
Speciella T-hjälparceller skickar ut ämnen som aktiverar både B-celler och T-mördarceller. Även T-cellerna bildar minnesceller, T-minnesceller.
För att försvaret så småningom ska stängas av aktiveras en trögstartad cell, suppressor- eller regulatoriska T-cell. Denna typ av T-cell hämmar delningen hos både B- och T-celler.
Naturlig aktiv immunitet
Innebär att B- och T-minnesceller har bildas efter en genomgången infektion. Minnescellerna gör så att försvaret vid exponering av samma virus eller bakterie kommer igång mycket snabbt för att bekämpa fienderna.
