Kapitel 6 del 3 Flashcards

1
Q

5 sinnen

A

syn, hörsel, lukt, smak och känsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

speciellt sinne

A

balanssinne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

näthinnan

A

ljuskänslig sensor, innehåller sinnesceller som reagerar för ljus och skickar impulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

synnerven

A

leder impulser från sinnesceller i näthinnan till hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

åderhinnan

A

utanför näthinnan, innehåller många blodkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

senhinnan

A

omger åderhinnan, stark, vad vi ser som ögonvitan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hornhinnan

A

längst fram på ögat övergår senhinnan i den genomskinliga hornhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

regnbågshinnan/ iris

A

innanför hornhinnan, reglerar hur mkt ljus som kommer in i ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

pupill

A

muskel som reglerar öppningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kammarvätska

A

mellan regnbågshinnan och hornhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

lins

A

innanför regnbågshinnan och pupillen finns en konvex lins

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

glaskropp

A

geleartad genomskinlig massa som fyller ut ögats inre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

gula fläcken

A

det du koncentrerar blicken på avbildas på den del av näthinnan som kallas gula fläcken, där sitter sinnescellerna tätast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

blinda fläcken

A

där synnerven övergår i näthinnan finns inga sinnesceller, därför kallas denna punkt för blinda fläcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

ciliarmuskel

A

ringformad muskel i vilken linsen är upphängd i trådar i, reglerar när- och fjärrseende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ackommodation

A

ögats avståndsinställning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

närseende

A

spänd muskel, slappa trådar, tjock lins

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

fjärrseende

A

slapp muskel, spända trådar, tunn lins

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

tappar

A

färgkänsliga, tre typer (röd, grön, blå)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

stavar

A

ljuskänsliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

bipolärceller

A

korta nervceller som förbinder sinnescellerna med de nervceller som bildar synnerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

pigmentceller

A

absorberar ljus och förhindrar reflexer som kan försämra synskärpan, sitter längst in i näthinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

direkta seendet

A

den mycket lilla del av synfältet som avbildas på den del av näthinnan som kallas gula fläcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

indirekta seendet

A

den del av synfältet som avbildas på näthinnan utanför gula fläcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
rodopsin/ synpurpur
ljuskänsligt pigment i stavar och tappar som gör att de kan reagera för elektromagnetisk strålning, (opsin + retinal)
26
adaptera
efter ca 30 minuter har ögonen adapterats till den mörka miljön
27
djupseende
blir bättre med två ögon
28
översynt/ålderssynt
ljuset bryts mot en punkt bakom näthinnan om man inte korrigerar med en konvex lins
29
närsynt
ljuset bryts mot en punkt framför näthinnan om man inte korrigerar med en konkav lins
30
astigmatism
hornhinnan eller linsen är ojämn så att ljuset bryts på fel sätt
31
glaukom/ grön starr
innebär oftast att trycket i ögat är så högt att synnerven skadas
32
grå starr
grumling av linsen
33
ytteröra
öronmussla och hörselgång som avslutas med trumhinnan
34
mellanöra
innanför trumhinnan, tre hörselben
35
inneröra
balansorgan, hörselnerv, hörselsnäcka, örontrumpet
36
öronmussla
fångar ljudvågorna och leder vidare
37
hörselgång
leder ljudvågorna till trumhinnan
38
trumhinna
vibrerar i takt med svängningarna i luften
39
hammare, städ, stigbygel
hörselben som är ledade mot varandra, överför trumhinnans rörelser till innerörat, fungerar som hävstänger så att trumhinnans rörelser förstärks
40
örontrumpeten
jämnar ut ev tryckskillnader, kanal som förbinder mellanörat med svalget
41
ovala fönstret
genom denna hinna förmedlas svängningarna till en vätska som finns i hörselsnäckan
42
hörselsnäcka
spiralvriden gång i innerörat, leder ljudvågorna till runda fönstret
43
runda fönstret
hinna i slutet av hörselsnäckan
44
hinnsnäcka
centrala delen i hörselsnäckan, vars väggar är mjuka
45
hörselceller
överst täckta med sinneshår, sitter i hinnsnäckan uppradade på ett basilarmembran
46
basilarmembran
olika delar av basilarmembranet påverkas av olika toner och därmed aktiveras olika hörselceller som gör att hjärnan kan avgöra vilka toner det är som hörs.
47
täckmembran
sinneshåren på hörselcellerna når in i ett geleartat täckmembran som stöts då sinneshåren påverkas av ljudvågor
48
cortiska organet
hörselorganet i snäckan
49
ljudnivå
hur starkt ett ljud upplevs, decibel
50
smärtgräns
ljudnivå över 125 dB
51
infraljud
ljud med frekvenser under 20Hz
52
ultraljud
ljud med frekvenser över 20 000Hz
53
balanssinnet
utgörs av båggångar och otolitorgan
54
båggångar
registrerar rörelser
55
otolitorgan
registreras kroppens läge
56
ampull
utbuktning på varje båggång som innehåller sinnesceller
57
cupula
geleartad massa som täcker sinneshåren på sinnescellerna som sitter fast i båggångens vägg
58
förgård
utbuktning i innerörat mellan båggångarna och hörselsnäckan
59
hinnsäckar
två hinnsäckar med otolitorgan finns i förgården
60
otoliter
öronstenar i otolitorganen som är kristaller av CaCO3, påverkas av dragningskraften
61
tungpapiller
sitter på ovansidan av tungan, på sidan av dessa sitter smaksinnesceller
62
smaklökar
samling av smaksinnesceller
63
5 grundsmaker
salt, surt, sött, beskt, umami
64
smärtreceptorer
känselceller hos inre organ
65
muskelspolar
känselceller hos muskler
66
primära sinnesceller
smärtreceptorer som består av fira nervändar till sensoriska nerver och är en del av nervsystemet
67
sekundära sinnesceller
receptorer som reagerar för värme, kyla, tryck, beröring bildas av hudceller, är anslutna till det perifera nervsystemet
68
prostaglandiner
signalämnen med bla feberskapande effekt, de påverkar kroppens smärtreceptorer så att smärta lättare upplevs
69
senreflexer
skyddar mot att senfästen lossnar, om en sena sträcks kraftigt skickas impulser till ryggmärgen så att aktiviteten hos motoriska nervceller hämmas, det gör att muskeln slappnar av