Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi > Kapitel 6 del 3 > Flashcards

Kapitel 6 del 3 Flashcards

1
Q

5 sinnen

A

syn, hörsel, lukt, smak och känsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

speciellt sinne

A

balanssinne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

näthinnan

A

ljuskänslig sensor, innehåller sinnesceller som reagerar för ljus och skickar impulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

synnerven

A

leder impulser från sinnesceller i näthinnan till hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

åderhinnan

A

utanför näthinnan, innehåller många blodkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

senhinnan

A

omger åderhinnan, stark, vad vi ser som ögonvitan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hornhinnan

A

längst fram på ögat övergår senhinnan i den genomskinliga hornhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

regnbågshinnan/ iris

A

innanför hornhinnan, reglerar hur mkt ljus som kommer in i ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

pupill

A

muskel som reglerar öppningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kammarvätska

A

mellan regnbågshinnan och hornhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

lins

A

innanför regnbågshinnan och pupillen finns en konvex lins

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

glaskropp

A

geleartad genomskinlig massa som fyller ut ögats inre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

gula fläcken

A

det du koncentrerar blicken på avbildas på den del av näthinnan som kallas gula fläcken, där sitter sinnescellerna tätast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

blinda fläcken

A

där synnerven övergår i näthinnan finns inga sinnesceller, därför kallas denna punkt för blinda fläcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

ciliarmuskel

A

ringformad muskel i vilken linsen är upphängd i trådar i, reglerar när- och fjärrseende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ackommodation

A

ögats avståndsinställning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

närseende

A

spänd muskel, slappa trådar, tjock lins

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

fjärrseende

A

slapp muskel, spända trådar, tunn lins

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

tappar

A

färgkänsliga, tre typer (röd, grön, blå)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

stavar

A

ljuskänsliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

bipolärceller

A

korta nervceller som förbinder sinnescellerna med de nervceller som bildar synnerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

pigmentceller

A

absorberar ljus och förhindrar reflexer som kan försämra synskärpan, sitter längst in i näthinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

direkta seendet

A

den mycket lilla del av synfältet som avbildas på den del av näthinnan som kallas gula fläcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

indirekta seendet

A

den del av synfältet som avbildas på näthinnan utanför gula fläcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

rodopsin/ synpurpur

A

ljuskänsligt pigment i stavar och tappar som gör att de kan reagera för elektromagnetisk strålning, (opsin + retinal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

adaptera

A

efter ca 30 minuter har ögonen adapterats till den mörka miljön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

djupseende

A

blir bättre med två ögon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

översynt/ålderssynt

A

ljuset bryts mot en punkt bakom näthinnan om man inte korrigerar med en konvex lins

29
Q

närsynt

A

ljuset bryts mot en punkt framför näthinnan om man inte korrigerar med en konkav lins

30
Q

astigmatism

A

hornhinnan eller linsen är ojämn så att ljuset bryts på fel sätt

31
Q

glaukom/ grön starr

A

innebär oftast att trycket i ögat är så högt att synnerven skadas

32
Q

grå starr

A

grumling av linsen

33
Q

ytteröra

A

öronmussla och hörselgång som avslutas med trumhinnan

34
Q

mellanöra

A

innanför trumhinnan, tre hörselben

35
Q

inneröra

A

balansorgan, hörselnerv, hörselsnäcka, örontrumpet

36
Q

öronmussla

A

fångar ljudvågorna och leder vidare

37
Q

hörselgång

A

leder ljudvågorna till trumhinnan

38
Q

trumhinna

A

vibrerar i takt med svängningarna i luften

39
Q

hammare, städ, stigbygel

A

hörselben som är ledade mot varandra, överför trumhinnans rörelser till innerörat, fungerar som hävstänger så att trumhinnans rörelser förstärks

40
Q

örontrumpeten

A

jämnar ut ev tryckskillnader, kanal som förbinder mellanörat med svalget

41
Q

ovala fönstret

A

genom denna hinna förmedlas svängningarna till en vätska som finns i hörselsnäckan

42
Q

hörselsnäcka

A

spiralvriden gång i innerörat, leder ljudvågorna till runda fönstret

43
Q

runda fönstret

A

hinna i slutet av hörselsnäckan

44
Q

hinnsnäcka

A

centrala delen i hörselsnäckan, vars väggar är mjuka

45
Q

hörselceller

A

överst täckta med sinneshår, sitter i hinnsnäckan uppradade på ett basilarmembran

46
Q

basilarmembran

A

olika delar av basilarmembranet påverkas av olika toner och därmed aktiveras olika hörselceller som gör att hjärnan kan avgöra vilka toner det är som hörs.

47
Q

täckmembran

A

sinneshåren på hörselcellerna når in i ett geleartat täckmembran som stöts då sinneshåren påverkas av ljudvågor

48
Q

cortiska organet

A

hörselorganet i snäckan

49
Q

ljudnivå

A

hur starkt ett ljud upplevs, decibel

50
Q

smärtgräns

A

ljudnivå över 125 dB

51
Q

infraljud

A

ljud med frekvenser under 20Hz

52
Q

ultraljud

A

ljud med frekvenser över 20 000Hz

53
Q

balanssinnet

A

utgörs av båggångar och otolitorgan

54
Q

båggångar

A

registrerar rörelser

55
Q

otolitorgan

A

registreras kroppens läge

56
Q

ampull

A

utbuktning på varje båggång som innehåller sinnesceller

57
Q

cupula

A

geleartad massa som täcker sinneshåren på sinnescellerna som sitter fast i båggångens vägg

58
Q

förgård

A

utbuktning i innerörat mellan båggångarna och hörselsnäckan

59
Q

hinnsäckar

A

två hinnsäckar med otolitorgan finns i förgården

60
Q

otoliter

A

öronstenar i otolitorganen som är kristaller av CaCO3, påverkas av dragningskraften

61
Q

tungpapiller

A

sitter på ovansidan av tungan, på sidan av dessa sitter smaksinnesceller

62
Q

smaklökar

A

samling av smaksinnesceller

63
Q

5 grundsmaker

A

salt, surt, sött, beskt, umami

64
Q

smärtreceptorer

A

känselceller hos inre organ

65
Q

muskelspolar

A

känselceller hos muskler

66
Q

primära sinnesceller

A

smärtreceptorer som består av fira nervändar till sensoriska nerver och är en del av nervsystemet

67
Q

sekundära sinnesceller

A

receptorer som reagerar för värme, kyla, tryck, beröring bildas av hudceller, är anslutna till det perifera nervsystemet

68
Q

prostaglandiner

A

signalämnen med bla feberskapande effekt, de påverkar kroppens smärtreceptorer så att smärta lättare upplevs

69
Q

senreflexer

A

skyddar mot att senfästen lossnar, om en sena sträcks kraftigt skickas impulser till ryggmärgen så att aktiviteten hos motoriska nervceller hämmas, det gör att muskeln slappnar av

Biologi (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions