Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi > Kapitel 3 > Flashcards

Kapitel 3 Flashcards

1
Q

eukaryot cell

A

Cell med avgränsad cellkärna och andra membranförsedda organeller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

prokaryot cell

A

Cell utan avgränsad cellkärna och membranförsedda organeller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ljusmikroskop

A

1-10 tusendels mm, ex cellkärnor, mitokondrier och flertalet bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

elektronmikroskop

A

Använder elektronvågor, ex ribosomer, virus och delar av organeller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

transmissionselektronmikroskop (TME)

A

Elektronstrålen lyser genom preparat så tunna som 0,001 nm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

svepelektronmikroskop (SEM)

A

En tunn elektronstråle sveper över objektets yta, strålen joniserar ytliga atomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

centrifug

A

Centrifugens hastighet påverkar hur fort olika partiklar sedimenterar (sjunker till botten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

homogenisering

A

Cellerna mosas så att membranet slits sönder, organellerna frigörs, lösningen blir homogen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

suspension

A

En blandning av fast partiklar finfördelade i vätska ex. homogeniserad blandningen av splittrade celldelar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kolloidala dimensioner

A

Partiklarna är så små och lätta att tyngdkraften inte kan få de att sedimentera, ex ribosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ultracentrifug

A

Används för att sedimentera ribosomer, har så hög rotationshastighet att centrifugeringen måste ske i vakuum för att undvika friktion mot luften (friktionsvärme)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

upprepad centrifug

A

Används för att utvinna olika fraktioner av organeller ur en suspension, höjer rotationshastigheten efter hand

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

grönt fluoroscerande protein (GFP)

A

Protein som lyser grönt om det belyses av blått eller ultraviolett ljus, använts för att följa gener, proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

cellmembranet

A

Kallas även plasmamembran. Avgränsar cellen, reglerar cellens inre kemiska miljö och tar emot signalämnen från omgivningen. Består av ett dubbelt fosfolipidskikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

glykolipider och glykoproteiner

A

Finns på cellmembranets yta, försedda med utstickande kedjor av sockerringar. Kan vara sammansatta på olika sätt, fungerar därför även som markörer som avslöjar cellens identitet (såväl skadlig som ej).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

receptorer

A

Antenner på cellytan som reagerar på speciella molekyler i omgiv., en viss molekyl passar mot en viss receptor. En del membranproteiner är receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

glykokalyx

A

Det slemmiga och skyddande skikt glykolipidernas och glykoproteinernas sockerringar bildar på cellmembranets utsida tillsammans med vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

cellplasma

A

Kallas även cytoplasma. Trögflytande vätska som fyller upp cellens inre, innefattar cytosol och organeller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

cellkärna

A

Innehåller DNA, kärnmembran som avgränsar och bestämmer vilka ämnen som får komma in i /ut ur cellkärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

lysosomer

A

Membranförsedda vesiklar. Innehåller enzymer som spjälkar makromolekyler, har ett lågt pH. Tillverkas av Golgiapparaten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

golgiapparat

A

Membranförsedd. Tar emot membranblåsor från ER. Aktiverar proteiner, sorterar och förpackar i nya vesiklar, transporterar vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

endoplasmatiskt retikulum (ER)

A

Membransystem i cellen som sträcker sig från kärnmembranet och ut i cellplasman. Transporterar ämnen inom cellen, sköter kommunikationen mellan cellkärnan och organeller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

endomembransystem

A

Utgör av alla de system av membran som finns inuti den eukaryota cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

mitokondrier

A

Huvuddelen av delreaktionerna i cellandningen. Dubbelt membran, varav inre veckat där membranbundna enzymer fäster. Härstammar från bakterier enligt endosymbiosteorin. Har eget ringformat DNA och egna ribosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

peroxisomer

A

Membranblåsor, bildas genom avknoppning från varandra. I dessa spjälkas bla fettsyror, då bildas väteperoxid (starkt oxiderande, giftigt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

ribosomer

A

Sitter huvudsakligen på sträva ER, en del fria i cellen. Sköter translationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

cellskelett

A

Nätverk av proteintrådar i cellplasman. Uppgifter: ge cellen stadga, kan få cellen att ändra form, ingår i cilier och flageller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

kromatin

A

DNA:t är upplindat på proteiner och tätt förpackat, tillsammans utgör de kromatin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

nukleoplasma

A

En trögflytande vätska som utöver kromatin tar upp cellkärnans inre. Bla. nukleotider och enzymer ingår i nukleoplasman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

ribosomalt RNA (rRNA)

A

rRNA och proteiner bygger upp ribosomer. rRNA bildas i cellkärnan, lagras i en nukleol innan det transporteras ut i cellplasman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

nukleol

A

Kärnkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

kornigt/strävt ER

A

Fortsättning på kärnmembranet. Den del av ER som täcks av ribosomer, vid ribosomerna tillverkas proteiner som ska transporteras iväg för att tex. lämna cellen, ingå i cellmembranet eller förpackas i lysosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

slätt ER

A

Fortsättning på strävt ER. Saknar ribosomer. I bildas tex fosfolipider och kolesterolmolekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vesiklar

A

Små blåsor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

endocytos

A

När en cell tar upp partiklar från omgiv. genom att innesluta dem i vesiklar som avknoppas inåt från cellmembranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

exocytos

A

Cellen tömmer partiklar från vesiklar till omgiv.

37
Q

sekretoriska vesiklar

A

Vesiklar med särskilt protein som förvaras nära cellmembranet i väntan på att en signal får cellen att tömma dem genom exocytos.

38
Q

makrofag

A

Vita blodkroppar, storätare, som tar upp bakterier och andra främmande celler genom endocytos.

39
Q

autolys

A

Självdestruktion, kan ske genom att många lysosomer läcker ut enzymer samtidigt så att cellens organeller angrips. Ett sätt för kroppen att bli av med döda celler.

40
Q

mörar, gravning

A

Ex där autolys används. En viktig del av nedbrytningen av en kropp efter döden, tills dess att mikroorganismer tar över de nedbrytande processerna. Autolys ger inte upphov till ohälsosamma ämnen till skillnad från nedbrytningen.

41
Q

katalas

A

Enzym som oskadliggör väteperoxid genom att spjälka det till vatten och syrgas.

42
Q

cilier

A

Flimmerhår, korta utskott som sitter många tillsammans.

43
Q

flageller

A

Gisseltrådar, långa utskott som sitter ensamma eller i fåtaliga grupper.

44
Q

mikrotubuli

A

Långa, ihåliga rör. De kraftigaste proteintrådarna i cellskelettet. Uppbyggda av mikrotubulin-enheter. Sköter förflyttningar av olika slag. Samverkar m motorprotein. 9+2 struktur

45
Q

intermediära trådar

A

Medeltjocka proteintrådar som kan bestå av olika sorters protein. De är uppbyggda av fiberproteiner som är tvinnade, detta gör intermediära trådar elastiska. Intermediära trådar förstärker cellerna och binder samman cellerna i vävnader.

46
Q

aktintrådar

A

Förekommer främst nära cellmembranet och där cellen har någon form av utskott. Ger stöd åt utskott som mikrovilli.

47
Q

dynein

A

Motorprotein som sitter i utskott längs mirkotubulins dubbelrör

48
Q

kärnspole

A

Proteintrådar bildar en kärnspole som för kromosomerna mot var sin cellhalva innan celldelning. Kärnspolen består av mikrotubuli.

49
Q

keratin

A

Fiberprotein, i form av hornämne, bildar intermediära trådar i bla. hudceller. Keratinet gör huden elastisk och hållbar.

50
Q

aktin

A

Globulärt protein som bildar aktintrådar

51
Q

mikrovilli

A

Små utskott som finns på epitelceller i tarmen, medför att tarmen får en stor totalarea vilket gynnar näringsupptaget.

52
Q

myosin

A

Motorprotein som kan utföra pendlande rörelser och vandra över aktintrådar. ATP som energikälla. Myosin påverkar atkintrådar, som formar sig runt en cell likt ett bälte, så att trådarna blir kortare och cellen tillslut delar sig

53
Q

täta kopplingar

A

Celler i vissa vävnader har proteiner som bildar täta kopplingar mellan cellerna i cellmembranet. Så täta att vätska inte kan passera. Viktigt för epitelvävnaden på insidan av tarmen.

54
Q

desmosomer

A

Av protein och finns i cellmembranet hos tex. epitel- och muskelceller. Bildar starka kopplingar mellan cellerna och är förbundna med cellskelettet.

55
Q

öppna kopplingar

A

Av membranproteiner som bildar kanaler genom cellmembran som ansluter till varandra. Direkt förbindelse mellan cellplasmor så att joner och större molekyler kan passera. Särskilt viktigt för kommunikationen mellan cellerna under fosterutv.

56
Q

inresekretoriska körtlar

A

Celler i dessa körtlar bildar hormoner. Inresekretoriska körtlar är körtlar som saknar utförsgångar och som avger sina produkter direkt till blodet som strömmar genom körtlarna. Ex. testiklar och äggstockar

57
Q

sekundära budbärare

A

Finns innanför cellmembranet. Molekyler eller joner som kan medverka till att aktivera eller inhibera speciella enzymer i cellen. Kan även spridas till cellkärnan där de påverkar reglerande proteiner som binder till DNA och styr genregleringen.

58
Q

diffusion

A

Spontan spridningsprocess med koncentrationsgradienten tills molekylerna är jämt fördelade i hela lösningen. Diffusion är oberoende av andra ämnens koncentrationer i en lösning.

59
Q

entropi

A

Grad av oordning, ett system strävar efter så hög entropi som möjligt.

60
Q

passiv transport

A

Spridning av ämnen genom cellmembranet till följd av diffusion, kostar inte energi för cellen

61
Q

aktiv transport

A

Transport genom cellmembranet mot koncentrationsgradienten mha aktiva pumpar. Kostar energi oftast i form av ATP

62
Q

semipermeabelt membran

A

Halvgenomsläppligt, cellmembranet tillåter fri passage för vissa ämnen

63
Q

kanalproteiner

A

Öppningar i membranet som kan släppa genom ämnen som stoppats av fosfolipidskiktet. Olika kanalproteiner är anpassade för transport av speciella ämnen och kan oftast öppnas/stängas.

64
Q

jonkanaler

A

Kanalproteiner som släpper igenom joner

65
Q

vattenkanaler

A

Akvaporiner

66
Q

osmos

A

Diffusion av vatten genom semipermeabelt membran. Strävar efter lika koncentration vatten på båda sidor av cellmembranet.

67
Q

isoton

A

En isoton vattenlösning har lika halt av lösta partiklar som cellplasman.

68
Q

fysiologisk kokslatlösning

A

Ex isoton vattenlösning, 0,9% NaCl

69
Q

aktiva pumpar

A

Transportproteiner som arbetar mot koncentrationsgradienten. Pumpar ut ämnen som är överflödiga eller skadliga och som kanske redan finns i hög konc utanför cellen.

70
Q

pinocytos

A

Endocytos som innebär att cellen tar upp en vattenlösning av ämnen kallas pinocytos (celldrickande).

71
Q

fagocytos

A

När cellen tar upp fasta partiklar, fagocytos (cellätande).

72
Q

metabolism

A

Ämnesomsättning, innefattar både spjälkning och uppbyggnad av molekyler.

73
Q

katabolism

A

Den del av metabolismen som innebär spjälkning av molekyler

74
Q

anabolism

A

Den del av metabolismen som innefattar uppbyggnad av nya och större molekyler

75
Q

vätebärare

A

Binder frigjorda väteatomer och hindrar dem från att omedelbart bindas till syre. Sker för att undvika kraftig värmeutv och för att cellen ska hinna ta tillvara på den frigjorda energin effektivt. Ex. NAD+/NADH, FAD/FADH2

76
Q

glykolysen

A

Glykolysen sker i cytoplasman och det som sker är att 1 glukosmolekyl bryts ner till 2 pyrodruvsyramolekyler. Då bildas 2 ATP och 2 vätebärare NAD+ ger 2 NADH.

77
Q

citronsyracykeln

A

Pyrodruvsyra transporteras in innanför mitokondriens innersta membran där citronsyracykeln kan påbörjas. Pyrodruvsyra spjälkas till acteyl genom att 1 koldioxid avges och en vätebärare tar upp en väteatom. Till acetyl kopplas koenzym A (CoA) som ansluter för att acteylgruppen inte ska reagera med något annat ämne än oxalättiksyra. Dessa reagerar och bildar citronsyra. Sedan spjälkas citronsyran till oxalättiksyra igen i flera steg. 2 koldioxid avges, 4 väteatomer som fäster vid varsin vätebärare och energi till ATP. Oxalättiksyran kan reagera igen. Glykolysen och citronsyracykeln har gett upphov till 4 ATP och 12 laddade vätebärare.

78
Q

elektrontransporten

A

Slutligen följer elektrontransporten som sker i det inre membranet hos mitokondrien. Elektrontransporten innebär att vätebärare från citronsyracykeln avger väteatomer som delas upp i elektroner och protoner. Elektronerna transporteras genom 3 proteinkomplex, ett koenzym och cytokrom c för att sedan nå syre som tar emot elektronerna. Proteinkomplexen som elektronerna passerar tar upp energi som elektronerna förlorar. Energin använder proteinkomplexen för att pumpa protoner genom det inre membranet. Detta är en aktiv transport som gör att koncentrationen H+ blir högre utanför det inre membranet än innanför. Knalproteinet ATP-syntetas gör att protoner kan transporteras tillbaka till innanför det inre membranet. Transporten ger energi som används för att bilda ATP av ADP och Pi (fria fosfatjoner)

79
Q

matrix

A

Fyller upp mitokondriens inre och kan liknas vid cellplasma. Här sker citroncsyracykeln.

80
Q

andningskedjan

A

Så kallas även elektrontransporten eftersom det är denna del av cellandningen som kräver syre.

81
Q

återkoppling

A

Cellandningen regleras genom återkoppling. Mycket ATP sänker takten på ATP-produktionen och lite ATP höjer takten.

82
Q

basalmetabolism

A

Den energi som krävs för att kroppens inre organ ska kunna arbeta dygnet runt och för att hålla kroppen varm

83
Q

jäsning

A

Ofullständig oxidation av organiska ämnen i frånvaro av syre.

84
Q

mjölksyra

A

Vid brist på syre reducerar muskelcellerna pyrodruvsyra till mjölksyra mha NADH så att NAD+ återbildas.

85
Q

mjölksyrajäsning

A

Muskelcellernas anaeroba spjälkning av glukos

86
Q

jästsvampar

A

Klarar sig under anaeroba förhållanden med energi enbart från glykolysen.

87
Q

akoholjäsning

A

Jästsvampar reducerar pyrodruvsyra till etanol och koldioxid, istället för mjölksyra

88
Q

hydrofoba signalmolekyler

A

Signalmolekyler som kan spridas genom cellmembranet. Kan förenas med receptorer i cellplasman istället. Ex. testosteron, östrogen

89
Q

passiva transportörer

A

Proteiner i cellmembranet som brukar vara mycket ämnesspecifika. Följer koncentrationsgradienten, kostar inte energi.

Biologi (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions