Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Biologi > Kapitel 4 > Flashcards

Kapitel 4 Flashcards

1
Q

fotoautotrof

A

Skapar sin egen energi genom att omvandla ljusenergi till kemiskt bunden energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

fotosyntes

A

ljusenergi koldioxid vatten –> glukos syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

primärproducenter

A

Första steget i näringskedjan, skapar livsnödvändiga organiska ämnen från oorganiska föreningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kloroplaster

A

fotosyntes, dubbelt membran, endosymbiosteorin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

tylakoider

A

Membranblåsor i kloroplasterna, innehåller klorofyll, ljusreaktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ljusreaktion

A

den del av fotosyntesen som är direkt beroende av ljus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

stroma

A

ringformat DNA, ribosomer, vattenlösningen i kloroplasterna, koldioxidbindande reaktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

koldioxidbindande reaktion

A

avslutande delen av fotosyntesen, glukos bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

plastider

A

en grupp organeller där kloroplaster, kromoplaster och leukoplaster ingår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kromoplaster

A

pigment som ger orange/röd färg åt kornblad och frukter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

leukoplaster

A

lagrar stärkelse i de växtdelar som förvarar det som upplagsnäring, ex stamknölar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

klorofyll a/b

A

innehåller aldehydgrupp/ metylgrupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

karotenoider

A

ljusabsorberande pigment, ej inom gulröda våglängdsområdet, komplement till klorofyll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

fotosystem 1 och 2

A

ljusenergi blir energi i ATP och NADPH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

reaktionscentrum

A

där elektronerna slutligen ges en högre energinivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

elektrontransportkedja

A

elektroner på hög energinivå förflyttas genom molekylkomplex för att nå en lägre energinivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ATP-syntetas

A

kanalprotein som transporterar vätejoner så att ADP + Pi –> ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Melvin Calvin

A

amerikansk kemist som beskrev den koldioxidbindande reaktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Calvincykeln

A

koldioxidbindande reaktionen, cykel, glukos bildas ur NADPH och ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

RuDP

A

ribulosdifosfat, 5-kolssockermolekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

rubisco

A

enzym som används som katalysator

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

3-GPA

A

3-fosfoglycerat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

G3P

A

glyceraldehyd-3-fosfat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

bladhud

A

epidermis, yttersta cellskiktet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
kutikula
täcker bladhuden, vax, begränsar vattenavdunstningen
26
palissadvävnad
så ligger cellerna packade i bladets övre del
27
svampvävnad
så ligger cellerna packade i bladets nedre del
28
klyvöppningar
små öppningar i bladhuden, koldioxid in, syre ut
29
bladnerver
har ledningssträngar för ämnestransport
30
slutceller
läppformade, omger varje klyvöppning, regleras av ljus och vatten
31
ljusstyrka påverkan växt
mörkt eller alltför ljust - ingen fotosyntes
32
kompensationspunkten
ljusstyrkan då organiskt material förbrukas genom cellandning i samma takt som det bildas genom fotosyntes
33
solväxt
kräver mycket ljus för att fotosyntesen ska bli lönsam
34
skuggväxt
kan inte ha för mycket ljus, ingen effektiv fotosyntes då
35
temperatur påverkan växt
vanligtvis mellan 10-25 grader, proteiner denaturerar om för varmt
36
luftens halt av koldioxid påverkan växt
fotosyntesen ökar med halten koldioxid
37
vattentillgången påverkan växt
mindre vatten, mindre koldioxid, mindre fotosyntes, kan reglera något med klyvöppningar
38
C4-växter
samlar koldioxid via speciella celler, klarar mycket sol och vattenbrist
39
C3-växter
använder enbart calvin cykeln för att överföra oorganiskt kol till organiskt kol
40
CAM-växter
samlar koldioxid på nätterna och kan ha klyvöppningarna stängda på dagarna, sol och vattenbrist
41
fetbladsväxter
är suckulenter
42
suckulenter
tjocka, köttiga blad, lagrar effektivt vatten
43
roten
förankrar växten, lagrar energirik näring, tar upp vatten med närsalter
44
epidermis
rotens yttersta cellager, kontaktytan
45
rothår
trådlika utskott som kan förse epidermis, ökar ytan
46
grundvävnad
innanför ytterhuden, cellerna här kan ha leukoplaster, syre och vatten diffunderar genom pga glest
47
ledningsvävnad
centralt i roten, ledningssträngar som transporterar vatten m närsalter till växtens olika delar
48
endodermis
cellager runt ledningsvävnaden, mycket tätt, vatten kan ej passera, cellmembranet är försett med aktiva pumpar
49
rottryck
uppstår till följd av den aktiva transporten som ger hög jonkonc i ledningsvävnaden och osmos
50
vedkärl
rör i rotens ledningsvävnad som transporterar vatten och närsalter till stam och blad
51
veddel
bildas av flera vedkärl
52
silrör
rör i rotens ledningsvävnad som transporterar vattenlösningar av främst socker till rotcellerna
53
silplattor
de tvärväggar mellan cellerna som bildar silrören och är perforerade
54
sildel
bildas av flera silrör
55
rotens tillväxt
roten växer genom att celler vid rotspetsen delar sig och blir fler
56
meristemet
den känsliga delningsvävnaden vid rotspetsen
57
rotmössa
speciella celler som skyddar meristemet
58
xylem
så kallas veddelen
59
floem
så kallas sildelen
60
lignin
vedämne som förstärker cellulosaväggarna i vedkärlen
61
ved
enbart vedkärl, upptar större delen av trädstammens volym,
62
bark
yttre skyddande lager, korkvävnad och sildel
63
tillväxtlager
omger veden, från tillväxtlagret bildas nya vedkärl så att stammen växer och blir grövre
64
årsringar
tecken på att det under våren bildas bred vedkärl men under sommaren och hösten smalare och mörkare, avslöjar ålder
65
korkvävnad
ersätter ytterhuden, en del av barken
66
auxin
växthormon, skyr ljus, får cellväggarna att mjukna så att nya celler kan ta upp vatten och förstoras
67
fototropism
rörelse i förhållande till en ljuskälla
68
gravitropism
rörelse i förhållande till gravitationen
69
eten
växthormon, gas, påskyndar mognadsprocess
70
björnmossans förökning
könlös och könlig
71
sporhus
sporofyten består av ett sporhus på ett skaft
72
hanceller
kan liknas vid spermier och bildas i pollenkornen av hangametofyter
73
grodd
frön bildas efter befruktning och innehåller början till en diploid planta, en grodd
74
fröskal
omger frövitan innehållande grodden
75
nakenfröiga, ex
saknar blommor och pistiller som innesluter fröämnena som efter befruktning utvecklas till frön, ex: barrträden som gran, tall, en, idegran, lärkträd
76
gömfröiga, ex
har blommor och kallas även blomväxter, fröna sitter inne i frukter som bildas av pistillernas fruktämnen
77
frukt
bildas i syfte av fortplantning, kan variera mycket, vara nöt, bär, kapsel eller stenfrukt
78
ståndare
bildar pollen, består av knapp och sträng
79
pistill
vid pollinering överförs pollen till pistillens märke. Tre delar: märke, stift och fruktämne
80
fruktämne
nedre delen av pistillen, innehåller ett eller flera fröämnen
81
kronblad
lockande, färgglada
82
foderblad
skyddar blomman under knoppningen, ofta gröna
83
pollenkorn
varje bildar en pollenslang som växer ner i pistillen och fram till ett fröämne
84
fröämne
innehåller en äggcell, fröämnet blir ett frö som blir en grodd
85
frövita
näringsförråd till grodden
86
parasit
svampen utnyttjar värdorganism
87
saprofyt
organism som lever på att bryta ner organiskt material
88
mutualistiskt förhållande
ömsesidig symbios
89
mykorrhizasvamp
lever i ett mutualism med träd
90
kitin
protein i svampars cellväggar och hudskelettet hos leddjur
91
hyfer
trådar av svampceller
92
mycel
nätverk av hyfer
93
möglar
angrips av svampar
94
sporkroppar
fruktkroppar, den del av svampen ovan mark, extra tätt mycel, bildas för att sprida sporer
95
sporsäckssvampar
sporerna bildas i små, säcklika bildningar, dvs sporsäckar. Ex. jästsvampar, mögelsvampar, storsvampar som äkta tryfflar, murklor och skålsvampar
96
basidiesvampar
sporer bildas i basidier, en mogen basidie har fyra skaft med vardera en spor
97
jästsvampar
encelliga, utvinner energi genom anaerob spjälkning av glukos, dvs jäsning
98
mögelsvampar
ex penselmögel som kan användas för utvinning av pencillin
99
basidiesvamparnas sporkroppar
består av hatt och fot
100
sporkropparnas plats
för att många basidier ska få plats är sporkropparna uppradade på skivor, (lameller), taggar eller rör på hattundersidorna. Beroende på vilket talar en om skivlingar, taggsvampar och rörsvampar
101
buksvampar
sporkropparna är slutna under hela sporutvecklingen, ex röksvampar (sporerna ryker ut ur toppen av sporkropparna)

Biologi (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions