Kapitel 3 Omsättningstillgångar Flashcards
Omsättningstillgångar
är tillgångar för icke stadigvarande bruk, nödvändiga i den löpande verksamheten. Ex likvida medel för att betala löner, lager för att kunna avyttra osv. Om den förväntas bli realiserad inom tolv månader från balansdagen. Har man avsatt pengar för senare än 12 månader tänkt betala en skuld hamnar de som en anläggningstillgång. Omsättningstillgångar är primärt inköpta för handelsändamål.
Fyra typer av omsättningstillgångar:
- varulager: färdiga varor, varor i produktion, pågående arbeten- kortfristiga fordringar: kundfordringar, periodiseringsposter- kortfristiga placeringar: olika typer av finansiella instrument- kassa och bank: likvida medel
Omsättningstillgångar värderas i huvudsak enligt
lägsta värdets princip (LVP) - omsättningstillgångarna får högst värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärde = inköpspriset + ev utgifter som frakt. Nettoförsäljningsvärdet = priset företaget kan få vid en försäljning + avdrag för ev försäljningskostnader. Detta kan i särskilda fall ersättas med återanskaffningsvärdet om företaget själva producerat egna varor. LVP kan kopplas till försiktighetsprincipen - redovisa det lägsta av de två värdena. Försiktighetsprincipen anger också att kostnader ska tas in så tidigt som möjligt i RR medan intäkter så sent som möjligt. förluster ska redovisas så snart man bedömer att de sannolikt kommer inträffa.
Varulager
Enligt K3 p. 13.12 är varor i lager omsättningstillgångar som är:a. avsedda för att säljas i den löpande verksamhetenb. under tillverkning för att säljasc. i form av material eller förnödenheter som ska förbrukas i tillverkningsprocessen ellervid tillhandahållandet av tjänster. Delas upp i fem delar:1. Råvaror - materiella tillgångar som används för att producera varorna, i bageri socker och mjöl.2. Förnödenheter - ingår inte i den färdiga produkten. Kan vara tvätt- och rengöringsmedel för att göra rent maskinerna. 3. Varor under tillverkning - produkter i arbete (PIA). Bil på bandet. 4. Färdiga varor - klara för försäljning5. Handelsvaror - varor företaget köpt in för att sälja (inte tillverkat själv). Pågående arbeten för annans räkning - räknas in i varulager fram tills dess att fakturering sker. Förskott till leverantörer - räknas in i varulager eftersom det regleras med varor.
Ofta tre problem med värdering av varulager:
- Bestämma anskaffningsvärde på de varor som företaget har i lager.- Vad företaget ska göra om värdet på varulagret sjunker - Behöver göra antaganden om vilka varor som sålts och vilka som finns kvar i lager.
Värdering av varulager
Vid värdering ska anskaffningsvärdet jämföras med nettoförsäljningsvärdet och värderas enligt LVP. De ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet påbalansdagen. Behöver veta vilka av alla varor som köpts in under året som finns kvar för att värdera anskaffningsvärdet. Har man många äpplen i en butik ex. kan man fastställa genom:1. FIFU (först in först ut)2. Vägda genomsnittspriser - priset för alla inköpta varor under året(antalxpris)/antalet man köpt in.
Anskaffningsvärdet för varulager av egentillverkade varor
I lager finns även de egentillverkade varorna som både kan vara i arbete och färdiga. För att beräkna anskaffningsvärdet behöver man utöver utgifterna för materialet ta hänsyn till de direkta och indirekta kostnaderna. Direkta kostnader är lön till anställda, skruvar, tyg, stoppning och lacket till stolen. Indirekta kan vara rörliga eller fasta utgifter. Rörliga ex. elförbrukning, reparation, underhåll av maskin. Fasta indirekta kostnader är konstanta oavsetthur mycket företaget producerar ex. avskrivning på maskin, lokalhyra.
Normal kapacitet
vad företaget förväntas tillverka. Har man översysselsättning, tillverkar fler enheter än normalt, får anskaffningsvärdet inte ha högre värde än de verkliga kostnaderna. Vid undersysselsättning, minskad produktion, ska man utgå från normal kapacitet.
Förkalkyler
Upprättas för att utgöra beslutsunderlag vid t.ex. prissättning eller kunna räkna fram kostnader. Har de producerat fler enheter än normalt behöver man justera fasta kostnader per enhet eftersom man utgår från normal kapacitet
Efterkalkyler
Upprättas för att kontrollera kostnader och kunna följa upp förkalkylen eller för att finna förbättringsmöjligheter i verksamheten. Verkliga intäkter och kostnader kan beräknas. Man ska inte justera översysselsättning utan eftersom man räknat ut antalet faktiskaenheter. Däremot behöver man ändra vid underkapacitet eftersom fördelningen av de fasta kostnaderna aldrig får vara fördelade på färre tillverkade enheter än normal kapacitet. Här harman då räknat på färre enheter än vid normal kapacitet. De fasta tillverkningskostnaderna minskar beroende på hur mycket färre lagret är än normalt.
Nettoförsäljningsvärdet
Med nettoförsäljningsvärdet avses försäljningsvärdet med avdrag för beräknade försäljningskostnader (4 kap. 9 § ÅRL). Försäljningsvärdet är det pris som varan säljs för under normala villkor i företagets verksamhet. Hänsyn ska då tas till inkurans. Inkuransen kan under vissa förutsättningar beräknas efter schablonmässiga metoder. Med försäljningskostnader avses de kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen (BFNAR 2012:1 punkt 13.10).
Post för post-principen -
varje typ av vara ska värderas individuellt. Välja det lägsta av antingen netto eller anskaffning. Finns i vissa fall undantag: Redovisning till bestämd mängd och fast värde: Varorna omsätts, underordnad betydelse, kvantitet. Ex. handskar, rengöringsmedel i lagret kan värderas till samma under flera år. - Kollektiv värdering: Med homogena varugrupper, grupper som är samma sak i princip. Räkna ihop allas anskaffningsvärde och allas nettoförsäljningsvärde, vilken blir lägst?- Värdering till standardkostnader: Använda sig av schablonmässiga metoder om det är svårt att få fram korrekta uppgifter eller om en mer exakt värdering inte kan motiverasav kostnadsskäl. - Alternativregel i inkomstskattelagen: Lagret får värderas till lägst 97% av anskaffningsvärdet
Vilken värderingsmetod företaget valt ska informeras om i en not till företagets balansräkning. Där ska också informeras om byten av metoder och principer mellan år.
Kortfristiga fordringar
- Ska värderas till LVP
Kundfordringar: Befarade kundförluster: Konstaterad kundförlust:
Det som faktureras till kund, värderas enligt LVP. Redovisas som inklusive moms. Varje kundfordran ska värderas post för post, men kan räknas kollektivt om det är många låga. Kundfordringar är osäkra - kan inte vara säkra på att man får betalt. Har man misstänkt att fordran inte kommer betalas (påminnelser/sen med betalning) ska den skrivas ned. Skiljer mellan befarade och konstaterade kundförluster. Befarade kundförluster: Företaget tror att de inte kommer få betalt. Konstaterad kundförlust: Företaget vet att de inte kommer få betalt, företaget har ex. gått i konkurs. Först vid en konstaterad får företaget tillbaka mervärdesskatten på förlusten från staten.
Fordringar i utländsk valuta:
Ska räknas om till redovisningsvalutan när transaktionen inträffar. På balansdagen ska fordran omräknas efter den växelkurs som gäller på balansdagen. I ÅRL är det en “får-regel” medan i K3 och god redovisningssed konstateras det. Redovisas som en valutavinst/förlust i resultaträknigen
