Kap 8 & 12 Org och omvärld & Institutionell teori Flashcards
Hur såg man på organisationer innan 60-talet och hur såg man på dem efter?
Innan 60-talet såg man dem som slutna system som ej påverkas av omvärlden och efter såg man dem som öppna system som påverkas av omvärlden.
Eftersom organisationer påverkas av sin omvärld vad drogs det för slutsats om olika teorier?
Det finns inget bästa sätt att organisera eftersom olika organisationer påverkas av olika omvärldsfaktorer och således finns det heller inte en bästa organisationsteori.
Organisationer är omvärldsberoende, men det går inte att förutsäga hur omvärlden kommer förändras. Vilka tre teorier finns för att kunna hantera detta?
- Systemteorier
- Kontextperspektiv
- Ekonomiska teorier/perspektiv på organisationer
Vad innebär systemteorier?
Organisationer är inte självständiga och oberoende av omvärlden eftersom allt i världen innefattas i olika system där alla hänger samman och påverkas av varandra.
Antagandet om att organisationer är slutna system förändrades ca 60-tal, såg dom istället som öppna system, som är en del av ett ännu större system. Man behöver resurser, social acceptans osv från omvärlden. Omvärlden kan betinga organisations karaktär osv.
System betraktas som konstellationer med flera ömsesidigt beroende delar och där ömsesidigheten varierar.
Buckley inom systemteori?
Organisationer som löst sammansatta system som skiljer sig från fysiska och biologiska system genom att det är människor som i sig har förmåga till variation. Komplexa system drivas av två processer; konservering av beteende eller förändring av beteende.
Katz och Kahn i systemteori? Sociala system har tre centrala komponenter.
Roller – beskrivningar av specifika arbetsuppgifter
Normer – Är de ideal eller förväntningar organisationen har en viss roll
Värderingar – Utgörs av de allmänna, övergripande argumenten bakom normer och roller, och är uttryck för de ambitioner och mål organisationen har.
Förmåga att skapa variation och anpassa sig till omvärlden
Vad innebär intressentmodellen? - System
Ett av de viktigaste bidragen i systemperspektivet är den så kallade intressentmodellen. Denna modell bygger på tanken att företagets välmående utgörs av summan av hur väl man integrerar med olika intressenter, såsom kunder, leverantörer osv. Organisationen är en del av något större och det är viktigt att man förstår vilka relationer man har och på vilka sätt man kan påverka dem. Intressentmodellen har blivit allt mer central i dagen organisationer då CSR har fått en rejäl slagkraft i flera företag.
Viktigt begrepp:
Externaliteter- oönskade bieffekter av företagets verksamheter som påverka intressenterna negativt. Ex. Utsläpp av kemikalier i vattendrag.
Vad innebär kontext perspektivet?
Innebär att omvärlden betraktas som föränderlig och osäker – komplex.
Organisationens omvärld går inte att helt kontrollera eller styra. Organisationen måste anpassa sig efter denna variation i omvärlden efter bästa förmåga. Talar om organisatoriska konsekvenser – vilka konsekvenser på organisationen utformning omvärldsfaktorer kan ge.
Vad fokuserar kontextperspektivet på?
B1: Externa/kontextuella faktorer som styrs organisationers teorier
Omvärldsfaktorer att beakta: Förändringstakten i utvecklingen av centrala tekniker och förändringstakten på marknaden.
Krav på interna faktorer som måste balanseras, anpassas och göras tillräckligt komplexa: Produktionssystem, marknadsföring, forskning och utveckling och förmågor hos medarbetare.
B2: Konsekvenser på organisationens utformning
- Det finns inte ett ”bästa sätt” att organisera, och olika sätt att organisera kan vara effektiva vid olika situationer eller kontexter.
- Hur kan man förklara framgångsrika organisationer? Det beror på hur organisationen anpassar sig (är kontingent till omgivningen)
De effekter eller konsekvenser som de centrala omvärldsfaktorerna har på organisationer -
Konsekvenser på organisationens utformning:
–Mekanistisk och organisk struktur (Burns och Stalker, 1961)
–Organisatorisk differentiering och integration (Lawrence&Lorsch, 1967)
–Teknikens komplexitet (Woodward, 1965)
–Öppna system och begränsad rationalitet (Thompson, 1967)
–Osäkerhet och informationsbearbetning (Galbraith, 1973, 1977)
-Strukturproblematik (Mitzberg, 1983)
Bruns & Stalker talar om mekanisk och organisk struktur. Organisationer hade vanligen en eller två typer av organisationsstrukturer.
Mekanisk struktur: Stabil omvärld (tenderar att utveckla mekanistiska strukturer) – Specialiserade arbetsuppgifter, hierarkisk – centraliserade beslutsfattande och informationsflöde, baserade på rigida rutiner och strukturer. Den enskilda arbetsuppgiftens syfte i förhållande till organisationens övergripande mål är otydligt för den som utför den enskilda arbetsuppgiften.
Organisk struktur: Dynamiska/föränderlig omvärld, mer flexibla – Flexibla/informella, anpassade rutiner och arbetsuppgifter, decentraliserande beslutsfattande av kompetenta medarbetare, horisontell kommunikations. De hanterar förändringar i marknad och teknik genom att ställa om och justera sina rutiner och arbetsformer efter nya villkor. Dynamiska branscher.
Studier visar att framgångsrika org. var mindre hierarkiska, rigida och centralistiska. De var mer informella och mer framgångsrika om de tillvaratog människors förmåga att utarbeta egna uppgifter som stödde org. mål. De hade möjlighet att snabbare förändra sig. Mekaniska strukturer där medarbetare inte alltid ser syftet med sin insats behöver längre tid på sig att förändras.
Woodward talade om teknikens komplexitet. Samma organisations principer kan resultera i olika resultat i olika sammanhang. Ville förstå hur omvärlden påverkade organisations utformning.
Hon betonade tre områden med ökande grad av komplexitet.
Förstå hur omvärlden påverkade organisations utformning. Graden av komplexitet av teknik hos en organisation.
Teknologisk komplexitet -> Struktur
- Teknologier
Woodward fann ingen stark koppling mellan enskilda struktur- och styrningsformer och framgång. Hon fann att de mest framgångsrika företagen hade liknande org. Egenskaper. Tre områden med ökande grad av komplexitet betonades:
Verkstadsverksamhet: Lägre nivåer av management, informellt och decentraliserat beslutsfattande
Stordriftsverksamhet: Hierarkisk struktur, centraliserat beslutsfattande
Processindustri: Mindre spann av kontroll, decentraliserat beslutsfattande, högsta nivån av management.
Resultat -> Org utformningen var beroende av en teknisk komplexitet och att framgång var kopplad till i vilken utsträckning en organisation kunde anpassa sig till komplex teknik, osäkerhet och produktionssystem.
Lawrens & Lorch talade om organisatorisk differentiering och integration.
Organisatorisk differentiering (uppdelning, skapande eller uppkomst av skillnader inom som något först varit enhetligt) och integration. Listade olika externa variabler.
Gör bidrag med två olika begrepp:
Osäkerhet = Summan av komplexiteten(omvärlds) + förändringshastigheten (hur många faktorer påverkar min organisation). De definierar osäkerhet
Organisatorisk differentiering = Som ett resultat av osäkerhet/komplex omvärld. Utmaningen: Att hantera en differentieras organisation, genom integration av diversitet.
Vad menas med differentiering och integration.
Differentiering - En komplexomvärlds kräver många olika förmågor bland anställda.
Integration – En komplex värld kräver gemensam kraftsamling
Konsten att hantera differentiering och integration avgör framgång.
Tydlig strategi. Inställning – till förändring.
Börjar med skype samtal istället för riktiga möten. Skapar kommunikationssystem. Ofta det man gör skapar differentiering. Tex interna förändringar pga en extern förändring. Hur integrerar vi det in i företaget? Kan vara intern kommunikation. Human Resources, lära personal ny och gammal.
Apple vs Nokia. Skapar differentiering internt. Anställa nya – socialiseringsprocess. Programmera om människor – integreringsprocess.
- En organisationsstruktur är en avbild av hur omvärlden uppfattas.
- En komplexomvärlds kräver många olika förmågor bland anställda – differentiering
- En komplex värld kräver gemensam kraftsamling – integration.
- Konsten att hantera differentiering och integration avgör framgång.
- Kan metaforiskt liknas vid ett idrottslags förmågor. Ett framgångsrikt fotbollslag har balans mellan differentiering och integrering.
Osäkerhet och informationsbearbetning-Galbraith 1973,1977
Försätter utveckla begreppet osäkerhet. Fokus på organisationers förmåga att hantera information i syfte att reducera osäkerhet i fråga om omvärlden.
Grundläggande: Ju större osäkerhet om omvärlden, desto mer information behövs som underlag för beslutsfattande.
Definierar: Osäkerhet är skillnaden mellan den information som finns behövs för att fatta beslut och den information som redan finns tillgänglig(behövs).
Information måste skaffas löpande alltefter besluten fattas. Allt går inte att planera i förväg. Råder osäkerhet så ackumuleras kunskap medan handlingen utförs, därför är det viktigt att kunna bearbeta denna info och kunna korrigera utefter den.
Det finns två strategier för org. ställd inför osäkerhet: Att minska informationsbehovet eller att öka förmågan att hantera information. Kan vara att minska eller öka resurser osv.
Viktigt med informationssystem som beslutsstöd som kan producera övergripande sammanställningar.
Öppna system och begränsad rationalitet (Thompson, 1967) Org. Ska betraktas som öppna system. Det finns två skolor bland de öppnaperspektiven:
Öppna system och begränsad rationalitet (Thompson, 1967)
Org. Ska betraktas som öppna system. Det finns två skolor bland de öppnaperspektiven:
Informella org. Aspekten – Inom detta synsätt är intresset gruppbildning, social styrning, normer, värderingar etc. Aspekterna ses som en viktig förklaring till organisatoriskt beteende.
Institutionella perspektivet – Org är inte autonoma utan påverkade av externa, institutionella faktorer som regelverk eller andra organisationer. En org är därför aldrig helt fri från att genomföra strategier eller förändringar, kommer alltid påverkas av synen på externa institutioner.
Slutsatsen är att, med dessa variabler kan man inte enbart styra internt utan påverkas mycket av omvärlden. Org kan ses som system av tre nivåer:
- Den tekniska funktionen – Styrs av tekniken och produktens komplexitet.
- Det övergripande institutionella system - varifrån org. får sin legitimitet – externa fält som genom sitt beteende avgör om org. erbjudanden och kompetenser är relevanta. Kan även tvinga org. att bete sig på ett visst sätt, hålla sig till normer och värderingar.
- Administrativa funktionen – Uppgift att styra den operativa verksamheten – komplexiteten ligger i definitionen av arbetsuppgifter etc).
