Kap 6-7 Beslutsfattande i org & Teknik och org Flashcards
Perspektiv på beslutsfattande - begrepp par
Aktivt - Passivt Enskilt - Kollektivt Muntligt - Skriftligt Reellt - Underförstått Trivialt - Komplicerat Beslut - Icke-beslut (bordläggning) Acklamation - Sluten votering Order - Rekommendation Auktoritärt - Demokratiskt
Vilket är grundantagandet kring vad en organisation är?
Antagande om att beslutfattande och beslut är en viktig del av arbetet för att leda företag.
Att det är ett komplext socialt system
Beslut och kognitiva organisationer
Det är människor som fattar beslut och färgar dem. Världen är komplex, det går inte att omfatta allt.
Begreppet kognition kan förklaras som våra mentala processer eller vårt tänkande.
- Den kognitiva förmågan är en begränsande faktor.
- Intressen tillgodoses snarare än optimala lösningar.
- Kognitiva, politiska, känslomässiga och strategiska aspekter vägs mot varandra, hitta jämvikt.
Kognitiva org: Hebert Simon Administrative behaviour (1945)
”bounded rationality” Hebert ville utveckla en teori för hur beslutsfattande går till i organisationer och hur denna process kan förbättras genom att man för insikt om vilka begränsningar som en beslutsfattare tvingas hantera.
Problem är ofta oöverskådligt stora. Människors begränsade kognitiva förmåga leder oss att simplifiera problem för att klara av att hantera dem. Detta ger oss en begränsad rationalitet eller “bounded rationality”.
Kognitiva org: Vad menar Cyert and March, 1963, Behavior theory of the firm.
Menar att organisationer är sociala konstruktioner. Organisationer är inte enbart betingade av externa faktorer utan att organisationen formulerar och följer beslutsstrategier eller beslutsregler.
• Människor har begränsad kognitiv förmåga.
• Organisationer formar beslutsregler och beslutsstrategier.
• Hävdade att organisationen:
o Hanterar problem som ligger först – reaktivt.
o har lättare att hantera kortsiktiga mer säkra mål, undvika osäkerhet.
o ser beslutsfattande som problemorienterat.
o har ett beslutsfattande som är beroende av förmågan till organisatoriskt lärande.
Kognitiva org: Vad menas med begreppet “satisficing”?
En människa kan aldrig kan ha alla fakta eller variabler varför hennes beslut heller aldrig vara optimala. Vad en människa kan vara är i varierande grad rationell sett till dess kunskap. Givet detta kan hon i bästa fall ta ett “saticficing” eller tillfredställande beslut.
Herbert Simons - Administrative Behaviour
Simons utvecklar sin teori i ett nytt verk kallat “Organizations” där han söker påvisa hur ett “satisficing” beslut tas genom att försöka hitta balans mellan ett antal olika standardfaktorer. De som tas upp i boken är de kognitiva, de politiska, de känslomässiga och de strategiska aspekterna.
Socialpsykologiska processer: Janis 1982 Groupthink
Studerade politiskt beslutfattande, svårigheter med kollektivt beslutsfattande.
Överskattar sin kompetens, blir enkelspårigt – Strävar efter en gemensam uppfattning.
• Begränsar vad som är legitimt att prata om.
• Beteendet leder till en förvrängd bild av verkligheten, kognitiv dissonans.
• Situationen måste kunna belysas från olika perspektiv.
Grupptänkande innebär att gruppen skapar sig en missvisande eller felaktig bild av faktiska
förhållanden och på så vis gravt underskattar svårigheter och problem som man måste hantera.
Svårighet med kollektivt beslutsfattande är att en grupp människor kan tänka enkelspårigt, överskattar sin egen kompetens, blir trångsynt. svårt att tänka outside the box. kritiska röster i gruppen tystas ner. lösning kan vara att rekrytera med mångfald, ta in externa resurser, ha tillåtande klimat. Beslutsfattande är då enligt detta perspektiv beroende av delaktiga beslutfattares förmåga att få ett problem belyst ur många olika perspektiv och samtidigt inte överskatta sin förmåga att ta alla dessa perspektiv med i beräkningen.
Handlar om att att en grupp tar väldigt irrationella beslut även om de innehar kompetensen och möjlighet att få ett bra beslutsunderlag att fatta besluten på.
Kan innefatta 3 effekter:
- Överskattning av gruppens kompetens
- Begränsat tänkande, enkel spårigt - ”Close Mindedness”
- Begränsar diskussioner och vad som är legitimt att ta upp.
Beslut som tolkningar och lärande: Weick 1979 Enactment
mycket av beslutsfattandet sker innan beslutet fattas, genom att organisationers medlemmar redan på ett tidigt stadium bestämmer sig för vilken miljö företaget finner sig i. Detta är ett skapande av en kollektiv bild av verkligheten. Företagsledare och andra beslutsfattare etablerar bilder och föreställningar om hur verkligen kommer att se ut och beslut fattas utifrån dessa bilder. Magkänsla snarare än rationella beslut är vägledande i beslutsfattandet.
Beslutsfattande är beroende av grupper av individer som gemensamt förstår och analyserar sin omvärld, kollektiv bild av verkligheten skapas.
• Förutfattade meningar
• Vi tolkar världen utifrån vår förståelse
• Vems förståelse är normerande? Förhandling sker
• Beslutsfattande är alltid en konsekvens av socialpsykologiska och kognitiva processer.
Enligt Karl Weick sker mycket av beslutsfattandet innan själva beslutet fattas, genom att organisationsmedlemmar redan på ett tidigt stadium bestämmer sig för vilken miljö företaget eller organisationen befinner sig i. Detta skapande av en kollektiv bild av verkligheten kallar han enactment. Enactment möjliggör handling under osäkerhet.
Besluts tags utifrån en förutfattad bild av verkligheten innan de officiellet fattas.
Ex. Facit: Vi säljer kontorsmaskiner. När datorerna kom blev reaktionen att göra ännu bättre kontorsmaskiner. Det fanns inte på kartan att ta ett beslut att försöka utveckla datorer pga en förutfattad mening om vad företaget gjorde.
Beslutsfattande i organisationer 5 olika.
Beslutsfattande i organisationer • Kognitiva processer. • Socialpsykologiska processer. • Tolkande och lärande. • Skandinavisk beslutsfattarforskning. • Politiska processer.
Skandinaviskt beslutsfattande: March & Olsen, 1976,
Garbage Can decision making dvs komplexitet mellan problem, lösningar, deltagare och beslutstillfällen.
• Lösningar söker problem.
• Komplexitet genom otydligheter, oklarheter, många beslutsfattare.
• Handlingsrationalitet eller beslutsrationalitet.
• Espoused theories eller Theories-in-use.
Garbage can decision making är en beslutsfattarmodell som bryter med rational choices teorins syn på ett beslutsfattande som ett val mellan en mängd tydliga beslutsalternativ. Garbage can skiljde på beslut som en effekt av en mängd aktiviteter och på beslutsfattande som en process. Besluten fattas alltid under oklara och otydliga betingelser vilket innebär att det inte finns någon tydlig linjäritet- utan att beslutsprocessen är mer komplex. Soptunnan är en metafor som försöker fånga komplexiteten mellan ett antal komponenter i beslutsfattarprocessen.
Kommer från skandinavien och identifierar att alla beslut som tags ej är rationella. Den rationella beslutsprocessen innebär att:
- Problemet- som har definierats i organisationen
- Lösning- av problemet.
- Deltagare-Grupp som ska lösa problemet
- Beslutstillfället-Ett tillfälle att träffas och fatta beslut.
Dock måste ej beslutsfattandet följa denna ordning.
ex. 1 Apple skapade en lösning i och med ipaden och problemen kom efteråt.
ex. 2 Uppgradering av drivrutiner i en maskinvara som ansågs fullgöra sin uppgift men som efter uppgraderingen fungerar än bättre.
Beslut och politiska processer
Kritiserar den kognitiva beslutsteorin som undviker att blanda in makt. Beslutsfattande är inte enbart en effekt av mänskliga begränsningar det är lika hög grad en metod för att vinna makt och inflytande.
• Men beslutsfattande handlar inte enbart om mänskliga begräsningar utan är också ett sätt att vinna makt och inflytande, ett politiskt medel, t.ex teknologiska grindvakter.
Sociotekniska rörelsen
Uppkom pga kritik från facket, efter WW1, folk var hårt styrda, människan behandlades som maskin utan förståelse. Förbättra sociala missförhållanden som uppstått pga kriget.
Bygger på ett systemperspektiv med önskan om att integrera sociala och tekniska system. Människa har behov av innehåll och variation, sammanhang, framtidsförhoppningar. Människan ska vara komplement till maskinen. Människans handlingsrepertoar ska ökas, leder till ökad effektivitet. motsats till taylorism.
Dessa system är komplext sammanvävda och beroende av varandra. När nya tekniker utvecklas kan medborgare välja att använda dom på olika sätt, detta kan kommaatt få oväntade konsekvenser.
Socioteknik bygger på ett systemperspektiv, det sociala systemet integreras med det tekniska systemet.
Socialt system + tekniskt system = sociotekniskt system
Effektiva organisationer kan utformas på andra sätt än ”Taylorism” och byråkrati:
- Arbetssystemet och inte separata arbetsuppgifter är grundläggande
- Arbetsgruppen snarare än den enskilde utgör basen
- Arbetssystemet regleras internt av gruppen och inte externt av chefen.
- Kompletterande funktioner. Individerna har flera kompetenser.
- Framväxande fördelning av arbetsroller, inte föreskrivna.
- Komplement till och inte förlängning av maskinen.
- Socioteknik ökar handlingsrepetoaren för både individ och organisation.
Självstyrande grupper
Människor har andra behovs - antaganden:
o Behov av innehåll och variation ej enbart lön.
o Behov av lärande, sammanhang i arbetet och framtidsförhoppningar.
o Fatta egna beslut.
o Behov av anseende viss grad av medmänsklig förståelse på arbetsplatsen.
Mest kända exemplen i Sverige, Volvofabrikerna i Kalmar och Uddevalla, som lades ner under 90 talet.
• Två ”huvudproblem”:
o Passade inte in i den övergripande produktionslogiken.
o Fick inte ut den effektivitet över tid som krävdes jämfört med fabrikerna i Belgien.
Positivt med datorisering
Flexibilitet, outsourcing. Tillgänglighet. Tillgång till information. Effektivisering.
