Kap 7 Flashcards
Puberteten
Hypothalamus skickar kemiska signaler
->
Hypofysen ökar hormonproduktionen
-> ->
Vävnaderna växer Könshormon (östrogen, testosteron)
-> ->
Tillväxtspurt Könsmognad
Hjärnans förändringar i ungdomen
- Den gråa substansen når full tjocklek först i tidig eller till och med sen ungdom, samma med den vita
- Nervcellerna omorganiseras
- Pannloben INTE färdigutvecklad
- Lilla hjärnan utvecklas snabbt -> påverkar lärande och behärskandet av rörelser
- Dopaminbanorna utvecklas
Dopaminsystemet
Hänger samman med lust och belöning.
Påverkar välbehag, beroende, risktagande och motivation.
T.ex. droger och alkohol ökar dopaminproduktionen tillfälligt. Dessa ämnens påverkan på dopaminbanorna i hjärnan är speciellt skadliga i ungdomen då dessa ännu utvecklas.
Risktagande och beslutfattande i hjärnan
Limbiska systemet bedömer hur viktig någon sak är och ger informationen till främre pannloben.
Cellkärnan nucleus accumbens aktiverar sedan dopaminbanorna.
De unga testar dessa gränser i hopp om dopaminurladdningar.
Kroppsbild
Bilden av den egna kroppen. Denna förändras i och med puberteten.
Självmedvetande
Iakttagelse av sig själv, observation av den egna kroppen. Den unga börjar ta mer ansvar över att skäta sin kropp.
Hypotesen om kulturella ideal - Simmon och Blyth
Simmon och Blyth (1987)
Kroppsidealet för kvinnor i västvärlden är att vi ska vara smala medan det för män innebär att de gärna ska vara bredaxlade och muskulösa.
I och med puberteten får kvinnorna mer fett på kroppen, bröst och bredare höft & män får mer muskelmassa.
Detta skulle innebära att kvinnor skulle känna mer ångest över kroppsförändringarna och en större vilja att förändra dem med t.ex. diet.
Hypotesen stämmer!
Hälsobeteende
Detta formas i ungdomen och går ut på psykisk, fysisk, social och sexuell hälsa:
- Goda sociala relationer
- Hantera stress
- Äta bra och motionera
- Respekt för sin egen kropp och sexualitet
Påverkas av:
- Sociala kretsar och socialt beteendearv (föräldrar och syskon)
- Risktagande i ungdomen, alkohol och droger
- Matteuseffekten
Sexuella identiteten
Upplevelsen av den sexuella inriktningen och sig själv som sexuell varelse.
Känslolivet - internaliserade problem
Man riktar problemen inåt och skadar sig själv antingen fysiskt eller psykiskt.
Exempelvis ätstörningar, depression, självdestruktivt beteende osv.
Obs! till viss del könsbundet
Känslolivet - externaliserade problem
Dessa riktar man utåt från sig själv.
Exempelvis skadar andra, våld, förstör andras egendom osv.
Obs! till viss del könsbundet
Identitet
Svarar på frågorna “Vem är jag?”, “Vad är mina värderingar?”, “Vad vill jag göra med mitt liv?”, “Var hör jag hemma”. Personlighetsdrag, förmågor, styrkor, värderingar. (personlig identitet)
Definitionen av jagbild och identitet är ganska lika men till identitet hör värderingar. Dit hör även köns- och sexuell identitet.
Det finns:
- Personlig identitet
- Social identitet (kan förändras mycket enligt situation)
- Kulturell identitet (kan kännas annorlunda beroende på var du befinner dig, t.ex. på resa)
Identiteten utvecklas ända in i vuxenåldern
-yrkesidentitet
James Marcia - identitetsutvecklingen
Marcia ansåg at utvecklingen av identiteten består av sökande och bindande.
Sökande innebär att ungdomarna testar på olika roller, livsådskådning, politik, värderingar, människorelationer, könsroller osv.
Fyra olika nivåer av identitet:
- Oklar identitet
- Lånad identitet
- Sökande identitet
- Uppnådd identitet
Man kan ah olika identitetsnivåer!
Kulturell identitet
Man anser sig höra till en grupp som delar samma språk, traditioner, värderingar, beteende osv.
(Bl.a. identifikation med nationell, etnisk eller subkultur, även religiösa grupper)
Kulturell balans
Att man inser vad som är rätt/fel och sårande osv i den egna kulturen. Man har internaliserat de outtalade reglerna i kulturen.
Kulturen är en del av en och man själv är en del av kulturen.