Kap 2

Question 1

Embryo

Answer 1

Äggcellen har delat sig till ett embryo med flera celler.

Question 2

Foster

Answer 2

Vid 10e graviditetsveckan kallas det foster. Nu blir celldelningen litet långsammare och nya organ bildas inte längre utan redan befintliga utvecklas.

Question 3

Utvecklingsstörning

Answer 3

Innebär avvikelser i utvecklingen. Dessa kan uppkomma innan födseln, under förlossningen och även i den tidiga barndomen.
Orsaker:
-kromosomavvikelser eller gener
-syrebrist eller andra komplikationer under förlossningen
-mammans hälsa (stress, substanser som alkohol och droger, skador, mediciner, näringsämnen)
-> beteendestörningar, inlärningssvårigheter, aggressivitet, överaktivitet, benägenhet för allergier, FAS-barn.)
under den tidiga barndomen
-olyckor
-förgiftning
-inflammationer

OMFATTANDE & LINDRIGA UTVECKLINGSSTÖRNINGAR

Question 4

Hjärnans utveckling under fosterstadiet

Answer 4

Äggcellen delar sig -> stamceller -> tar sig längs stödcellerna till olika delar av nervsystemet -> börjar specialisera sig till ex sensoriska och motoriska nervceller -> nervcellerna får förgreningar

-> neuralröret (några veckor efter befruktningen) -> bakre delen utvecklas till ryggmärgen och främre till hjärnan -> autonoma nervsystemet och de delar av hjärnan som står för de icke-viljestyrda funktionerna -> senare mer komplexa funktioner ->SIST stora hjärnan och hjärnbarken (viljestyrda funktioner osv)

Question 5

Primitivt minne

Answer 5

Detta förekommer redan under fosterstadiet. Fostret kan exempelvis känna lukter, ljud, smak och beröring och minnas detta efter födseln. T.ex. reagera på musik och röster som barnet hört under fosterstadiet.
Detta underlättar anpassningen till omgivningen efter födseln.

Question 6

Huotilainen m.fl.

Answer 6

Forskning: fostret lär sig melodier

Question 7

Minnet under tidiga barndomen

Answer 7

Först implicit. Detta innebär att det egentligen inte är medvetet utan barnet reagerar utifrån erfarenheter. Kan tex innebära att spädbarnet slutar gråta av hungern då hen ser flaskan.
Senare -> explicit minne. Detta innebär att barnet kan plocka saker från långtidsminnet (mer medvetet). I slutet av första levnadsåret har mer minnen sparats. Vid 2 års åldern kan barnen redan berätta vad som hänt på dagis.

Question 8

Närmiljö

Answer 8

Familjen, vännerna och den närmaste släkten. I början familjen viktigast -> sedan vänner mer viktiga med tiden.

Question 9

Distansmiljö

Answer 9

Exempelvis tillgång till hälsovårds- utbildnings- och sociala tjänster, föräldrarnas arbetsplats, boningsort, media.

Question 10

Distansmiljö

Answer 10

Exempelvis tillgång till hälsovårds- utbildnings- och sociala tjänster, föräldrarnas arbetsplats, boningsort, media.

Question 11

Familjetyper

Answer 11

En familj (dagens benämning): ett dynamiskt system av individer.

Kärnfamilj
Enföräldersfamilj, regnbågsfamilj, nyfamilj, adoptiv- och fosterfamilj.

Question 12

Lee

Answer 12

Forskning: Att tala sanning och ljuga i olika kulturer.

Question 13

Lee

Answer 13

Forskning: Att tala sanning och ljuga i olika kulturer.

Question 14

John Bowlby

Answer 14

Anknytningsteorins fader. Ansåg:

• barnets anknytning till vårdaren något liknande präglingen
• barnets aknytning till vårdaren medfödd
• barnet ända från födseln inriktad på social växelverkan.

Question 15

Anknytning

Answer 15

Har ur ett evolutionspsykologiskt perspektiv uppkommit för att öka chansen för överlevnad hos avkomman.
Anknytningsrelationerna bildas och dess mål är att upprätthålla tryggheten men även uppmuntra barnet att utforska världen.

Anknytningsteorins tanke är att positiv utveckling kräver omsorg, vård och god växelverkan mellan barnet och vårdaren. Vårdarens svar på barnets sociala och emotionella behov är viktigt.

Question 16

Konrad Lorenz

Answer 16

Präglingen hos fåglar

Question 17

Harry Harlow

Answer 17

Apexperimentet. Undersökte ifall näringsbehoven eller trygghet och social växelverkan är viktigare.

Question 18

Trygg anknytning

Answer 18

Detta kräver sensitiv vård. En sådan vård lyssnar på barnets behov och svarar på det på ett ändamåsenligt sätt.
-> hjälper barnet att småningom lära sig känna igen och uttrycka sina egna känslor och behov.

Sensitiv vård och en trygg anknytning stärker självkänslan och jagbilden. Det hjälper också barnet att våga uttrycka sina åsikter och utforska miljön.

Question 18

Undvikande anknytning

Answer 18

Otrygg anknytning som uppkommer som ett resultat av distanserad vård.
Detta kan synas i att vårdaren nog ser till att barnets fysiologiska behov är tillgodosedda (t.ex. mat), men de emotionella behoven är inte det. Detta gör i sin tur att barnet inte förväntar sig att få hjälp då det behöver det och undviker att söka sig till vårdaren i svåra situationer. Barnet blir inte srskilt ledset då föräldern försvinner och inte särskilt glatt då de återses.
Barnet har inte den trygghet det behöver och uttrycker heller inte öppet sina behov (kväver sin besvikelse, rädsla osv).

Question 19

Ambivalent anknytning

Answer 19

Otrygg anknytning till följd av inkonsekvent vård. Detta innebär alltså att vårdaren ibland finns där för barnet och vårdar det väl men ibland inte alls.
Barnet vet inte var det har sin vårdare och måste hela tiden vara på sin vakt.
Detta leder ofta till fastklamrande beteende där barnet känner stor ångest för att lämna sin vårdare. Samtidigt kan vårdaren ofta inte trösta sitt barn vid nya situationer.

Question 20

Desorganiserad anknytning

Answer 20

Denna anknytning är otrygg till följd av bristfällig eller skrämmande vård. Det kan handla om alkoholmissbruk, drogmissbruk, familjevåld, depression.
Vården kan vara präglad av skrämmande beteende, misshandel, vanvård.

Detta leder till att barnet ofta visar rädsla mot sin vårdare men tillika kan vilja vara i hens närhet. Barnet kan exempelvis stelna till då vårdaren kommer in i rummet.

Question 21

Mary Ainsworth

Answer 21

“Den främmande situationen”

I princip ett test av John Bowlbys teori där anknytningens kvalitet kunde bedömas.

Question 22

Uppfostringsstil

Answer 22

Det sätt som föräldern är med barnet. Handlar både om hur föräldern svarar på barnets sociala och emotionella behov och även hur hen kontrollerar barnet.

Question 23

Diana Baumrind

Answer 23

Uppfostringsstilar:

Auktoritär:
Vårdaren har stränga regler och gränser och visar sällan positiva känslor mot barnet. Kan även förekomma psykisk och fysisk bestraffning.
-> enligt forskning har barn som upplevt detta sämre självkänsla, har svårare med sociala relationer, är mindre glada och mer tillbakadragna.

Tillåtande:
Föräldrarna har skrämt bort eller helt försummat barnet. Har få gränser och kräver lite av barnet.
-> svårt att kontrollera beteende, mer aggressivitet, svårt att anpassa sig till skolan och större risk för beteendestörningar.

Auktoriativ:
Vårdaren lyssnar på barnets åsikter men har även gränser. Uppmuntras till självständighet och respekteras.
-> barnet har god självkänsla, tidigare mogna, självständiga och vänliga mot andra. Klarar även av svåra situationer bättre.

Question 24

Anknytningsstil

Answer 24

Anknytningsrelationerna i barndomen påverkar de senare anknytningsstilarna i vuxenåldern.
Exempelvis en trygg anknytning ökar sannolikheten för en trygg anknytningsstil i vuxenålder.
De olika anknytningsstilarna:
-Trygg anknytningsstil
-Fastklamrande anknytningsstil
-Undvikande/självtillräcklig anknytningsstil
-Hämmande anknytningsstil