kap 6 Flashcards

1
Q

körd?

A

ja!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad krävs för tabletter med omedelbar frisättning

A

Kräver snabb sönderfall (sprängmedel och lämpligt presstryck), snabb upplösning (val av löslighet, yta, partikelstorlek) och snabb absorption. Exempel: sönderfallande tabletter, tuggtabletter, brustabletter, sugtabletter och sublinguala/buckala tabletter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

konventionella vs modifierade tabletter

A

Konventionella tabletter frisätter läkemedlet snabbt efter administrering. Modifierade tabletter frisätter läkemedlet långsamt och med konstant hastighet (oftast 0:e ordningens frisättning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fördröjd frisättning + exempel

A

Fördröjd frisättning innebär att läkemedlet frisätts efter en viss tidsfördröjning, ofta omedelbart därefter. Ex. Enterotabletter frisätter läkemedlet i den övre delen av tunntarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Membrankontrollerad frisättning

A

Läkemedlet diffunderar genom membran, frisättning styrs av läkemedlets löslighet samt tjockleken och porositet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

osmotiskt kontrollerad

A

Läkemedlet är inbäddat i en inert polymer man kan likna detta i en tvättsvamp struktur. Läkemedlet läcker ut via vattenfyllda kanaler, polymeren är olöslig och läkemedelsfrisättning styrs av portstorlek och antal porer. Läkemedel kan vara löst eller suspenderat. Ex. duroferol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Depåberedningar

A

läkemedelsberedning designad för att frisätta den aktiva substansen gradvis under en längre tidsperiod, detta för att bibehålla en jämn konc. av läkemedlet i blodet eller vid verkningsstället. Detta minskar behovet av frekvent dosering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Typer av depåberedningar

A

MUD (Multiple Unit Dose):
Består av små pellets dragerade med olika höljen för att kontrollera frisättning. Pellets kan tabletteras eller fyllas i kapslar.

SUD (Single Unit Dose):
Består av en tablett eller kapsel. Dragerad med magsaftresistent material eller polymer för att kontrollera frisättningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fördelar med depåberedningar

A

minskning av fluktationer i plasmakonc.
längre doseringsintervall
ökad patientföljsamhet
minskade biverkningar
minskade kostnader för läkemedelsbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka läkemedel passar depåberedningar

A
  • kort halveringstid
  • stabila i mag-tarmkanal
  • hög löslighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

klassificedring av depåberedningar

A

beror på frisättningsmekanism:

Diffusionskontrollerad frisättning
Membrankontrollerad frisättning
Osmotiskt kontrollerad frisättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Diffusionskontrollerad frisättning

A

Läkemedlet blandas med en hydrofil polymer. Polymer sväller i kontakt med vatten. Substansen diffunderar ut genom det nätverk som bildas. Ex. Plendil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

fördel vs nackdel flytande orala preparat

A

Fördelar:
Lättare att svälja. Individuell dosering möjlig.
Snabbare effekt av aktiv substans.

Nackdelar:
Stabilitetsproblem. Svårigheter med exakt dosering. Kräver skakning för homogen fördelning av läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilka typer av flytande orala och hur väljer man

A

vattenlösning/oljelösning/suspension/emulsion

Aktiv substansens egenskaper, som löslighet.
Önskad frisättningshastighet.
Suspensioner/emulsioner kräver stabilisering då de är instabila system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Egenskaper + tillsatser hos orala lösningar

A

pH vanligtvis 7 (acceptabelt intervall 2-9).
Lokal/systemisk effekt.

Tillsatser:
Smak-, färg-, och sötningsmedel.
Viskositetshöjande medel för dosering och smak. Konserveringsmedel för mikrobiologisk hållbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Olika typer av kapslar + vad det är

A

Endosenheter i ett vattenlösligt hölje (ex. gelatin/stärkelse).

Typer:
Mjuka kapslar: Sammanhängande hölje.
Hårda kapslar: Tvådelat hölje.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Mjuka kapslar egenskaper + användning

A

Mjukt, elastiskt hölje av gelatin, vatten, mjukgörare.
Höljet skyddar mot oxidation och hydrolys.

Användning:
Flytande läkemedel. För svårlösliga läkemedel -> ökad absorption.
Lätt att svälja och döljer dålig smak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hårda kapslar - fördelar och formulering

A

Fördelar:
Anpassningsbara till flera aktiva substanser.
Kan tillverkas för hand i liten skala.

Formulering:
Pulver, granulat, pellets, halvfasta beredningar eller mini-tabletter. Kräver inga bindemedel, endast fyllnadsmedel med kohesiva egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Produktion av hårda kapslar

A

Beroende doseringssystem:
Dos styrs av höljets storlek -> kapseln måste fyllas helt. Ex. auger-fyllningsmaskin.

Oberoende doseringssystem:
Dos styrs separat -> kapseln behöver ej fyllas helt. Ex. dosator-fyllningsmaskin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

rektal admin - olika vägar

A

Det finns 3 olika rektalvener: den övre går till vena porta, genom levern. Undre och mellersta går direkt till blodbanan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad påverkar frisättning av hårda kapslar

A

Aktiv substansens partikelstorlek.
Val av fyllnadsmedel (ex. laktos -> hydrofil, kalcium -> svårlöslig).
Smörjmedelshalt.
Kapselhöljet löser sig först -> därefter frisätts innehållet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fördelar vs nackdelar rektala läkemedel

A

Fördelar: relativt stor dos av aktiv substans kan admin. Säker för patienten. Bättre miljö för känsliga substanser. Undviker första-passage metabolism

nackdelar: irritation i rektum. Låg och varierande absorption. Patientens tillstånd kan påverka absorption.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

frisättning av rektala - fet bas

A

Efter admin smälter feta basen och sprider sig i ändtarmen så läkemedlet rör sig från den smälta basen via sedimentation och därefter får man vätning och en upplösning och därefter diffusion av läkemedel genom membran. Antingen lokal effekt eller absorption.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

frisättning av rektala - vattenlösliga baser

A

Vid admin kommer vattenlösliga basen lösa sig i ändtarmen och då kommer läkemedlet lösa sig och sen diffundera över membran. Antingen lokal eller systemisk absorption.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Vad beror diffusion, sedimentation, vätning i supp
diffusion + sedimentation: viskositeten på supp-basen, ju högre dest långsammare vätning: upplösningsmediets ytspänning
25
vilka rektala beredningsformer finns
Suppositorier (stolpiller), rektalsalva och klysma.
26
vilken effekt har rektalslemhinnans egenskaper på upptaget?
Rektalslemhinnan är känsligare än magslemhinnan och har låg volym vätska samt saknar buffertkapacitet, vilket gör den känslig för pH-förändringar.
27
vad händer om du trycker upp supp för långt in i rektum
substansen tas upp av övre rektalvenen och kan då utsättas för första-passage -> mindre effekt
28
2 bastyper i supp
Fet bas: Vanligtvis hårdfett (adeps solidus), har låg oxidationsbenägenhet och är mindre irriterande. Vattenlöslig bas: Består ofta av makrogoler (PEG), löser sig snabbt men kan vara irriterande.
29
hur påverkar basen frisättningen i supp
Fet bas: Smälter i rektum. Vattenlöslig bas: Löses upp i rektalvätskan
30
hjälpämnen i deras funktion
Mjukgörare: Minskar risken för spröda suppositorier. Ytaktiva ämnen: Ökar vätningen av läkemedelspartiklar. Antioxidantia Viskositetshöjande ämnen: Förhindrar sedimentation under tillverkning
31
fördelar har halvsyntetisk fett jmf naturlig fett
Mindre oxidationskänsliga. Färre inkompatibiliteter. Mindre irriterande för slemhinnan. Stabilare stelningspunkt och högre vattental.
32
Tillverkning av supp
Smältning av basen. Tillsättning av läkemedel och hjälpämnen under omrörning. Gjutning i formar följt av svalning och stelning.
33
hur förhindras sedimentation vid tillverkning av supp
Omrörning under produktion. Användning av små partiklar eller viskositetshöjande medel. Gjutning nära basens stelningstemperatur för kortare sedimentationstid.
34
hur påverkar rektala läkemedel systemisk effekt
Den kan undvika första passagemetabolism om substansen absorberas via mellersta och nedre rektalvenen, istället för övre rektalvenen.
35
Fet bas vs vattenlöslig bas
Hydrofila läkemedel → Fet bas. Lipofila läkemedel → Vattenlöslig bas. Lokal effekt och minskad irritation → Fet bas. Snabb frisättning och systemisk effekt → Vattenlöslig bas.
36
klysma
Innehåller rektalvätskor som är flytande beredningar som ska insprutas i ändtarmen. Då det är vätska får vi snabb effekt men de är dyrare än supp. Ofta vatten + tjockningsmedel för att det ska stanna kvar i ändtarmen.
37
Ocklusion
Vattenhalt viktigt då feta baser är ocklusiva vilket man kan åstadkomma genom att lägga plastfilm på salvan då bevaras fukthalten bättre. Det som händer vid ocklusion är att svett inte avges från huden och då ökar vattenhalt i huden och därmed ökar penetrationen. Ocklusiva hydratiserar huden och därmed effekten av läkemedlet.
37
Rektalsalva + rektalskum
Rektalsalva för lokaleffekt rektalskumför att underlätta fördelningen.
38
Transdermala plåster
- In adhesive är mest enkla och vanliga som nikotinplåster då de löser upp och dispergerar i adhesivt material som sedan coatas i ett stödjande material slutligen en skyddsfolie som tillverkas av polymer eller aliminiumfolje som ska tas bort. - Den andra ökar innehållet då det är inbäddat i en matris. Den består ofta av polymerblandning som det sen diffunderar ut från. - Sista är det som förra men finns hastighetsbegränsande membran.
39
hudlager som är den primära barriären för läkemedelspenetration
hornlagret, det yttersta hudlagret.
39
Faktorer som påverkar penetration i huden
Läkemedlets löslighet i huden och beredningen. Hudens status (vattenhalt, skador, pH). Endast passiv transport sker. Mängden läkemedel och fördelningskoefficienten
40
Enfas vs tvåfas
Enfas: Exempelvis feta salvor. Tvåfas: Krämer (vatten i olja eller olja i vatten).
40
olika topikala beredningar
Halvfasta: Salvor, pastor, krämer, geler. Flytande: Tvål, schampo, tinkturer, liniment, lotion. Andra: Puder, aerosol, skum, stift, plåster.
41
hur väljer man bas för topikala
Terapeutiska skäl (hudens status). Konsistens (lätt att applicera, fylla i tuber, tvätta bort). Stabilitet (mot nedbrytning, tillsats av antioxidanter). Kompatibilitet (undvika utfällning, oxidation).
41
Olika typer av baser i topikala
Petroliumbaser: Ocklusiva, kladdiga, kan ej tvättas bort med vatten. Absorptionsbaser: Kan bilda vatten-i-olja-emulsioner, ocklusiva, kladdiga. Vattentvättbara baser: Kan bilda olja-i-vatten-emulsioner, kan tvättas bort. Vattenlösliga baser (ex. PEG): Ej kladdiga, tvättbara med vatten.
42
Tillverkningsmetoder - salvor
Lösningssalvor: Läkemedlet löst i salvbasen. Suspensionssalvor: Läkemedelspartiklar arbetas in i salvbasen (vanligast). Emulsionssalvor (krämer): Tillverkas genom varmberedning (70 °C) eller kallberedning.
43
pastor vs salvor
pastor Innehåller 20–50 % fast material. Stelare än salvor, mindre kladdiga. Ger bra skyddsegenskaper och ocklusiv effekt.
44
liniment och stift
Liniment: Flytande beredning, kan innehålla alkohol som ger svalkande effekt. Stift: Fast form för lokal applicering, ex. läppstift.
45
Transdermalt plåster
möjliggör systemisk absorption genom huden, ex. nikotinplåster.
46
fördelar med transdermal läkemedel
Konstant och kontrollerad läkemedelstillförsel. Undviker pH-variationer i mag-tarmkanalen och förstapassagemetabolism. Hög patientföljsamhet. Lätt att avlägsna vid biverkningar
47
matrissystem vs kapselsystem
Matrissystem: Aktiv substans inbäddad i den adhesiva matrisen. Kapselsystem: Aktiv substans i en separat reservoar med ett permeabelt membran.
48
hur kan en aktiv substans ska ha effekt i ögat
Den aktiva substansen måste absorberas över hornhinnan. När ögondroppe administreras sprids den över hornhinnan och blandas med tårvätskan, som omsätts snabbt, vilket gör att beredningen sköljs bort snabbt. Permeabiliteten beror på substansens egenskaper och hornhinnans fysiologi. Ett sätt att öka permeabiliteten är att syntetisera en prodrug.
49
ögonberedningars olika effekt
salvor längre kontakttid med hornhinnan jämfört med lösningar.
50
olika oftamologiska beredningsformer
Lösningar, suspensioner, salvor, krämer (v/o-emulsioner), geler, inserts (ögonlameller).
51
ögonberedningar krav
Ögonberedningar ska beredas sterilt, kunna konserveras, vara isotona och ha ett lämpligt pH.
52
ögondroppar innehåller förutom konserveringsmedel och pH-reglerande...
osmolaritetspåverkande, viskositetshöjande, ytaktiva ämnen
53
läkemedlets permeabilitet genom hornhinnan och ögats olika delar
läkemedlet passerar från tårvätska genom hornhinnans epitel (där det är oladdat och lipofilt) till stroma och vidare till främre ögonkammaren. Jämvikt mellan oladdad och laddad form finns där vatten är närvarande (tårvätska, stroma, och främre ögonkammaren).
54
suspension som ögonberedning - egenskaper
De ska vara sterila, ha en partikelstorlek på <25 mikrometer, vara isotona, lätta att skaka upp för en homogen dos, men har osäkerhet vid dosering och risk för mikrobiologisk kontamination.
55
Vad ingår i formulering av ögondroppar
Lösningsmedel, isotonimedel (t.ex. NaCl 0,9%, Kaliumnitrat 1.6%, Borsyrelösning 2%), konserveringsmedel, antioxidanta, pH-inställande medel, ytaktiva ämnen och viskositetshöjande ämnen.
56
Hur påverkar lösningens osmolalitet i ögat
Hyperton lösning klarar ögat av bättre, medan hypoton lösning bör vara isoton.
57
depåberedningar - parenteralt
Depåeffekt kan uppnås genom prodrug eller modifierad vehikel. Depåberedningar för parenteralt bruk: Vattenlösningar, oljelösningar, emulsioner, vattensuspensioner, oljesuspensioner.
58
förpackning parenterala läkemedel
Förpackning är en integrerad del av beredningsformen. Speciella krav på glaskvalitet för ampuller och injektionsflaskor. Val av plast eller glas beror på fördelar och nackdelar med materialen.
59
Tillsatser infusionvätskor
Infusionsvätskor är exempel på parenterala beredningar. Läkemedel kan tillsättas för långsam intravenös administrering eller för att minska obehaget för patienten. Vid tillsatser krävs krav på blandbarhet och risken för utfällning eller nedbrytning ska bedömas. Hållbarhet kan påverkas av tillsatser.
60
fördelar vs nackdelar parenteral
Snabb dosering, används vid akut behandling (hjärtstillestånd, astma, chock). Alt vid olämplig oral administration (vaccin, cytostatika). Kan användas vid medvetslös patient eller om patienten ej samarbetar. Lokal effekt vid t.ex. lokalbedövning. Förlängd verkan vid i.m admin. Parenteral nutrition (PN) för patienter som inte kan äta via mag-tarmkanalen. Nackdelar: Personalkrävande och krav på hygien. Smärtsamt för patienten. Svårt att åtgärda misstag efter administrering. Höga krav på renhet och sterilisering. Högre kostnader jämfört med tabletter
61
Injektionvätskor kan vara..
Vattenlösningar (snabb avgivning). Oljelösningar (intramuskulärt, långsammare, kan användas för depåeffekt). Emulsioner. Suspensioner (får ej ges intravenöst).
62
injektionlösningar måste vara
Sterila. Pyrogenfria. Isotona med blodet. Lämpligt pH (oftast 7.4, kan justeras). Partikelfria.
63
endos vs flerdos - injektion
Endosförpackningar: Ampuller eller förfyllda sprutor. Enkla att använda, stabila, låg risk för kontaminering. Mindre flexibilitet, svårt att anpassa dos. Flerdosförpackningar: Flexibla, optimerat utnyttjande. Komplicerade att använda, för underhållningsbehandling.
64
tillverkning av injektion-läkemedel
Beredning. Filtrering. Fyllning. Förslutning. Sterilisering. Syningskontroll.
65
partikelstorlek - inhalation
Viktigt faktor för att man lyckas med inhalationsterapi. Ju större partiklar desto större risk det fastnar i munnen och övre del av svalget. Små partiklar är de som når lungorna. Mindre än 0,5 mikrometer då andas man ut dem lika lätt som man andas in dem.
66
inhalationsspray
Aliminiumbehållaren som är placerad i en inhalator som har ett munstycke och när den här aliminiumbehållaren trycks ner så öppnas en ventil (begränsar hur mycket som kommer ut), drivgas expanderar och avger bestämd dos läkemedel. Synk viktigt då dosen kommer ut med viss hastighet så man måste vara redo.
67
Inhalationspulver
Kräver ej drivgas. Ex är turbohaler där man har ett torrt pulver i speciella fack i behållaren där man vrider och då mäts upp en viss dos och när man andas in skapas turbulent luftflöde som drar med sig dosen. Dosen har vi luftpartiklar dispergerade i luft. Turbulenta flödet slår sönder aggregata partiklar så att de blir mindre och får en lämplig storlek för luftvägarna. Fördelar är att andningen ej behöver synk. Förbättra flytförmåga genom bärarsubstans som deponieras ex. laktos, detta sker i övre och då lossnar läkemedel från dem och sen kan läkemedelspartiklarna fortsätta ner. För hög fukthalt i omgivningen påverkar!! Ej lika effektiva på att avge som spray, kan kräva dubbel dos
68
Nebuliseringsvätska
Kan avge stora volymer av lösning eller suspension, används för substanser där spray eller pulver är olämplig ex. när dos är för stor. Normal inandning därför lämplig för äldre eller barn. Läkemedel löst i vätska och istället för djupt andetag andas man normalt med munnen ex. akut astma. Man blåser in luft från gas-cylinder och luften skapar vattendroppar av läkemedel som patient andas in i egen takt. Snabb absorption och undviker nedbrytning samt första-passage metabolism. Epitelet i luftvägarna möjliggör snabb absorption.
69
fördelar vs nackdelar med aerosoler
Fördelar - Lätt att bära med sig och använda - Ingen kontaminering av kvarvarande dos - Skyddar den aktiva substansen - Går ej att göra fel - Lokal behandling av luftvägarna Nackdelar: - Dyr beredningsform - Funktionen kan försämras med tiden, risk för variation vid avgivande - Säkerhetsrisk ○ Eldfängd gas ○ Högt tryck - Går att göra fel vid admin pga patientens synk
70
Drivgasen i inhalationsspray
- Drivgasen genererar den rörelseenergi som gör att dosen avges från behållaren - Gas under atmosfärstryck - Vätska under förhöjt tryck - Hydrofluroalkaner vanligt ex. HFA27, skadliga för miljön!!!!
71
Nasala läkemedelsberedningar
Nässprayer/pulver för nasalt bruk/näsdroppar. Oftast för lokal behandling. Kan också användas för systemisk admin (undviker första passage-metabolism). Molekylvikt och lipofilicitet påverkar absorptionen. Också för proteiner och peptider.
72
Exempel på nasala läkemedel
Antihistaminer, kortikosteroider, antibakteriella läkemedel, polypeptidhormoner, influensavaccin
73
fördelar vs nackdelar med nasal
Fördelar: Snabb effekt (ex. vid genombrottssmärta, opioidöverdos, migrän). Undviker mag-tarmkanalen och levern. Enklare admin än parenteral eller rektal. Lägre kostnad än parenteral. Lämplig för behandling av kroniska sjukdomar (så länge det inte skapar irritation). Lägre doser än orala administreringssätt. Nackdelar: Begränsad volym (kräver potenta läkemedel och kan vara problematiskt för svårlösliga ämnen). Mucociliär clearance och mucos-barriären kan minska absorptionen. Låg permeabilitet för hydrofila läkemedel kräver absorptionsförbättrare eller höga doser.
74
formulering för nasal admin
Öka vattenlösligheten med hjälp av ytaktiva ämnen, hjälplösningsmedel eller cyklodextriner. Minska enzymatisk nedbrytning genom prodrug eller enzymhämmare. Öka kontakttiden med mucosa genom mucoadhesiva ämnen. Öka permeabiliteten genom absorptionsförbättrare.
75
Partikelstorlek för inhalation
Partikelstorleken är avgörande för lyckad terapi. För stora partiklar deponeras i munhålan eller svalget. För små partiklar följer med ut i utandningsluften. Idealt storleksfönster: 2-5 mikrometer.
76
synkronisering med pulverinhalatorer
Synkronisering viktig för inhalationssprayer drivna av drivgas (kan vara problematiskt). Pulverinhalatorer kräver ingen synkronisering eftersom patientens inandning drivkraften. Pulvret måste formuleras för att säkerställa tillräcklig flytförmåga.
77
Aerosolprincipen för inhalation
Aerosol: Dispergerad system av små partiklar eller droppar i en gas. Farmaceutiska aerosoler är instabila och kan bilda aggregat. Ex. Inhalationsspray som drivs med hjälp av tryck från en komprimerad gas.