Intro anestesi (preoperativ bedömning, premedicinering, ankomst till opsalen) Flashcards
Vad gör kirurgen preoperativt inför anestesi?
- vad ansvarar kirurgen för för lkm?
- Beslutar om operation
- Ansvar för operationsindikation och metod
- Tar anamnes och status
- ansvar över ab och trombosprofylax
I preoperati bedöming ingår dels att ta reda på om patienten genomgått anestesi förut och om komplikationer förelegat, om det finns kända sjukdomar eller allergier.
Preoperativ bedömning
1. Spirometri ingår alltid som funktionsbedömning. Vilket värde på VO2 är associerad med ökad risk för komplikationer perioperativt?
2. En patient med detta värde kan vanligen inte göra 3 saker i vardagen, vilka?
- mindre än 12 ml/kg/min
- En patient med midnre än 12 kan inte gå upp för trappor till andra våning, gå 600 m på 6 min, dammsuga en mindre lägenhet.
Preoperativ bedömning
VIlka läkemedel av följande behålls eller sätts ut inför anestesi?
- betablockad
- RAAS-blockad
- diuretika
- antiepileptika
- antidepressiva
- ASA
- Waran
BB
- behåll pga risk för reboundtakykardi och högt BT. Detta ökar myokardiell syrgaskonsumtion. Risk för infarkt eller arytmier.
RAAS
- stabil hjärtsvikt - behåll pga risk för hypotoni
- hypertoni - sätt ut samma dag
Diuretika
- individuellt
- beroende på status. kan ges intraop för att reglera vätskebalans
Epileptika
- behåll pga risk för post-op anfall
ASA
- behålls om inte mycket blödningskänslig kirurgi
Waran
- kirurgi kräver generellt PK mindre än 1,5
Preoperativ bedömning
VIlka läkemedel av följande behålls eller sätts ut
- Lågmolekylärt heparin
- steroider
- orala diabetesmediciner
- insulin
- vid diabetes ges glukos 5 % Na/K 40/20. Vilken hastighe ml/h vanligen?
LMH
- perioperativt ges detta
- om neuroaxial blockad eller regional anestesi ska senaste dos profylax 5000 E Fragmin vara 12 h innan anläggning av spinal
Steroider
- kronisk behandlnig med steroider kan behöva extra dos pga risk binjurebarksvikt under op
Tabletter DM
- sätts ut pga vissa lkm kan ge långa och svåra hypoglykemier
Insulin
- långverkande dos som vanligt
- glukosdropp under op och vid fasta
Hur länge ska man fasta från
- fast mat
- bröstmjölk
- klar dryck
innan anestesi/op?
För små barn
- fast mat 6 h
- bröstmjölk 4 h
- klar vätska 30 min innan
Preop bedömning
Luftvägsbedömning
1. Vad frågar du patienten vid bedömningen?
2. Vad undersöker du vid luftvägsbedömning? 5 saker
OSAS - högre risk för sammanfallen luftväg
Perop bedöminng - luftväg
3. Hur undersöker du Mallampati? Beskriv dem 4 graderna.
4. Hur undersöker du thyromentalt avstånd? Vad predikterar lätt vs svår intubation?
5. Upper lip bite test. Hur undersöker du? Beskriv dem 3 klasserna
- Be pat gapa stort. Sträck ut tungan. Sittande.
Grad
1 - hela uvula ses - en del
3 - mjuka gommen syns bara
- en del
- bara hprd gom ses
- Mät avstånd melllan hakspets och adamsäpple med maximalt böjd nacke. Stort avstånd = lättare intubering
- Be patienten skapa underbett. Ju närmre patienten undertänder kommer läpparna - desto lättare chans til lätt intubation
Vemillion line = övre kanten av överläppen
Preop bedömning - luftväg
6. Hur undersöker du thyromenatl avstån/hals circumferens? Vilket värde har hög sensitivitet för prediktion av svår luftväg?
Hals omkrets / thyromentalt avstånd
- avstånd över 5 = svår intubation
- detta används dock inte i kliniken
Nämn dem 6 vanliga riskfaktorerna för svår maskventilation
Nämn 4 riskfaktorer för svår ventilation med larynxmask
Nämn 4 riskfaktorer för svår intubation (tänk testerna du gör vid luftvägsbedömning)
Preop bedömning
Vad är ASA-klassifikation?
Beskriv dem 6 ASA-graderna
ASA-gradering ger en viss uppfattning om den nuvarande risken hos patienten för morbiditet och mortalitet
Preop bedömning
Antiemetika används för att förebygga PONV
1. Vad står ponv för?
2. Vilka är dem 4 starka riskfaktorerna för PONV?
3. Hur många starka riskfaktorer krävs för att överväga PONV-profylax?
- postoperative nausera and vomiting
- Kvinna, tidigare PONV eller rörelsesjuka, icke-rökare, post-op opiodbehandling (gäller således även opioder som ges innan man väcker patienten)
- 2
Preop bedömning - premedicinering
Antiemetika används för att förebygga PONV
4. Vilka 2 läkeemdel ger du till patienten, och när ger du dessa under anestesiförloppet?
5. Om mycket hög risk för PONV, vad kan du överväga då i vissa fall avseende anestesimetod?
6. Vad är 3 enkla åtgärder du kan göra för att behanlda PONV förutom läkemedel?
Betapred
- iv efter sövning eller po innan sövning
- 4-8 mg
Ondastetron - 60 min innan väckning
- 4-8 mg
- Mycket hög risk (över 2 poäng)
- addera läkemedel (antiepoleptika Dridol eller Primperan
- byt anestesimetod till TCI eller regeional. T.ex: TCI - propofol har antiemetisk effekt, gas ger illamående.
-
Vid ankomst till op-salen
1. Vilka saker ska du som anestesiolog försäkra dig om (kontrollera en extra gång) när patienten kommit till op-salen inför operation?
VId ankomst till op-salen
1. hur placerar du patienten på op-bordet för att förenkla intubering?
2. varför är det viktigt att minska risken för hypotermi? Åtgärder?
Placering - görs innan sövning
- sniff position
- platt rygg (ansikte paralellt med taket) –> tragus ska vara i höjd med jugulum (ytteröra i höjd med gropen på halsen/bröstben)
- barn eller liten patient - kan behöva lägga en handdik bakom axlarna för att få rätt position
Om obes patient
- ramping position
Hypotermi
- hypotermi sker hos patienten då läkemedel vidgar blodkärl efter sövning, set point i hypotalamus ändras också flera grader efter sövning, patienten kan inte röra sig - gör också att kroppstempen sjunker
- kyla ger minskad koagulation (även mild hypotermi)
- pat som vaknar med hypotermi - kärl drar ihop sig - ökad TPR - afterload. Ökar risken för sekundär ischemisk händelse och arytmier.
- ihopdragningen av kärl postoperativt - sämre sårläkning pga färre LPK tar sig till opsåret - ökad infektionsrisk
- obehagligt för patienten vid uppvaknande
Åtgärd hypotermi
- KAD vida epipharynx med temp eller distala esofagus bakom hjärta
- urin- KAD med temp (behövs bra urinproduktion för att få säkert resultat)
- varma vätskor, värmetäcke med varm luft.
Vid ankomst till op-salen
3. När kan patienten behöva en CVK, en anledning, relaterat till läkemedel?
4. Vilken övervakning kontrollerar du finns på op-salen för som patienten ska ha under op?
5. Vad är indikationen för att sätta en urin-KAD under op?
6. Hur kontrollerar du lättast att infarter fungerar?
- Patient som ska få mycket kärlretande läkemedel. Pat som inte får äta efter op.
- NIBT, SpO2, EKG/arytmiövervak, endotrakeal CO2-mätare
- Op som är längre än 2 timmar
- Spola infarter.
